Ordföranden för riksdagens nätverk för byaverksamhet Katja Hänninen (vänst.) och ett antal andra medlemmar i nätverket har lämnat ett skriftligt spörsmål (på finska) till regeringen om konsekvenserna av nedskärningarna i nätverket av närskolor.
– Det finländska närskolenätverket har minskat kraftigt under de senaste åren. Enligt en färsk beräkning från Utbildningsstyrelsen finns det i Finland år 2040 nästan hälften färre grundskolor än nu. Även i städer och tätorter har närskolor stängts alltmer under de senaste åren, säger Katja Hänninen.
I landsbygdsbarometern presenteras bredskaligt finländarnas egna synpunkter om landsbygdens natur och dess betydelse för en själv och för samhället. Landsbygden ses alltmer som en resurs för framtiden och en plats för ett gott liv, även av unga stadsbor.
Landsbygdsbarometern 2020 är en undersökning beställd av Landsbygdspolitiska rådet. Den publiceras i tre delar, varav den första sänds 17.6 kl. 10 på www.suomen.tv. I början av den första delen upplyser oss forskaren Jarkko Pyysiäinen från Naturresursinstitutet om finländarnas uppfattningar om landsbygden. Syns utvecklingen av urbaniseringsgraden i den identitet som människor upplever? Vilka uppfattningar har unga stadsbor om landsbygden?
I år kommer Öppna Byarnas dag att hållas undantagsvis online, vilket sker lördagen den 13 juni. Under dagen visar byarna online exempelvis videon över vandringsleder och utflyktsmål, bildgallerier med gamla fotografier, byakrönikor, byahistoriska översikter eller rent av en podcast över livet i byn. Byn producerar och beslutar om innehållet och målet för dagen är att få synlighet för byarna genom det här gemensamma evenemanget. Material som publiceras under dagen använder #avoimetkylät. Det finns totalt cirka 500 evenemang över hela landet, varav 200 är byarnas friluftsplatser.
– Byarna har friskt gått med i det digitala språnget. Under våren övervägde vi om Öppna Byarnas dag skulle ställas in helt och hållet i år.
Mitt i krisen med COVID-19 är European LEADER Association for Rural Development (ELARD) redo att planera mot en framtid tillsammans med lokala, nationella och europeiska institutioner, myndigheter och regeringar. Framtiden är här och nu, och vi behöver anpassa oss. För att bygga ett resilient Europa behövs det enligt ELARD:s uppfattning balans mellan städer och landsbygder. ELARD hävdar att Leader/Lokalt ledd utveckling (CLLD) är ett viktigt verktyg för att bygga ett Europa i balans. ELARD är en förening som representerar 26 nationella nätverk och omkring 2 200 lokala aktionsgrupper – som i sin tur täcker en landyta med en befolkning på mer än 150 miljoner invånare och 52 % av EU:s landsbygdsbefolkning.
Skriften The voice of rural Europe for the future of Europe är full med information om denna framgångsrika metod. Den ivriga läsaren kan enkelt hitta ELARD:s – och lokal utveckling Sveriges – förslag för framtiden på de två sista sidorna.
Verkligheten är helt annorlunda än en fiktiv verklighet, som är administrativ och baserad på befolkningsregisterstatistik, enligt vilken en medborgare bor eller arbetar på ett ställe med en service som är uppbyggd enligt detta. Livet består alltmera av vistelser på många orter. Om det visades i statistiken, skulle man få en annan bild av urbaniseringen, menar professorn i samhällsplanering vid Aalto-universitetet Kimmo Lapintie som bor både i Helsingfors och på Korpo.
Läs artikeln (på finska), skriven av Auri Häkkinen, i tidningen Rakennuslehti (5.6).
Av Finlands vindkraftverk på omkring 700 stycken finns 258 i Norra Österbotten, enligt statistik från Finlands vindkraftförening. Enligt Anni Mikkonen, VD på Finlands vindkraftförening är Norra Österbotten det viktigaste vindkraftlandskapet i Finland. Där finns mest produktion redan nu och flest nya projekt. Att Norra Österbotten är populärt, beror på många olika orsaker, varav mycket blåst är en av de viktigaste. En annan orsak är att kommunerna har förhållit sig väldigt positiva till vindkraft och även varit villiga att planlägga för vindkraft.
Av alla planer på nya vindkraftverk som finns i Finland just nu, ligger nästan 40 procent eller 1300 möllor i Norra Österbotten, medan Österbotten kommer på en andra plats i jämförelsen med 34 vindkraftsprojekt som skulle innebära 534 nya möllor om de blir av.
Danspaviljongen Forsby På Toppen Bildkälla: Aktion Österbottens hemsida
Forsby, Månadens by i Österbotten för juni, är en trygg liten by med 476 invånare (1.1.2019), beläget mellan Bennäs och Purmo i Pedersöre kommun. Byn är väldigt naturskön med Purmo å strömmandes igenom. Här kan man njuta av många livliga forsar, vackra sädesfält och djupa skogar. Med ynka 7 km till riksväg 8 och 16 km till närmaste stad så är all tänkbar service nära till hands, fastän man bor ute på landet. Byn är trots sin lilla storlek full med liv och här råder en fin gemenskap.
Det finns en fantastisk skola, daghem, flera företag, många jordbruk, olika föreningar, elljusspår, utegym, simstrand, ett fotbollslag, ett jaktlag, två aktiva kyrkor och till och med en egen gravgård, för att nämna några saker. Det som byn är mest känt för är Forsby På Toppen, den populära danspaviljongen där många har upplevt pirriga sommarromanser och lyssnat på kända artister. Danspaviljongen har under många år drivits av Forsby ungdomsförening med hjälp av sann talkoanda. Tack vare flera eldsjälar, så har byn fortsättningsvis en drivande ungdomsförening som nu heter Forsby På Toppen rf.
Fyrar och navigering är temat för tidskriften Skärgårds sommarnummer (2/2020). I dessa tider när hemester och inrikesresande rekommenderas mer än någonsin, uppmanar tidskriften Skärgård oss att besöka Finlands fyrar och publicerar en lista med fyrar som finns på en udde eller ö man kan landstiga på, och därmed möjliga att besöka. Listan omfattar hela 60 fyrar, vilket ger oss resmål i 30 år om vi betar av två per sommar.
Tidskriften presenterar frivilliginsatser som görs inom Finlands Fyrsällskap för att bevara fyrarna och fyrkulturen och vi får också läsa en talkoarbetares erfarenheter under en vecka på Märkets fyr mitt ute i Ålands hav. Från bleke och värmebölja en dag, till frisk vind och hög sjö en annan. ”Det var nu lättare att förstå varför man byggt en skyddande stenmur på land, varför man inte byggt någon brygga och varför fönstren mot norr har förstärkts med järnbeslag. Nu var det ju ändå ”bara” vatten och inte ismassor som rullade in”, skriver Lena Långbacka.
Covid-19-pandemin har skapat enorma utmaningar för både stads- och landsbygdsområden. Men det har också gett upphov till många intressanta lokala gensvar och en hel del diskussioner och insikter. LDnet bjuder nu in aktörer inom lokal utveckling samt forskare till en serie framtidsinriktade webbseminarier om återuppbyggnad av lokala ekonomier efter nedstängningen. Webbinarierna hålls i samarbete med RSA Europe, ELARD och AEIDL. LDnet är ett informellt nätverk som inrättades 2011 för att samla kunskap och människor inom lokal utveckling.
Mer info (på engelska) och länk till anmälan finns på webbplatsen ldnet.eu.
Det var meningen att de riksomfattande hembygdsdagarna skulle arrangeras i augusti, men på grund av coronapandemin och dess hälsorisker, samt restriktionerna gällande sammankomster beslöt man flytta fram hembygdsdagarna till den 20-21 november. Det årliga huvudevenemanget för Finlands Hembygdsförbund var planerad som en fyra dagars evenemangshelhet. Nu kommer evenemanget att räcka två dagar, men redan på torsdag 19.11 erbjuds deltagarna kulturprogram. Kulturen i Karleby och Mellersta Österbotten presenteras mångsidigt under dagarna.
Temat för hembygdsdagarna i november är Perinne on voimaa – Tradition är styrka. Under hembygdsdagarnas seminarier och diskussionstillfällen behandlas det levande och immateriella kulturarvet.
Ordföranden för riksdagens nätverk för byaverksamhet Katja Hänninen (vänst.) och ett antal andra medlemmar i nätverket har lämnat ett skriftligt spörsmål (på finska) till regeringen om konsekvenserna av nedskärningarna i nätverket av närskolor.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 