Individens åsiktsförändringar i demokratiska samtal granskas i doktorsavhandling

Marina Lindell

Marina Lindell
Bildkälla: Åbo Akademi

Marina Lindell, som 11 juni disputerade för doktorsgraden vid fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi vid Åbo Akademi, är övertygad om att instrument som medborgarinitiativ och folkomröstningar inte automatiskt leder till bättre och mer förankrade beslut. Hon har i sin doktorsavhandling, Deliberation och åsiktsförändring – en studie av individegenskaper och gruppkontext, därför gått på djupet med något som kallas deliberation, som enkelt kan beskrivas som samtalsdemokrati. Medborgare samlas kring ett ämne i en kontrollerad och modererad paneldiskussion kring ett ämne. En deliberation kan pågå i allt från några timmar till många veckor, och ofta deltar experter med kunskap medan en s.k. facilitator ser till att ämnet blir belyst från alla möjliga vinklar. Resultatet som utkristalliseras, kan användas som utgångspunkt i folkomröstningar eller för regelrätta politiska beslut.

Många länder har goda erfarenheter av deliberation, medan vi i Finland än så länge bara har tillämpat samtalsdemokrati i en begränsad skala. Exempelvis har Kanada delibererat sitt valsystem, medan Island sammankallade hela 1 000 deltagare till en medborgardiskussion om sin grundlag år 2010. Lindell anar att de arrangerade politiska medborgarsamtalen hade sitt finger med i spelet då Island valde att låta bankerna och investerare ta smällen för finanskrisen. Det bidrog till att Island repade sig ekonomiskt snabbare än väntat, för hade man följt den internationella valutafonden IMF:s råd hade återhämtningen sannolikt tagit längre tid i anspråk.

”Allt det här handlar om sätt att förnya demokratin i ett läge då politiska val inte är lika legitima som tidigare och väljarna lever i ovisshet om hur deras val exakt påverkar praktiska politiska beslut.”

Även partierna kan förnya sig genom medborgardeliberation, t.ex. interagera med sina väljare i fokusgrupper.

”Det är ju så att mer genomtänkta åsikter ger mer genomtänkta beslut, som i sin turförstärker legitimiteten i beslutsfattandet.”

Doktorsavhandling - Deliberation och åsiktsförändring – en studie av individegenskaper och gruppkontextI arbetet med sin doktorsavhandling har Lindell bl.a. granskat en deliberation om invandring. Här märkte hon att medborgare som själva är negativt inställda till invandring, blev mer positiva till invandring, trots att de debatterade frågan med likasinnade. Det här beror på inflytandet av en facilitator och att debatten följer vissa samtalsnormer – bättre argument har större bärkraft än sämre. Enligt Lindell kan medborgardeliberation mycket väl tillämpas hos oss, t.ex. som ett sätt att förbereda en regional folkomröstning om kommunsammanslagning.

Lindell kom in på ämnet deliberation under de sju år hon jobbade på Svenska studiecentralen (nuvarande SFV Bildning). Ett av hennes uppdrag var att agera facilitator vid ett europeiskt medborgarråd år 2007. Hon blev imponerad över debatternas förmåga att väcka empati. Lindell sökte och fick ett forskningsstipendium och skrev en rapport för tankesmedjan Lokus. Forskningen går specifikt in på metoder att säkerställa att medborgarsamtalen faktiskt är rationella och deliberativa.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Kenneth Myntti, i Österbottens Tidning (11.6) och Vasabladet (12.6). Se även webbplatsen abo.fi.

Det här inlägget postades i 2015, Nyhetsbrev 25/2015 och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s