Fjärrlärare kunde bli räddningen för nedläggningshotade byskolor

TV Remote ControlMånga små skolor i Sverige – framför allt i glesbygden – lever i dag under hotet om avveckling. Var tredje skola har färre än 100 elever, och samtidigt har elevunderlaget på grundskolan minskat de senaste åren. Kostnaderna i de små skolorna är höga per elev, och hela 250 små kommunala skolor har lagts ned de senaste tio åren. Redan nu har de små skolorna svårt att anställa ämnesbehöriga lärare, och lärarbristen väntas bli ännu svårare när kravet på lärarlegitimation träder i kraft den 1 december i år – det kan till och med innebära dödsstöten för åtskilliga små skolor i Sverige. En lösning för dessa mindre skolor skulle kunna vara att tillåta fjärrundervisning, men i dag finns inget stöd för sådan undervisning, utan varje fall måste prövas av Skolinspektionen. Men intresset från glesbygden har funnits länge, och redan i december 2009 ansökte 14 kommuner i länen i Västerbotten, Västernorrland och Jämtland hos regeringen.

Man ville bedriva fjärrundervisning på försök i grundskolan och gymnasiet i samarbete med Umeå universitet och regionalt utvecklingscentrum. Skälen var vikande elevunderlag, samt svårigheten att rekrytera lärare. Enligt Margit Näsström i Dorotea kommun fick man varken svar eller pengar till någon försöksverksamhet. Regeringen tycker kanske att de här frågorna är ointressanta, samtidigt som man säger att man vill att glesbygden skall leva. Hon har forskat kring distansundervisningen som en möjlighet för glesbygdens skolor. Det finns i dag några få grundskolor i Sverige som använder fjärrundervisning. År 2009 prövades undervisningen i två kommuner. I Pajala ansågs fjärrundervisningen vara förenlig med bestämmelserna, medan Arvidsjaur fick kritik vid Skolinspektionens tillsyn, då man saknade en behörig fjärrlärare och läraren undervisade endast med hjälp av en videokonferensanläggning. I Pajala bedrevs undervisningen med en behörig lärare via en videokonferensanläggning, samt en handledare i klassrummet som var lärarutbildad. Fjärrlärare hade även vanliga lektioner i byskolan.

Fjärrundervisning har varit en seg fråga som utretts under flera år, först av Skolverket och därefter av regeringens särskilda utredare Margareta Åberg. Hon föreslog i november 2012 att fjärrundervisning skulle tillåtas i modersmål och minoritetsspråk. Fram till i maj är utredningen ute på remiss. Många som Dagens Nyheter intervjuat, är kritiska till begränsningen av ämnen. Kommunalrådet i Vindelns kommun i Västerbotten Ewa-May Karlsson (C) menar att detta är en jätteviktig fråga, och man räknar med att det kommer en proposition från regeringen under hösten. Om fjärrundervisning blir tillåten, så kunde de dela specialkompetens med andra kommuner. Skolan står ofta som symbol för en bygds överlevnad. Försöker politiker lägga ned små skolor, blir det ofta stora protester från kommuninvånarna, och i många fall skulle skolbarnen få orimliga resvägar. I mer tätbebyggda områden lyfts den lilla skolan fram som alternativ till den storskaliga skolan.

Uppgifterna är från (28.4) en text av Lenita Jällhage på webbplatsen dn.se.

Det här inlägget postades i 2013, Nyhetsbrev 18/2013 och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s