Riksomfattande hembygdsdagar framflyttas till november

Det var meningen att de riksomfattande hembygdsdagarna skulle arrangeras i augusti, men på grund av coronapandemin och dess hälsorisker, samt restriktionerna gällande sammankomster beslöt man flytta fram hembygdsdagarna till den 20-21 november. Det årliga huvudevenemanget för Finlands Hembygdsförbund var planerad som en fyra dagars evenemangshelhet. Nu kommer evenemanget att räcka två dagar, men redan på torsdag 19.11 erbjuds deltagarna kulturprogram. Kulturen i Karleby och Mellersta Österbotten presenteras mångsidigt under dagarna.

Temat för hembygdsdagarna i november är Perinne on voimaa – Tradition är styrka. Under hembygdsdagarnas seminarier och diskussionstillfällen behandlas det levande och immateriella kulturarvet.

Nordisk hembygdsträff på Åland

Pommern
Bildkälla: Wikimedia Commons

Ålands bildningsförbund rf arrangerar en nordisk hembygdsträff på Åland den 23-25 september och välkomnar alla. Digitalisering och Åland är temat. Ålands landskapsregering och Mariehamns stad är huvudsponsorer och samarbetspartners i arrangemanget. Konferensen äger rum på Alandica, www.alandica.ax, i Mariehamn. Under fredagen (23.9) hålls en guidad vandring i Mariehamn. Lördagen (24.9) bjuder på utställningar och föreläsningar, bl.a. föreläser Susanne Lagus över rubriken Måste vi digitalisera våra samlingar.  Dagen avslutas med en festmiddag. Söndagen (25.9) ordnas en guidad bussrundtur på Åland där man besöker Bomarsund, Jan Karlsgården, Smakbyn med lunch hos Michael Björklund, Kastelholms slott och Ålands fotografiska museum.

Mer info, program och anmälningsuppgifter(anmälan senast 21.9) finns på webbplatsen abf.ax.

Senaste nyhetsbrevet från HSSL

I Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) andra nyhetsbrev för i år kan man bl.a. läsa om tätorten Vuollerim i Jokkmokks kommun där invånarna paketerar sin vardag och erbjuder den till turister. Det tänket har gett dem fina internationella utmärkelser, eller vad sägs om att följa en renskötare ut i väglöst land under en dag, eller att lära sig snökunskap och vinterekologi, eller gå på björnspaning? Allt hämtat ur Vuollerimbornas vardag, och det är det som är tanken, menar Eva-Lena Skalstad, VD i bygdebolaget Lapland Vuollerim Welcome you Ab som erbjuder turistupplevelser i området. Det erbjuds så mycket som 34 olika aktiviteter och paket. Vuollerimborna har grävt där de stått och paketerat det som är speciellt för deras hembygd. ”Folk som har rest mycket runt i världen är trötta på att se på saker, de blir blasé. De vill uppleva något på riktigt, något genuint, något äkta. Människa till människa är ett möte som i sig är en upplevelse”, säger Skalstad.

Miljölotsen inspirerar till att bekanta sig med närmiljön

Den egna hembygden och närmiljön är överraskande obekanta för många människor. Orsaken kan vara t.ex. flyttning till en ny ort, motionsbegränsningar eller åldern. Dessutom kan man sakna vetskap om närområdets platser eller mod att besöka dem ensam. För att komma i gång, behövs hjälp och handledning. Landsbygdens bildnings- och kulturförbund (Maaseudun Sivistysliitto MSL) har utvecklat en miljölotsutbildning som förbereder personer med intresse för miljöfrågor att bli frivilliga handledare. Miljölotsen är inte en guide, utan medvandrare och inspiratör. Miljölotsarna är beredda att ta även annat med sig på upptäktsfärder i hembygdens natur och i nya miljöer.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Se även Reeta Rönkkös text, Ihanaa vertaisihmettelyä, på Landsbygdspolitikens blogg. Rönkkö är byautvecklare och miljölotsutbildare på MSL:s regionalcentral i östra Finland.

Nordisk hembygdskonferens på Åland med temat digitalisering av hembygdsarvet

Ålands bildningsförbund rf arrangerar tillsammans med Nordiska hembygdsförbundet rf och med ekonomiskt stöd från bl.a. Ålands landskapsregering och Svenska folkskolans vänner, en nordisk hembygdskonferens och mässa på Åland första helgen i oktober  (2-4.10) med temat digitalisering av hembygdsarvet och Åland.

Mer info, program och anmälningsförfarande finns på webbplatsen nhf.ax.

Byberättelseblogg lanserades i Lappträsk

De två första bloggartiklarna publicerades den 15 maj. Den ena är skriven på svenska av jordbrukaren och fullmäktigeledamoten Thomas Antas, medan den andra är på finska av Anu Kantonen, en rätt så nyinflyttad Lappträskbo som arbetar som handledare för utvecklingshämmade. Antas skriver om sitt sjuttonde år som jordbrukare. Under rubriken Vårens under, traktorns dunder konstaterar han att våren och försommaren är hans favorit årstid och att vårbruket är den finaste tiden på ett jordbruk. Det borde ju egentligen vara så, att hösten, då man skördar resultatet av sitt arbete, borde vara den mest belönande tiden, men så är det inte för Antas. Han beskriver också hur våren för med sig ljus och möjligheter.

Med nya ögon – inspirationsdag för hembygdsfolk hålls i Korsholm

Projektet Kulturarvsresursen vid KulturÖsterbotten börjar så småningom lida mot sitt slut och inbjuder nu till sitt sista seminarium. Men istället för att blicka bakåt ser man framåt och betraktar hembygds- och museiverksamheten ur nya synvinklar. Seminariet, vars tema är Med nya ögon, ordnas torsdagen den 4 september kl. 13-17 i Korsholms kulturhus i Smedsby. Dagens talare representerar olika kulturfält som tangerar hembygds- och museiverksamheten – Johanna Björkholm, forskare i immateriellt kulturarv och projektledare på KulturÖsterbotten; Ina Nordberg, formgivare och projektledare för projektet Handante i Pedersöre; Carola Bäckström, bibliotekschef i Korsnäs, samt Karl-Gustav Byskata, byaombud vid Aktion Österbotten, vilka i korta inlägg ger sin syn på hembygdsrörelsens betydelse och utvecklingsmöjligheter. Huvudföreläsare är Maria Österåker, inspiratör och författare till bl.a. boken Ta betalt! Prissättning för skapande branscher. Hon kommer att prata om kul och ful marknadsföring – hur man kan marknadsföra sin verksamhet på ett nytänkande sätt utan en stor marknadsföringsbudget.

Mer info och anmälningsuppgifter (anmälan senast 1.9) finns på webbadressen kulturosterbotten.fi.

Engagerad by som lyckats skapa ett brett spektrum av evenemang – Nederpurmo Årets by i svenska Österbotten

Sisbacka från luften
Foto: Håkan Sandberg

I fjol drog sommarteatern vid Åliden i Nederpurmo 4 500 åskådare, årets revy i Purmogården hade en publik på nästan 3 000 personer och Purmo loppisrace, ett fenomen som fick sin början i Purmo år 2011, lockar ut tusentals människor på fyndjakt varje sommar. De här exemplen på evenemang gör Nederpurmo till en levande by för invånarna och till ett utflyktsmål för folk längre ifrån. Plussar man sedan till byarådets engagemang kring Stinasholma och hembygdssällskapets verksamhet på Åliden museiområde, tidsresorna vid Fagerbacka fäbodställe och fotbollsföreningen IF Standards matcher, börjar man ha täckt in många av de ca 700 personer som bor i byn Nederpurmo i Pedersöre. Anette Forsström-Fellman, ordförande för Nederpurmo byaråd, gläder sig å hela byns vägnar, medan Linda Finnberg, ordförande i Purmo hembygdssällskap, ser utmärkelsen som ett kvitto på att purmoborna gjort något rätt.

Laura Johansson nytt byaombud i Åboland

Nya byaombudet i Åboland Laura Johansson ser fram emot att få träffa intressanta människor som entusiastiskt jobbar med att hålla vid liv och aktivera sin hembygd och sina hembyar. Hon hoppas kunna hjälpa folk i Åboland att komma igång med nya saker och jobba vidare på de saker som de redan håller på med. Johansson, som vikarierar mammalediga Pia Prost och började det nya arbetet 1.4, är själv aktiv inom byaföreningen som finns på hennes hemholme Stormälö, samt inom flera andra lokala föreningar i Pargas. Johansson älskar skärgården och har aktivt arbetat med ProMalm-processen som strävar till att utveckla Malmen, Pargas största centrum. Hon har bott en kort tid i Houtskär i sin ungdom, men rört sig väldigt mycket i Åboland. Så de frågor som hon kommer att jobba för nu, har varit viktiga för henne sedan barndomen.

Mindre orter skapar starkare lokal identitet

Den lokala identiteten är starkare på mindre orter jämfört med större och österbottningar känner mer för sin hembygd än nylänningar, visar en omfattande enkätundersökning där hälften av dem som svarat har hjärtat på en annan ort än där de bor. Två tredjedelar av dem som någon gång har bott i Larsmo (Österbotten) eller Sibbo (Östnyland), har gett de orterna sitt hösta betyg som i undersökningen kallas för hjärteorter. Enligt Sulevi Riukulehto, forskningsdirektör i ämnet regionalhistoria vid Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet, visar en enkätsvaren från finlandssvenskarnas flyttvanor att det verkar vara lättare att rota sig på en mindre ort. Till synes liknande orter får väldigt olika betyg, och också grannkommuner får olika omdömen i enkäten, vilket beror enligt Riukulehto på att det är flera olika faktorer som skapar en lokal identitet. Han har utarbetat en teori om hembygd, där hembygden består av det naturliga landskapet, den bebyggelse som människan har skapat, men också av den mentala miljön, en bit som kan skilja sig mycket även om orterna till yttre faktorer är lika.