Barns kunskap om matproduktion förbättras dramatiskt via gårdsbesök visar doktorsavhandling

En stor del av eleverna i grundskolans lägre årskurser har en svag uppfattning om matproduktionen, t.ex. vet många inte varifrån mjölken kommer. Det här kommer fram i en färsk doktorsavhandling av filosofie magister Pia Smeds, forskare vid Naturresursinstitutet Luke. ”Matfostran blir allt viktigare eftersom barn och ungas personliga upplevelser av matens väg från jord till bord är få p.g.a. de allt färre lantgårdarna i Finland”, säger Smeds som disputerade vid Uleåborgs universitet 10.11.

Inför undersökningen delade lärarna in eleverna i tre grupper: svaga, medel- och högpresterande elever. ”Resultaten var tydliga. I det test som genomfördes fem månader efter interventionen såg man klart att de elever som fått delta i undervisning i autentisk miljö på lantgården lärt sig bäst. De svagaste eleverna som fått vara med på gården hade högre poäng än de högpresterande elever som lärt sig samma sak endast i klassrummet”, konstaterar Smeds.

Skolmaten kan också vara ett värdefullt pedagogiskt redskap, för enligt Smeds ger matfostran som sker i en autentisk lärmiljö, möjligheter att se orsak och verkan på ett konkret sätt. Eleven märker till exempel hurdan betydelse de egna konsumtionsvalen har både för egen del och för miljön, och här kunder mer lokalproducerad mat, som också aktivt skulle integreras i undervisningen, vara ett bra sätt att lyfta elevernas förståelse för matkedjan.

”Hälften av gårdarna har försvunnit sedan Finland blev EU-medlem. Kontakten med landsbygden har blivit sämre och många har aldrig besökt en lantgård. I många hem lagas det inte heller mat från grunden. Det är skrämmande att många elever inte vet att man ska tvätta potatis innan man kokar den och att alla inte känner igen en rå fisk eller vet hur en otvättad morot ser ut”, säger Smeds som önskar att det skulle finnas ett nätverk av gårdar som skulle ta emot skolelever. Ifall det inte finns gårdar i närheten skulle skolträdgårdar vara ett utmärkt sätt att lära sig om matproduktion.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Nina Colliander-Nyman, i tidningen Landsbygdens Folk (10.11).

Det här inlägget postades i 2017, Nyhetsbrev 13/2017 och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s