Livskraften utgörs av företagens konkurrensförmåga och kommuninvånarnas välmående

Under senaste tid har man betonat betydelsen av kommunernas livskraftsuppgift vid sidan av kommunernas traditionella roll som serviceproducent och förverkligare av näringslivspolitiken. Kommunerna har också övergått från näringslivspolitik till livskraftspolitik. På grund av det här genomfördes första skedet i forskningen för kommuner i Norra Karelen en livskraftsutredning för att kartlägga kommunernas nuläge för livskraftsarbetet inom projektet Puhti. Enligt forskningen utgörs livskraften av kommunens och konkurrensförmågan hos de företag som finns på dess område, samt dragningskraften, eller kommuninvånarnas välmående och delaktighet. Kommunernas livskraft, förutsätter samarbete inom ett brett aktörsnätverk, där företagen och tredje sektorn är centrala producenter av livskraften.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Teemu Makkonen är forskningsdirektör på region- och kommunforskningscentralen Spatia vid Östra Finlands universitet.

Det här inlägget postades i 2019, Nyhetsbrev 09/2019 och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s