Regionerna i Europa måste specialisera sig – Österbotten har kommit en bit på vägen

Europa har förlorat konkurrenskraft och mycket av industriverksamheten har flyttat bort, t.ex. till Kina. Jerker Johnson, utvecklingsplanerare på Österbottens förbund, menar att Europas svar på problematiken är en politik som strävar efter smart specialisering. Det handlar om att regionerna skall specialisera sig på det som de är bra på, för det räcker inte med att kunna lite av allt. Man måste bli bättre på att utnyttja växande industrier och nya innovationer för att skapa hållbar tillväxt. Konkurrenskraften skall ökas genom t.ex. bättre dialoger mellan näringsliv, universitet och den offentliga sektorn. Det finns även en annan morot – regioner måste specialisera sig för att ta del av de strukturfondspengar som EU delar ut under 2014-2020. Österbotten har varit med i det europeiska nätverket för smart specialisering, S3, sedan år 2012, och därför har en grupp med representanter för S3-nätverket samlats på ett seminarium i Vasa denna vecka.

Anmälan till nordiska konferensen i Åre om lokalekonomin ännu nästa vecka

När den globala ekonomin vacklar, är det många som vill se en åter-lokalisering. Man söker nya lösningar för att utveckla lokalsamhället i en globaliserad värld. Vad för slags exempel kan vi då se på den nordiska arenan? Vilka instrument är tillgängliga för att stöda lokala aktörers arbete i utvecklingen av den lokala ekonomin? Vilken roll kan allmänheten spela för att stöda sådana här slags initiativ? Konferensen Living Local Economies – supportive financial tools and instruments, som hålls 25-26.6 i Åre, vill hjälpa till att sprida och diskutera existerande och nya lösningar. Den är ämnad för aktörer på alla nivåer i innovationssystemet. Konferensen ordnas av Sveriges lantbruksuniversitet i samband med Nordiska ministerrådets ministermöte.

Program, anmälningsförfarande (anmälan senast 24.5) och annan info finns som länkar på webbplatsen lokalekonomerna.ning.com.

Varför skall vi ha närmat?

”Närmat och ökad efterfrågan på den ger arbete och utkomst och skapar skatteinkomster i den egna regionen, ger konsumenterna flera olika livsmedel att välja mellan, ger primärproduktionen ökad livskraft genom nya marknadsmöjligheter, ger mervärde till handelns och storkökens sortiment och till turism, främjar företagsverksamhet i enlighet med en hållbar utveckling, gör det möjligt att spåra maten, skapar ansvarstagande handlingssätt inom matproduktionen och ger producenterna ett ansikte bakom produkten. Via närmat är det möjligt att förbättra möjligheterna att bevara ursprungsraser och -sorter och naturens biologiska mångfald, vidareutveckla den finländska, regionalt rika matkulturen och att snabbt möta konsumenternas förändrade behov. Närproducerad mat förkortar livsmedelskedjan, vilket underlättar möjligheterna att spåra maten och kontrollera ursprunget och märkningarna, samt bidrar till att motverka missbruk i livsmedelskedjan. Närproducerad mat stärker sålunda också livsmedelssäkerheten.”

Med dubbelspårig järnväg delas byn Vittsar mitt itu

Byn Vittsar i Karleby delas snart mitt itu. Järnvägen går genom byn, men då banan blir dubbelspårig, får invånarna i byn inte längre korsa rälsen. Sten Hansson, som bor på södra sidan om tågbanan, menar att de är tredje klassens medborgare. De var inte ens värda en gångbro över järnvägen. Gun-Maria Biskop, som borr på norra sidan om rälsen, säger att det kommer att bli en klar splittring av byn. I stället för att gå över spåret till grannen, tvingas man snart köra en omväg på 5-6 km. Skolan finns i norra delen av byn, och Biskop är rädd att barnen, som nu får extra lång skolväg, på sikt väljer en annan skola. Plankorsningar tillåts inte längre då järnvägen blir dubbelspårig, och att bygga över- eller underfart i Vittsar var för dyrt och krångligt enligt Trafikverket.

Många EU-länder funderar ännu kring CLLD

Åtskilliga EU-länder har fortfarande inte bestämt sig i frågan om de skall använda alla fonder eller enbart kommande landsbygdsprogram i arbetet med Lokalt ledd utveckling (CLLD). Det här visar en snabb förfrågan bland de nationella landsbygds-nätverkens kanslier runt om i Europa, där 19 svar visar att 16 fortfarande funderar. Sex länder, inklusive Sverige, har med fler än två fonder i sina avvägningar, och bland de svarande är det än så länge bara Flandern, Finland och Lettland som tagit ställning. Enligt svaren kommer Flandern att tillämpa CLLD i enbart landsbygdsprogrammet, medan Finland och Lettland kombinerar även med havs- och fiskeriprogrammet. Det här kan man bl.a. läsa om i det svenska Landsbygdsnätverkets senaste nyhetsbrev, Nytt från Landsbygdsnätverket, som denna gång fokuserar på att informera om Leader ch kommande Lokalt ledd utveckling.

Citybonde innanför Ring ettan levererar närproducerat till stadens restauranger

Jan Liesaho är bonde innanför Ring ettan. Han har arrenderat 1,6 hektar åkermark från Hertonäs gård och siktar på att leverera närproducerade grödor till Helsingfors stads restauranger redan nu i sommar. Emellertid har den första rabarbern skördats – några kilo som gick till stan, samt ytterligare en leverans. Palsternacka, kardborrerot, havrerot, pepparrot och svartrot är exempel på övriga grödor som är på gång nu. Liesaho har tidigare arbetat bl.a. som kulturproducent, och arbetar fortfarande som teaterproducent på deltid vid sidan om, för han räknar inte med att kunna försörja sig på jordbrukandet ännu på ett tag, åtminstone inte året om.