Landsbygdspolitikens dag – Landsbygdsbarometern del 2 och coronaepidemins inverkan på glesbygdsområden

På landsbygdspolitikens dag 29.10 diskuteras aktuella frågor mot bakgrund av ny information. Dagens första ämne är resultat från Landsbygdsbarometern 2020 om finländarnas syn på landsbygdsföretagande och dess förutsättningar. På eftermiddagen diskuteras coronans inverkan på de glest bebodda områdena och kommande verksamhet för parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden.

Resultaten från Landsbygdsbarometern 2020 offentliggörs under landsbygdspolitikens dag i Suomen.TV-kanalen på förmiddagen (kl. 10-11.30), medan coronans påverkan och kommande verksamhet för parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden diskuteras på eftermiddagen (kl. 13-15).

Uppgifterna (på finska) är i huvudsak från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Bekanta er med förmiddagens och eftermiddagens program! Se även webbplatsen landsbygdspolitik.fi.

”Ingen vet vad coronan har för påverkan på landsbygden” – Syssner under Landsbygdsriksdagens webbinarium

Under den finlandssvenska Landsbygdsriksdagens förberedande webbinarium 11.9 föreläste Josefina Syssner, som är biträdande professor i kulturgeografi, författare och föreläsare, om att krympa smart. Syssner tog fasta på tre punkter under sin föreläsning (som var inspelad): befolkningsutvecklingen på landsbygden, landsbygden och coronapandemin, samt landsbygdens resurser.

Hälften av kommunerna i Sverige har mindre befolkning än vad de hade på 1970-talet. Det finns mer folk i kommuner nära städer. Men befolkningsunderlaget minskar och det är svårare för företagen. Det är ändå orimligt med befolkningstillväxt överallt. Krympande kommuner kan ha tillväxt (plan A) som mål eller anpassning till mindre befolkning (plan B).

Landsbygdsbarometern 2020 – landsbygden är platsen för ett gott liv för majoriteten av finländarna

Enligt landsbygdsbarometern 2020 har multilokalitet stärkts och därigenom är landsbygden närvarande i vardagen för alltfler medborgare. På vilket sätt man drar nytta av landsbygden förändras. Men finländarnas positiva inställning till landsbygden är permanent. Landsbygden är platsen för ett gott liv för 61 procent av finländarna. De första resultaten av den fjärde landsbygdsbarometern i ordningen har publicerats. Landsbygdsbarometern 2020, som publiceras i tre delar, är en fortsättning på landsbygdsbarometern 2013 (publicerad 2014) och landsbygdsbarometern Landmärken (2009 och 2011).

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Landsbygdsbarometern 2020 – det multilokala har stärkts

I landsbygdsbarometern presenteras bredskaligt finländarnas egna synpunkter om landsbygdens natur och dess betydelse för en själv och för samhället. Landsbygden ses alltmer som en resurs för framtiden och en plats för ett gott liv, även av unga stadsbor.

Landsbygdsbarometern 2020 är en undersökning beställd av Landsbygdspolitiska rådet. Den publiceras i tre delar, varav den första sänds 17.6 kl. 10 på www.suomen.tv. I början av den första delen upplyser oss forskaren Jarkko Pyysiäinen från Naturresursinstitutet om finländarnas uppfattningar om landsbygden. Syns utvecklingen av urbaniseringsgraden i den identitet som människor upplever? Vilka uppfattningar har unga stadsbor om landsbygden?

Hur står det till med arbetsvälmåendet i den finlandssvenska förbundsvärlden?

Svenska studieförbundet rf (SSF) är en plattform för samverkan som samlar förbund och centralorganisationer i Svenskfinland. Flera av SSF:s medlemsorganisationer har önskat att SSF kartlägger arbetsvälmåendet, och utredningen har gjorts i samarbete med Psykosociala förbundet, som arbetar för psykisk hälsa. Orsakerna är bland annat att många av SSF:s medlemsförbund är så små, att det är svårt att internt göra liknande kartläggningar och att alla förbund inte har resurser att göra det.

SSF presenterar nu de första resultaten av hur det står till med arbetsvälmåendet i den finlandssvenska förbundsvärlden. Överlag visar resultaten i Förbundsbarometern 2018 att det finns många positiva sidor med att jobba i ett finlandssvenskt förbund.

Hur mår de finlandssvenska förbunden och centralorganisationerna?

Svenska studieförbundet rf har gjort en omfattande kartläggning av sina 58 medlemsorganisationer genom en besöksrunda. I Förbundsbarometern, som publicerades 5.4, presenteras de gemensamma trender och teman som kommit upp. Svenska studieförbundets alla 58 medlemsförbund presenteras också. Det är finlandssvenska förbund och centralorganisationer som tillsammans representerar över 400 000 personmedlemmar och 1 200 andra medlemmar (föreningar, organisationer, kommuner, församlingar o.s.v.).

Förbundsbarometern finns att läsas på webbplatsen studieforbundet.fi.

Fritidsboendet populärare och distansarbetet vanligare visar Stugbarometern

Det finns över 600 000 fritidsbostäder i Finland och 2,4 miljoner stuginvånare som regelbundet vistas i sina fritidshus. År 2014 användes sammanlagt ca 6,2 miljarder euro för fritidsboende, vilket framgår av Mökkibarometri 2016, Stugbarometern, som jord- och skogsbruksministeriet låtit utföra och som den 17 mars överlämnas till jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen. Enligt barometern har fritidsboendet blivit allt populärare där stugan används under 79 dygn i medeltal under året. Cirka 60 000 finländare distansarbetar från stugan och från över 100 000 stugor hade man ibland pendlat till arbetet. Intresset för distansarbete håller på att växa, var tredje skulle vilja distansarbeta från stugan.

Fritidsboendets ekonomiska och sysselsättande effekter är stora – för fritidsboende användes år 2014 sammanlagt ca 6,2 miljarder euro och fritidsboendet sysselsätter direkt eller indirekt ungefär 60 000 personer.

Branschdagen för bröd och närmat hålls i Helsingfors

Bröd och närmat-branschdagen, som hålls 8.12 kl. 9-16 i Ständerhuset i Helsingfors, har två teman: på förmiddagen allmänt om närmatsbranschen och på eftermiddagen läget inom livsmedelsbranschen, särskilt ur bageribranschens perspektiv. Under förmiddagens närmatsforum behandlas bl.a. den nordiska matens styrkor, avlägsnande av normer, samt försäljningskanaler. De här olika infallsvinklarna ger vägledning för tillväxt inom närmatsbranschen. Under eftermiddagen offentliggörs Bageriindustrins branschrapport och livsmedelsbranschens barometer för små och medelstora företag. Dessutom får man höra företagarens, samt Bageriförbundets tankar om branschens utmaningar och möjligheter.

Mer info med länkar till program och anmälningsuppgifter (anmälan senast 1.12) finns på webbplatsen aitojamakuja.fi.

Landsbygden attraherar – Landsbygd 2014-barometern

Landsbygdens starka sidor handlar ofta om möjligheten att njuta av naturen, att leva på ett hållbart sätt och att ha ett vardagsliv utan stress, medan landsbygdens svaga sidor ofta har ett samband med tjänsternas dåliga tillgänglighet, infrastrukturen och de begränsade hobbymöjligheter. För att olika slags landsbygdsområden ska kunna motsvara människors önskemål bör staten och kommunerna profilera sig som möjliggörare av olika utkomst-, boende- och levnadskoncept, vilket sker exempelvis genom att verksamhetsmöjligheterna (reglering i liten skala), boende- och byggnadsmöjligheterna (möjliggörande planläggning), samt deltagande- och påverkningsmöjligheterna (fungerande närdemokrati) tryggas på landsbygden. Företagandet intar en central roll i förverkligandet av landsbygdens alternativa framtidsvisioner.

Publiceringsseminarium för Landsbygdsöversikten 2014 och Landsbygd 2014-barometern hålls i Helsingfors

Ständerhuset
Bildkälla: Wikimedia Commons

Den 23 januari kl. 13-16 hålls ett publiceringsseminarium i Ständerhuset, Helsingfors, det här med anledning av Maaseutukatsaus 2014 (Landsbygdsöversikt 2014) och Maaseutu 2014-barometri (Landsbygd 2014-barometern). Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) uppgör vart tredje år en landsbygdsöversikt. Översikten visar ett tvärsnitt av landsbygdens läge och ger ett kompakt informationspaket över landsbygdens nationella utveckling i ljuset av statistik och forskning som grund för beslutsfattande och utvecklingsarbete. Den första landsbygdsöversikten blev färdig år 2011, medan Landsbygdsöversikt 2014 är den andra i sitt slag.

Sitra förverkligade genom Landmärken-programmet Landmärken-barometern åren 2009 och 2011. Arbets- och näringsministeriet förverkligar nu Landsbygd 2014-barometern, vilket bygger på ett tidigare arbete av Sitra. Barometern kompletterar det informationspaket som ingår i Landsbygdsöversikten 2014.

Anmälan till seminariet görs senast 15.1 på e-mailadressen maaseutupolitiikka@tem.fi.