Gemenskap är betydligt svårare att uppnå i byar, där en stor del av invånarna arbetar i centrum eller besöker orten några veckor om året som fritidsinvånare. En värdegrundad individualism stärker inte heller gemenskapen. Tiden då samhällets framtid sågs i värdepapper, gavs inte byarna en roll eller ställning. Då i slutet av 1980-talet levde även byaverksamheten i första vågens bakvatten. Byar med livskraft vågade man inte ens drömma om. I motsats till vad det har blivit och blir. Hundra energiska byar har med sin verksamhet visat att det är möjligt att stärka det egna områdets levnadsvillkor. Byarna har blivit medvetna om det frivilliga samhällets styrka. Bara de okunniga är nu osäkra på att aktiv byaverksamhet är till fördel för såväl invånarna, byn och som kommunen. Tvivlen är inte längre det största problemet, utan ivern som får fäste i alla byar. Därför är byarnas och kommunens målmedvetna samarbete och överenskomna arbetsfördelning en viktig hävarm för utvidgat, aktivt och förbättrat resultat. Bland annat det här skriver professor Eero Uusitalo i ledaren för tidningen Maaseutu Plus – Landsbygd Plus 1/2013 Annat som tas upp i tidningens finskspråkiga artiklar är bl.a. följande:
Kategori: Nyhetsbrev 05/2013
Att utvecklingen i Europa går mot större federalism är inget att vara rädd för, menade Sveriges förre statsministern Göran Persson (S) när han talade under Ekonomichefsdagarna i Stockholm (10-11.1). Han sade att det behövs starka politiska institutioner för att balansera ett alltmer våldsamt finansiellt kapital. Eurosamarbetet driver fram ett federalt Europa, var en av Göran Perssons teser. Han tror att det är bra att man tagit fram regler för budgethantering i medlemsstaterna i europeiska organ, att bankunionen snart är på plats och att man snart har den första europeiska skatten, men kände en oro inför risken att Storbritannien kan välja att dra sig ur EU. Persson tror man tar sig igenom eurokrisen, men ser samtidigt ett ökat behov av en stark svensk stat för att kunna balansera ett allt mer federalt Europa och hävda svenska intressen, något han kopplade till diskussionen om statens framtid och regionaliseringen av Sverige. Persson är emot utvecklingen mot regioner och avfärdade bildandet av regionala parlament som kosmetiska grepp och beklagade att han inte lyckats stå emot regionivrarna i sitt eget parti.
Kommunal- och regionaldepartementet i Oslo utlyser ytterligare 35 miljoner kronor till projekt som kan få människor att vilja flytta till den norska glesbygden. Det är nu fjärde året i rad som kommuner, ideella organisationer och byalag kan söka pengar, och enligt Judith Kortgård, handläggare på kommunal- och regionaldepartementet, kan projekten pågå ända till 2015. Men i höst är det stortingsval och då har regeringen tyckt att det är ett naturligt slut för satsningen. Förutom syftet att intressera fler människor att bosätta sig i glesbygden, prioriterar departementet ansökningar som handlar om att inkludera invandrare och förbättra villkoren för ungdomar.
På tal om att få människor att flytta till norska glesbygden, så arrangeras Bulystkonferansen i Jølster 9-10.4, där ett av teman är hur man skall lyckas ordna fler arbetstillfällen i glesbygden. Jølster är en kommun med cirka 3000 invånare i fylket Sogn och Fjordane.
Uppgifterna är från Gränsbrytning – omvärldsbevakning och analys av ett samhälle i förändring (1/2013).
Förvaltningsmagister Jutta Ventos lärdoms-prov, med rubriken Ei minun takapihalleni! Retorinen diskurssianalyysi Pohjanmaan tuulivoimasuunnittelusta (Inte på min bakgård! En retorisk diskursanalys om vindkraftsplaneringen i Österbotten) har fått Finlands Kommunförbunds hederspris på 2 000 euro. I pro gradu-avhandlingen kring kommunala frågor studeras byggande av vindkraft och attityder gentemot byggandet i Österbotten ur planerings- och beslutspro-cessens perspektiv. I studien undersöktes hurdana diskurser som det förekommer i skrifter om vindkraft, på vilket sätt man argumenterar kring byggandet av vindkraft och de inblandade aktörernas synpunkter, samt hur synpunkter framställs som fakta. ”Avhandlingen får beröm för ämnets aktualitet, angreppssättets nyhets- och bruksvärde och undersökningens framtidsinriktning. Avhandlingen anses vara av nytta när medborgarnas möjligheter att delta dryftas också på ett bredare plan, till exempel i planeringsprocesser för utmanande projekt, också inom kommunsektorn”, säger forskningschefen vid Kommunförbundet Marianne Pekola-Sjöblom som motivering för valet. I materialet förekom tre typer av diskurs om vindkraft – diskurs om ansvar, alternativlöshet och konkurrenskraft. Undersökningens centrala resultat är att motståndet mot den studerade vindkraftsparken inte enbart beror på ett själviskt beteende hos invånarna, utan orsaken kan finnas i de strukturella faktorerna och hos aktörerna i processen. Kommunförbundet gav även två hedersomnämnanden, det ena till konstmagistern Elissa Eriksson, Tämä on kuitenkin minun kaupunkini. Erään kaupunkilaisen kasvutarina sivustaseuraajan paikalta keskelle tapahtumia (Detta är trots allt min stad. En stadsbos uppväxthistoria, en utomstående betraktar det som sker) och det andra till juris magister Sami Peltonen, Kunnan opettajien lomauttaminen (Permittering av kommunens lärare).
Uppgifterna är från ett av Kommunförbundets pressmeddelanden (från 29.1) och finns på webbplatsen Kommunerna.net.
När den globala ekonomin vacklar, är det många som vill se en återlokali-sering. Man söker nya lösningar för att utveckla lokalsamhället i en globaliserad värld. Vad för slags exempel kan vi då se på den nordiska arenan? Vilka instrument är tillgängliga för att stöda lokala aktörers arbete i utvecklingen av den lokala ekonomin? Vilken roll kan allmänheten spela för att stöda sådana här slags initiativ? Konferensen Living Local Economies – supportive financial tools and instruments, som hålls 25-26.6 i Åre, vill hjälpa till att sprida och diskutera existerande och nya lösningar. Den är ämnad för aktörer på alla nivåer i innovations-systemet. Konferensen ordnas av Sveriges lantbruksuniversitet i samband med Nordiska ministerrådets ministermöte.
Program och anmälningsförfarande finns som länkar (under fliken Living Local Economies) på webbplatsen lokalekonomerna.ning.com.
Innovationslägren är ett regionalt verktyg för Landsbygdsnätverket och med hjälp av lägren kan man skapa, utmana och utveckla; idéer, människor, företagsverksamhet och nätverk. Lägren utgör en väsentlig del av Landsbygds-nätverkets verksamhet åren 2013 och 2014. Innovationslägren anpassas efter behoven i en region och landsbygdsnätverksenheten stöder i lägerarrangemangen. Innovationslägret, som alltid har samma utgångspunkt – behovet att utveckla och utvecklas, är ett nytt sätt att arbeta med regionutveckling, och det betjänar regionen oberoende av vilka utvecklingsbehov man har. På lägret diskuterar ens egna sakkunniga och utomstående experter frågor som är viktiga just för er. Allt börjar med en idé och utgångspunkten är den regionala strategin för utveckling av landsbygden. Med hjälp av den väljer man ett tema och gör upp en plan om vad man vill utveckla, när, och framför allt med vem. Främja innovationer på landsbygden, utveckla den egna regionala verksamheten och skapa nya verksamhetsmodeller är exempel på lägerteman. Vilken regional aktör som helst kan ansöka om att få ordna ett läger i sin region.
Mer info och ansökningsförfarande (genomförs i två faser: 1 ansökningsrundan slutar 22.2 – lägren 2013, 2 ansökningsrundan slutar 14.10 – lägren 2014) finns på webbplatsen landsbygd.fi.
Hindersby teater, som hade premiär 18.1 med föreställningen Fritt fram på 60-talet, engagerar så gott som hela byn. Man beskriver en tid när lokalsamhället var nästan hela världen. Under den här tiden hade byarna egen skola, butik, post och hälsovårdare, och man kunde cykla och promenera när ärenden skulle uträttas, och bussarna körde. Mycket var kanske bättre då, men världen och samhället, och lokalsamhället, har förändrats, och det finns ingen väg tillbaka till det som var. Det nya fullmäktige i Lovisa samlades 16.1, i Lappträsk hade man sitt första möte senaste vecka. En av de största frågorna under den kommande fyraårsperioden är hur kommunstrukturens förändringar kommer att påverka östnyländska kommunerna. Allt fler röster höjs för en stor östnyländsk kommun, inte så mycket i Lovisa som västerut, i Borgå och i Sibbo. I Lovisanejden finns en helt befogad rädsla att hamna i periferin i en storkommun med Borgå som centrum, en rädsla som fanns också inför Storlovisa. Många upplever att just så har det gått, för service försvinner från byarna när Lovisa måste spara och effektivera.
En majoritet av österbottningarna verkar stöda tankarna om en, två eller tre kommuner i landskapet Österbotten enligt en undersökning som Svenska Bildnings-förbundet rf låtit göra. Av de tillfrågade i Korsholm, Larsmo, Malax, Nykarleby, Pedersöre och Vörå anser 52 procent att man i samband med eventuella kommunfusioner borde eftersträva en, två eller tre kommuner i Österbotten, varav modellen med tre kommuner var populärast. ”Undersökningen visar på en överraskande positiv attityd bland kommuninvånarna till fusioner. Vi ville undersöka attityderna just i dessa kommuner, där budskapet varit att invånarna motsätter sig fusioner. Skulle man ha tagit med till exempel Vasa och Jakobstad i undersökningen, så hade bilden varit ännu positivare till fusioner”, konstaterar direktören för Svenska Bildningsförbundet Fredrik Guseff. I undersökningen frågades också vilka saker som skulle få en att stöda en fusion av sin hemkommun med någon eller några kommuner, och här tog invånarna ställning för starka primärkommuner, då 61 procent svarade att kommunens stärkta inflytande över sin service skulle vara ett argument för en fusion. Även en förbättrad service och stärkt ekonomi var argument som ansågs vara viktiga frågor med tanke på eventuella fusioner. Undersökningen gjordes av Taloustutkimus 9-16.1.2013. I mätningen intervjuades per telefon 1 000 svensk- och finskspråkiga kommuninvånare.
Medieforskaren Ari Nykvist säger att de slutsatser som kom ut i offentligheten i lördags (26.1) inte alls motsvarar svaren på de frågor som ställdes i Bildningsförbundets undersökning.
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenters (MTK:s) och Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds (SLC:s) kampanj mot de låga producentpriserna i november i fjol har belönats med utmärkelsen Vuoden Markkinointiteko 2012. Här nere är SLC:s pressmeddelande (från 25.1):
Under detta år arbetas det systematiskt med kvalitet inom aktionsgruppsarbetet på hela aktionsgruppsfältet. Denna verksamhet bygger på de kvalitetspilotprojekt inom aktionsgrupps-arbetet som genomfördes åren 2011 och 2012, och utgående från de pilotprojekt som genomfördes tidigare utvidgas utvecklandet av aktionsgruppernas kvalitets- och ledningssystem, så att de omfattar hela landet. För att stöda aktionsgrupperna, utser landsbygdsnätverksenheten genom konkurrensutsättning en expert, vilken får i uppdrag att hjälpa aktionsgrupperna i arbetet med att utveckla sina kvalitets- och ledningssystem. Även NTM-centralerna medverkar i processen, och under arbetets gång genomgås aktionsgruppernas och NTM-centralernas gränsytor inom aktionsgruppsarbetet. Målet är att aktionsgrupperna efter kvalitetsarbetsprocessen har uppgjort en kvalitets- och ledningshandbok på basnivå, vilken identifierar och registrerar aktionsgruppens egen vision, identifierar och beskriver gruppens processer, definierar personalens befattningsbeskrivningar och behandlar NTM-gränssnittet. Arbetet fortgår fram till våren 2014.
Uppgifterna är från landsbygdsnätverksenhetens nyhetsbrev (25.1.2013) som inom kort kan läsas på nätverksenhetens hemsida. I nyhetsbrevet kan man också läsa om att Landsbygdsnätverket bjuder på ett stort antal evenemang i år, att det skett en kraftig tillväxt inom de internationella projekten och personalnyheter inom landsbygdsnätverksenheten.
Svensk forskning visar att den som också bor nära naturen, är friskare än den som bor inne i en stad. ”Vi har tittat på Skåne och där ser vi en skillnad i sjukdomar som ökar just nu, som stressrelaterad utmattning. De som bor nära naturen i mellersta Skåne mår bättre jämfört med dem som bor inne i Malmö”, säger professor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp Patrik Grahn som medverkade på de Nationella dagarna i äventyrspedagogik i Åbo (24-25.1). Enligt Grahn finns det också en klar koppling mellan god hälsa och hur nära inpå skogen man lever, och fortsätter: ”Vi är känsligare för avstånd än vi tror. Om det är några kilometer till skogen, åker du dit på helgen, men har du skogen bak hörnet, är du där kanske varje dag. Enligt äventyrspedagogen Patrik Berghäll vid Folkhälsan i Åbo är det viktigt att även politiker nu skulle inse vikten av att alla rör sig utomhus och säger: ”Visst är det bra att vi bygger ishallar och bollhallar, men det blir betydligt billigare att göra i ordning friluftsstråk och skidspår utomhus”.
Uppgifterna (från 25.1) är från webbplatsen svenska.yle.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 