”Osynliga befolkningen” fritidshusägarna påverkar kommunerna

Karta - Svenska fritidshuslandskapFritidshusägare som ”osynlig befolkning” i Sverige påverkar landets kommuner och deras förutsättningar för utveckling. En studie från Umeå universitet visar att ägarens syfte med fritidshuset, var man väljer att köpa det och hur man använder det, skiljer sig åt på olika håll i landet. Andreas Back, doktorand i kulturgeografi vid Umeå universitet, menar att det är stor skillnad på varför man köper fritidshus i Strömsund och Norrtälje, bara för att ta två skilda exempel. Fritidshustypen som dominerar i Strömsund utmärks av bl.a. längre avstånd mellan ägarens bostad och fritidshuset, lägre fastighetsvärden och ökande mängd fritidshus, medan fritidshustypen som dominerar i Norrtälje däremot utmärks av korta avstånd mellan ägare och fritidshus, höga fastighetsvärden, men också minskande antal fritidshus genom konkurrensen med den reguljära bostadsmarknaden.

Genom att visa på dessa skillnader i landet kan man även i förlängningen säga något om hur fritidshusen används, av vem och hur det kan tänkas påverka lokalsamhället. Studien bygger på SCB-data från perioden 1997-2012, för Sveriges samtliga fritidshus och deras ägare. De faktorer som studerats är bl.a. fastighetsvärde, byggnadernas ålder, samt avståndet mellan ägarens bostad och fritidshuset. Studien delar upp Sverige i fyra typer av ”fritidshuslandskap”, d.v.s. områden där fritidshusen har liknande egenskaper.

Läs mer på webbplatsen umu.se.

Det här inlägget postades i 2015, Nyhetsbrev 27/2015 och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s