Leaders historia i Finland, från att vi gick med i EU till tiden före den begynnande programperioden, finns nu att fås. Boken om verksamheten och resultaten i de lokala gemenskaperna är en beskrivning av Leader-systemet ur programarbetets perspektiv – en utredning av olika experiment inom Leader, och om god praxis i verksamheten och dess verkningsfullhet. Boken är full med nyttig information för den som är insatt i och intresserad av att utveckla metoden. ”Jag lyckades ändå på något sätt betrakta arbetet med en utomstående blick under skrivprocessen. Det var mycket upplysande”, summerar Sanna Sihvola som redigerat boken och arbetat med LEADER-ärenden under hela sin karriär som tjänsteman. Leader-metoden har en lång historia i Finland, så därför var det rätt tid att publicera framgångshistorien i form av en bok. Sammanställningen är särskilt aktuell just nu, då arbetet pågår med att dra ut riktlinjerna för Leader-verksamheten inför den nya programperioden som börjar 2014. ”Det är intressant att se hur mycket man i olika sammanhang diskuterar frågor som anknyter till Leader utgående exempelvis från verksamhetens förhållande till dess finansieringsandel i det nuvarande landsbygdsprogrammet, konstaterar Sihvola.
Kategori: Nyhetsbrev 18/2013
I Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) nätkolumn för maj månad (1.5) skriver Jukka Heinonen, forskningsdoktor på institutionen för markanvändningsvetenskap vid Aalto-universitetet, om debatten om möjligheterna att minska utsläppen av växthusgaser som till stor del sammanfattas i en förtätning av städerna. Tanken är att man i städerna bor effektivare i höghus och i mindre utsträckning använder bil. Tänkesättet tycks dock vara förenat med vissa praktiska problem. Här under följer texten, som finns på YTR:s hemsida, i sin helhet:
Samhällsstruktur, livsstil och klimatförändring
Stävjandet av klimatförändringen eller anpassningen till den tycks nästan alltid på ett eller annat sätt tas upp, när det talas om utvecklingen av den byggda miljön. Debatten om möjligheterna att minska utsläppen av växthusgaser, har hos oss till stor del sammanfattats i målet för en konsolidering av samhällsstrukturen, d.v.s. i praktiken en förtätning av städerna.
Den 8 november 2011 besökte många – nästan alla – byastugan i Österby. Det bjöds inte på underhållning eller kaffe – det bjöds på demokrati. Det var i alla fall vad byarådet och byborna trodde då. Österby byaråd ordnade nämligen en inofficiell folkom-röstning om byns kommuntillhörighet. Bakgrunden är att Pensala by är uppdelad mellan två kommuner, Vörå och Nykarleby. Österby kallas den del som ligger inom Vörå kommun. Gränsen går delvis direkt genom bebyggelsen och svänger så att när man åker genom byn, så kör man över kommun-gränsen tre gånger. Byns sociala liv och föreningsverksamhet beaktar förstås inte gränsen, det är en väl sammanhållen by. Men allt som har med kommunen att göra är åtskilt, dagvård, skola, åldringsvård, vägbelysning o.s.v. Detta skapar en konstlad gräns grannar emellan, t.ex. när man skall fundera på hur man skall få denna utbys röst att höras.
De nationella landsbygdsnätverken i Estland, Danmark, Finland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige har kört igång en tävling för de internationella Leader-projekten i Norden och Baltikum, The Nordic-Baltic Leader Cooperation Awards. Syftet med tävlingen är att föra fram de möjligheter till utveckling av landsbygden som det internationella samarbetet ger och dela med sig av verksamhetens resultat, samt förstärka Leader-verksamhetens möjligheter att påverka EU:s strategi för Östersjöregionen. Samtidigt som man vill öka kännedomen om Leader-arbetet, uppmuntrar och stöder man naturligtvis internationellt aktiva aktionsgrupper att fortsätta sin verksamhet, även under kommande programperiod. Man kan anmäla internationella Leader-projekt till tävlingen till och med den 17 maj. Vinnarna belönas sedan på en gala som arrangeras i Tallinn den 26 september. Mer info finns i tävlingens officiella broschyr.
Uppgifterna är från landsbygdsnätverksenhetens meddelande (30.4.2013) som inom kort kommer upp på deras hemsida. I nyhetsbrevet kan man även läsa om att beställningen av informationsskyltarna ändrades (info om finansieringen av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland), samt kommande evenemang: Maaseudun- ja aluekehittäjien alueelliset ohjelmapäivät – 8.5 tillställning i södra Finland, 13.5 tillställning i östra Finland och 15.5 tillställning i västra Finland.
Många små skolor i Sverige – framför allt i glesbygden – lever i dag under hotet om avveckling. Var tredje skola har färre än 100 elever, och samtidigt har elevunderlaget på grundskolan minskat de senaste åren. Kostnaderna i de små skolorna är höga per elev, och hela 250 små kommunala skolor har lagts ned de senaste tio åren. Redan nu har de små skolorna svårt att anställa ämnesbehöriga lärare, och lärarbristen väntas bli ännu svårare när kravet på lärarlegitimation träder i kraft den 1 december i år – det kan till och med innebära dödsstöten för åtskilliga små skolor i Sverige. En lösning för dessa mindre skolor skulle kunna vara att tillåta fjärrundervisning, men i dag finns inget stöd för sådan undervisning, utan varje fall måste prövas av Skolinspektionen. Men intresset från glesbygden har funnits länge, och redan i december 2009 ansökte 14 kommuner i länen i Västerbotten, Västernorrland och Jämtland hos regeringen.
Den nya formen av direkt demokrati, medborgarinitiativet, ersätter inte den representativa demokratin, den är ett komplement till den. Dylikt behövs, för dels fungerar den representativa demokratin inte felfritt, allt kommer t.ex. inte upp på den politiska agendan fast det borde göra det, och dels behövs metoder för att hålla kvar verklig demokrati när det traditionella politiska deltagandet tenderar att minska. I och med att plattformen står på laglig grund, tenderar debatten att bli mer rumsren, och av allt att döma stimulerar det nya systemet också till deltagande. Den nya formen av demokrati har lyckats, men kan inte direkt leda till ny lagstiftning, utan de fångas upp av den representativa demokratin i form av riksdagen, som i sin vishet kan skydda t.ex. minoriteten pälsfarmarna.
Med temat ”Byn igår och idag” söker föreningen Egentliga Finlands Byar rf med samarbetspartners Årets by i Egentliga Finland. Man söker en by, där den lokala historien och traditionen bevarats och som utnyttjas som en bas för byns utveckling. Pressmeddelandet (från 26.4) finns i sin helhet här under:
Nu söker vi Årets by i Egentliga Finland 2013!
Föreningen Egentliga Finlands Byar rf med samarbetspartners söker igen Årets by i Egentliga Finland. Temat detta år är ”Byn igår och idag”. Vi söker en by, där den lokala historien och traditionen inte bara bevaras, utan där den också utnyttjas som en bas för byns utveckling. Bl.a. följande kriterier inverkar:
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 