För sommarläsningen – Landsbygdsnätverkets verksamhetsberättelse 2019

Landsbygdsnätverkets verksamhetsberättelse för senaste år, Maaseutuverkoston toimintakertomus 2019, har publicerats. Den innehåller gemensamma stunder av glädje, framgång och lärande, samt uppgifter om praktiska framsteg i landsbygdsprogrammet.

”Listan är lång och faran för andnöd stor när jag kort försöker beskriva något som har gjorts och uppnåtts i landsbygdsnätverket under det senaste året. Nätverket måste även omfatta mången plats och sak. Utan att berömma någon för mycket, måste man konstatera att nog är detta nätverk som helhet en riktigt utomordentlig aktör. Det är ett nöje att läsa verksamhetsberättelsen (fritt översatt). ”

Så här börjar landsbygdsnätverkets ordförande Taina Vesanto sin ledare, som hon har benämnt Vahvojen teemojen vuodeksi (De starka temans år).

Uppgifterna är från webbplatsen maaseutu.fi.

Är mångbruket räddningen för glesbygden?

Kan mångbruk av skogen vara en del av lösningen då priserna på virke, spannmål och mjölk ständigt sjunker och infrastrukturen blir allt sämre för de som ännu bor på glesbygden. I filmen Guld och gröna skogar medverkar skogsägare och entreprenörer som berättar om villkoren för att bedriva verksamhet på landet.

Therese Bjärstig, som forskar om landsbygdsfrågor vid Umeå universitet och som medverkar i filmen, säger att nästan alla de pratat med ser en potential i till exempel natur- och kulturturism, men de är tveksamma till hur de själva ska kunna realisera idéerna. Många tycker att det är för dåliga förutsättningar för att bo och verka på landsbygden. Bjärstig har tillsammans med sina forskarkollegor analyserat möjligheterna för mångbruk och formulerat råd till beslutsfattarna.

Uppgifterna är från webbplatsen slu.se.

Riksdagens nätverk för byaverksamhet vädjar för gemensamma mötesplatser

Riksdagens nätverk för byaverksamheten uttrycker sin oro över hur det ska gå för de gemensamma mötesplatserna i finländska byar och stadsdelar. Byföreningar, lantmannagillen, jaktklubbar, ungdomsföreningar, arbetarföreningar och andra ideella aktörer besitter tusentals gemensamma mötesplatser som möjliggör ett brett utbud av aktiviteter från fester till krishantering.

– Pandemin orsakade en stagnation av inkomstströmmar, inte bara i företag, utan också i föreningar som tillhandahåller tjänster, påminner nätverkets ordförande, riksdagsledamot Katja Hänninen (vänst.).

Guide för virtuella workshops

Som en del av roadshowen Smarta landsbygder har landsbygdsnätverkstjänster ordnat faciliteringsutbildningar för ELY-centraler och Leader-grupper. Men p.g.a. coronaviruset har man varit tvungen att ompröva arrangemanget för turnén. I stället för fysiskt träffas har en del av turnéns tillställningar ordnats och ordnas framledes virtuellt.

För att stöda regionerna inom digitaliseringen genomförde enheten för nätverkstjänster, i samarbete med faciliteringsexperten Tiina Lakkaneva, en virtuell faciliteringsutbildning i april, vilket resulterade i landsbygdsnätverkets guide Opas virtuaalisten työpajojen järjestämiseen. Guiden tar bl.a. upp följande: åtgärder före workshopen, synpunkter och tips som observerats under workshopen för dess lyckade facilitering, samt fortsatta åtgärder som förverkligats efter workshopen.

Uppgifterna (på finska) finns på webbplatsen maaseutu.fi.

Nordiska skärgårdssamarbetet har gemensamma utmaningar och möjligheter

Det finns cirka 50 000 invånare i skärgårdsområdet som sträcker sig från Östgötaland i Sverige via Åland till Kymmenedalen, ett område som är 800 kilometer långt och inkluderar nästan 50 kommuner. Enligt Annastina Sarlin, samarbetschef för Nordiska skärgårdssamarbetet, krävs det gränsöverskridande samarbete för att skärgården i hela området ska hållas livskraftig. Organisationen, som arbetar främst med samarbetsfrågor och upprätthållande av kontakter mellan skärgårdsområden, har som uppgift att se på de gemensamma utmaningarna, men också möjligheterna.

Sarlin menar att samarbetet fungerar kanske bättre nu än för fem år sedan. Ett nätverk byggs upp väldigt snabbt i dagens läge, för vi har andra distansarbetsmetoder som knyter ihop folk på ett annat sätt. De som bor ute i skärgården har inte tid eller pengar att fysiskt delta i olika tillställningar.

Om platsens betydelse och coronakrisens påverkan – Augustipristagaren Kapla gästar podden Landet

Författaren och journalisten Marit Kapla fick Augustpriset för sin bok Osebol som är baserad på ett 40-tal intervjuer i den värmländska byn med samma namn. Under coronakrisen har hon nu återvänt till sin uppväxtby för att pejla av läget igen. I detta avsnitt av podden Landet handlar det om platsens betydelse för människor och hur den urbana normen påverkas av pågående coronakris.

Hundraåttonde avsnittet, Marit Kapla – om platsens betydelse och coronakrisens påverkan, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Årets tredje nyhetsbrev från HSSL

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) tredje nyhetsbrev för i år innehåller bl.a. reflexioner om organisationens första digitala årsmöte, filmer framtagna inom projektet Bilda bygdebolag om att starta, respektive organisera och utveckla bygdebolag och ett karantänsamtal där HSSL:s verksamhetschef Terese Bengard samtalade om hur landsbygden påverkas av coronakrisen, och vad stockholmarnas oro för att inte vara välkomna till sommarstället, säger om urbana normer och klyftan mellan land och stad, samt en hel del annat.

Hela Sveriges nyhetsbrev (3/2020) finns på webbplatsen ui.ungpd.com.

Anmälan till Öppna Byar online brådskar!

Öppna Byars online-dag 13.6 är det största byaevenemanget i år som realiseras över nätet. Under dagen visar byarna online exempelvis videon över vandringsleder och utflyktsmål, bildgallerier med gamla fotografier, byakrönikor, byahistoriska översikter eller rent av en podcast över livet i byn. Innehållet är ganska fritt, såvida materialet är digitalt och att det finns publiceringstillstånd från upphovsmannen. Ett av dagens teman är friluftsliv och närliggande idrottsanläggningar. Målet är att visa upp byarnas frilufts- och idrottsanläggningar på nätet, så att folket bättre hittar utomhusaktiviteter i byarna.

Kom ihåg webbinariet om Lokal ekonomisk analys!

Ylva Lundkvist Fridh
Bildkälla: Maaseutupolitiiikan verkostos webbinarium om LEA

Lokal ekonomisk analys (LEA) är en metod för utvecklingen av det hållbara samhället. I Sverige har Hela Sverige ska leva och Färnebo folkhögskola bl.a. lyft fram metoden för att befrämja lokal ekonomi. Nu finns chansen att lära sig mera om metoden även i Finland. Webbinariet kommer att hållas 1-2 juni.

Föreläsare är Ylva Lundkvist Fridh som jobbar bl.a. för Hela Sverige ska leva, Mikrofonden Sverige och Färnebo folkhögskola. Hennes fokusområden är lokal och social ekonomi/finansiering, samt omställning/hållbarhet. Hon bor i en by i Dalarna där hon även är engagerad i det lokala bygdebolaget.

Den lokalekonomiska analysen är ett verktyg som visar på vad medvetna val av den lokala befolkningen kan göra för att skapa sysselsättning och lokal hållbar tillväxt ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Arrangör är Maaseutupolitiikan verkosto.

Webbinarium om smarta landsbygder i Sverige och Europa

Vad står begreppet smarta landsbygder för, och vad ska vi egentligen ha det till? I webbinariet den 4 juni presenterar Catarina Nordin Thorpe, ordförande i arbetsgruppen för smarta landsbygder, hur konceptet kan användas – både nationellt och internationellt.

Webbinariet kommer bl.a. att handla om vad vi kan lära av de smarta landsbygder som finns runt om i Sverige och i Europa. Nordin Thorpe presenterar också vilka framgångsfaktorer som finns och hur samverkan har sett ut. Webbinariet ersätter det seminarium som gruppen för smarta landsbygder skulle ha haft på svenska Landsbygdsriksdagen i maj.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdsnatverket.se med länk för anmälan till webbinariet som hålls 4.6 kl. 12-12.45.