Svårt för staden att bli ekologisk hållbar – mat till Londons befolkning kräver jordbruksmark motsvarande 100 gånger stadens yta

Ofta framstår staden som mäktig, för här ackumuleras stora rikedomar som kan köpa det som stadens invånare önskar. Men i staden produceras lite av sådant som direkt tillfredsställer människors grundläggande behov, vilket gör att staden bara är mäktig så länge den hålls försörjd utifrån med ett ständigt inflöde av energi, mat och andra livsnödvändiga resurser. Utan det här stannar stadslivet. Till Stockholm rullar det varje dygn in tusentals långtradare och lastbilar fyllda med varor. Det skulle inte krävas mer än att blockera ett fåtal infartsvägar för att problemen skulle bli kolossala efter bara några dagar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skriver om störningar av transportkedjorna: ”Bristande funktionalitet kan till exempel handla om att livsnödvändiga livsmedel och basvaror inte kan levereras till butiker och varuhus.”

Oro för landsbygdsinvånarnas service i YTR:s nätkolumn

I YTR:s nätkolumn för april månad (1.4) skriver Antonia Husberg, projektledare för förutredningsprojektet för landsbygdens serviceprogram vid Kommunförbundet/en-heten regioner och samhällen, om den negativa trenden i servicen för landsbygdens invånare. Här under följer texten, som finns på Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens hemsida, i sin helhet:

Ett genuint invånarorienterat välfärdssamhälle 3.0

Vardagliga iakttagelser

Gården har funnits i sekler. Huvudbyggnaden är min mans barndomshem. Trädgården som omger det gula stockhuset inbjuder med sin färgprakt till gemensamma kaffestunder sommartid.  Under sensommaren går vi till växthuset efter tomater, gurkor, paprikor och vindruvor.  Vår egen småtting älskar skördandet.  Hon älskar också ”Fafa aktor”, alltså farfars traktor.

Den lilla skolans utveckling och framtid diskuteras parallellt i Vasa och Umeå

Hur ser den lilla skolans utveckling och framtid ut? Kom med och diskutera denna aktuella fråga på ByskolE-seminariet 25.4. Seminariet hålls parallellt vid Pedagogiska fakulteten i Vasa och vid Umeå universitet. Seminariet riktar sig till lärare, rektorer, utbildningsdirektörer, politiker, lärarstuderande, studerande och andra intresserade. Det är även möjligt att delta på distans. Teman är

• Skolans utveckling och framtid
• Pedagogisk kvalitet
• Nätverkssamarbete
• Barn och unga med särskilda behov

Arrangörer är Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, Region Västerbotten och Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia.

För mer info, program och anmälan (anmälningstiden förlängt till 15.4) se webbplatsen byskoleseminariet.wordpress.com.

Generation Y stiger fram men är man intresserad av en framtid på landsbygden?

Den generation som är i tur att stiga fram nu då 40-talisterna går i pension, kallas allmänt för generation Y, och vars föräldrar är 60-talister. De tror att de alltid har haft Internet och de ser helt oförstående ut då man talar om ”fallna murar” i Europa. Man kan inte imponera på dem med att säga att man besökt Kina. De är relativt högutbildade och kan utan problem skriva sin CV. Liksom alla tidigare generationer som stigit fram, har de inte heller hunnit lära sig av historien. Men de är vana att multitaska (ha flera bollar i luften på samma gång, t.ex. lyssna på musik, läsa och surfa på samma gång) och de utsätts för mängder av val hela tiden. De skall inte bara välja vilken kanal de tittar på, utan också vilken distributör eller operatör de vill ha, vilken el-leverantör, vilket försäkringsbolag, vilken slags mat de föredrar, vart och hur de vill resa – val i det oändliga som inte tidigare generation behövt bråka sina hjärnor med.

Ruusuvuori Årets ambassadör på Kimitoön

Juha Ruusuvuori

Författaren Juha Ruusuvuori från Dalsbruk har utsetts till Årets ambassadör på Kimitoön. I tidningen Åbo Underrättelser kommenterar han så här: ”Kommunens PR-tänkande går framåt när man inser hur bra reklam öns aktiva konstnärer gör. Kanske borde kommunen lyssna lite noggrannare till oss i de skapande branscherna. Många av oss kommer utifrån och vet mycket om vad de som flyttar ut från stan söker på landsbygden. Sex vandringspris delades ut vid Axel-galan i Kimito 23.3. Förutom Ruusuvuori belönade Kommunen Västanfjärds skola med utmärkelsen Årets låntagare, Norpas-festivalen som Årets kulturgärning, Marianne Petters som Årets kulturpristagare, Helmer Lundström som Årets företagare och Mikaela Hollsten som Årets idrottare.

Uppgifterna är från en notis i Vasabladet (28.3) och från webbplatsen abounderrattelser.fi.