Kategorier
2014 Nyhetsbrev 23/2014

Vindkraft ska liva upp byar i Pjelax

Wind PowerI höst ska fem vindkraftverk snurra i vindkraftsparken i Svalskulla i Pjelax, Österbotten. Det var för ungefär två år sedan som man på allvar började fundera på vindkraft i Pjelax. Efter att ha underhandlat med flera bolag, fastnade man till slut för svenska Vindin som samarbetspartner. Bengt Norrback, ordförande för den styrgrupp som skogsägarna har grundat, samt Dan Sörhannus och Mats Lipkin, vilka även ingår i styrgruppen, menar att Vindin verkade stabilast, och har stora svenska och finska bolag som finansiärer. Projektet har sedan framskridit ganska snabbt. Det är trots allt ett ganska litet projekt och krävde ingen miljökonsekvensbedömning, utan kommunen kunde ge byggnadstillstånd. Vindkraftsparken ligger ca en kilometer ifrån närmaste bebyggelse. Inga besvär har lämnats mot den, utan responsen på projektet har varit positiv. Ett örnbo gjorde att några kraftverk måste strykas av parkens planerade nio vindkraftverk.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 20/2014

Markägare i Malax planerar vindkraft

Wind PowerPå Långmossa i Malax, Österbotten har markägarna själva ett stadigt grepp om vindkraftsplaneringen. Enligt Ingmar Sjöblad, som leder det nystartade utvecklingsbolaget Långmossa Wind Park, är huvudidén att projektet ska vara markägardrivet och ge största möjliga nytta för byn. Vindkraftsparken (557 hektar stort område) kan bli ett uppsving och rätt skött kan den ge Långmossa en ny dragkraft. Sjöblad räknar med att de nio kraftverk som planeras årligen ska producera 90 gigawattimmar el, vilket håller 5 000 hushåll med elvärme. Markägarna får dessutom under en tjugoårsperiod två, tre miljoner euro i arrende och fastighetsskatten rör sig i samma storleksklass. Driften och underhållet kostar ca tolv miljoner euro, varav ungefär en tredjedel går till lokala entreprenörer. Man försöker undvika andras misstag och har därför satsat på arrendeavtal med vindupptagningsområde enligt svensk modell. Alla markägare får en indexbunden grunddel och de som får en byggplats, vägar eller konstruktioner på sin mark får dessutom ett tillägg, och goda vindår höjs ersättningarna.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 10/2014

Vaasa EnergyWeek för tredje gången

Lehti_etusivuEnergyVaasa är det största energiklustret inom de nordiska länderna, och det årligen arrangerade Vaasa EnergyWeek plats där klusterföretagen samlas för att nätverka och göra affärer. Den 17-20 mars bjuds det på intressanta tillställningar och forum för experter inom både den offentliga och privata sektorn – Energy and Environment Seminar, Biogas Botnia, Vaasa Wind Exchange, Renewable Efficient Energy IV och Energy and Buildings.

Mer info, program och anmälan finns på webbplatsen energyvaasa.fi.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 45/2013

Transnationellt lärande, välfärdsservice i Norden, kommunal organisation – sista nyhetsbrevet från Botnia-Atlantica

Botnia-Atlantica-institutets logoBotnia-Atlantica-institutet är ett transnationellt institut som bedriver forskning inom regional utveckling och främjar utvecklingen i Botnia-Atlantica-regionen. I Finland bedrivs forskningen vid Vasa universitet och Åbo Akademi, i Sverige vid Umeå universitet och i Norge vid Universitetet i Nordland. Sekretariatet och ledningen för institutet finns vid Vasa universitet. Botnia-Atlantica-institutet är en del av LUBAT (Lärande om utveckling i Botnia-Atlantica)-projektet som samordnas av Umeå universitet. Finansiering kommer från universiteten, regionerna och det gränsöverskridande EU-finansierade samarbetsprogrammet Botnia-Atlantica. Nu har Botnia-Atlantica-institutet utkommit med sitt sjätte och sista nyhetsbrev för åren 2011-2013. Det är för att sprida information om god praxis i regional utveckling i Österbotten, Västerbotten och Nordland som institutet ger ut nyhetsbreven.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 36/2013

Markägarseminarium för vindkraft hålls i Vasa

Wind PowerDen 28 oktober hålls ett vindkraftsseminarium, Markägarseminarium gällande vindkraft, på Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia kl. 13-16 i auditorium Nissi vid Universitetsstranden. Föreläsningsrubrikerna är Varför behövs en uppförandekod för vindkraft?, Förslag på innehåll för uppförandekoden, Markägaravtal – tre olika synvinklar, samt Andelslag – en möjlighet för vindkraften?

Fullständiga programmet och länk till anmälan finns på webbplatsen vindkraft.fi.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 12/2013

Broschyr om vindkraft som landsbygdens möjlighet i förnyad version

SLC-broschyr Vindkraft - landsbygdens möjlighetSvenska lantbruksproducenternas centralförbunds (SLC:s) broschyr Vindkraft – landsbygdens möjlighet har uppdaterats och finns nu i nytryck på både svenska och finska. I broschyren lyfts viktiga markägaraspekter fram som bör beaktas i vindkraftsprojekt, bl.a. gällande arrende av mark och ersättning för vindkraftsproduktion och vindupptagningsområde. SLC betonar att principerna för utnyttjandet av mark- och havsområden för vindkraft skall på ett rättvist sätt gagna både markägarna, vindkraftsföretagen och lokalsamhället. Alla markägare inom vindupptagningsområdet bör få en skälig ersättning för erbjuden mark- och vindupptagningsområde. Även tillståndsförfarandet vid vindkraftsetableringar lyfts fram i broschyren. SLC framhåller att också mindre vindkraftsparker borde behandlas i kommunal markplanering för att ge kommuninvånare och intressegrupper yttrandemöjlighet. SLC förespråkar att förbindelser från vindkraftverk till det allmänna elnätet dras som jordkablar framom luftledningar, för att minimera både ingreppen i naturen och olägenheterna för markägarna. Grundläggande för alla vindkraftsetableringar är att från början föra en öppen dialog med alla berörda markägare och med övriga intressegrupper i samhället.

Uppgifterna är från SLC:s hemsida med länk till broschyren.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 11/2013

Hela Pensala by tjänar på vindkraftspark – bygdepeng bidrar till landsbygdsutveckling

Wind TurbinesI Pensala i Nykarleby planeras en vindkraftpark med ett trettiotal tre megawatts möllor, och där omkring 120 markägare har slutit sig samman och gemensamt skrivit avtal med en tysk entreprenör. Markägarna är inte de enda som tjänar på etableringen, för i avtalet ingår också att vindkraftbolaget skall erlägga en s.k. bygdepeng, vilket är en form av intrångsavgift, enligt Ronny Nyman, vice ordförande för Pensala lantmannagille och medlem i den arbetsgrupp som bäddat för etableringen. Hälften av byborna äger ju inte mark på området, men likväl ser de vindkraftverken lika bra. Tanken med bygdepengen, som tillfaller Pensala lantmannagille och fördelas sedan mellan föreningarna i byn, är bl.a. att bidra till att utveckla landsbygden, men dessutom kan bygdepengen göra att attityden gentemot vindkraftverken blir mer positiv.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 10/2013

Vaasa EnergyWeek tjuvstartar på Österbottens museum

Vaasa EnergyWeek - logoVaasa EnergyWeek får en tjuvstart på Österbottens museum 16.3, då är det gratis inträde till muséets utställning Klimatgreppet – en skolskenshistoria kl. 12-17, till EnergyWeeks ära. I utställningen får besökarna se och uppleva olika former av förnybar energi, en utställning där EnergyVaasa är närvarande. Officiellt går EnergyWeek av stapeln 18.3 i Vasa stadshus och pågår till 21.3.

Uppgifterna är från eVASEK nyhetsbrev 6.3.2013 med länk för mer info, program och anmälningar (anmälningstiden utgår i slutet av denna vecka).

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 06/2013

600 vindkraftverk kan stå för hälften av elbehovet i Österbotten

Wind TurbinesÖsterbottens förbund, som snart kommer att presentera etapplan II för förnybara energiformer, har reserverat 33 områden som täcker 435 kvadratkilometer av Österbottens yta för vindkraft. Etapplan II låter tråkigt, men säger man 600 vindkraftverk som kan producera hälften av elbehovet i Österbotten, blir det strax intressantare, för det är just vad etapplan II handlar om. Det första utkastet från ifjol har ändrat en hel del efter önskemål från kommuner och kraftbolag med fler områden som tillkommit och några som fallit bort. Gränsen för att hamna i etapplanen går vid en klase om minst 10 vindkraftverk, mindre satsningar får kommunerna sköta. Enligt landskapsdirektör Olav Jern kan vindkraften rent teoretiskt stå för hälften av elförsörjningen i landskapet år 2030. Den 18 februari skall etapplanen behandlas i landskapsstyrelsen för att därefter läggas ut till allmänt påseende, och Jern tror intresset blir stort. Alla kommer att ha synpunkter – kraftbolag, markägare, förespråkare och motståndare.

Uppgifterna är från (5.1) webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 05/2013

Inte på min bakgård! – pro gradu-avhandling om vindkraftsdebatt premierades

Wind PowerFörvaltningsmagister Jutta Ventos lärdoms-prov, med rubriken Ei minun takapihalleni! Retorinen diskurssianalyysi Pohjanmaan tuulivoimasuunnittelusta (Inte på min bakgård! En retorisk diskursanalys om vindkraftsplaneringen i Österbotten) har fått Finlands Kommunförbunds hederspris på 2 000 euro. I pro gradu-avhandlingen kring kommunala frågor studeras byggande av vindkraft och attityder gentemot byggandet i Österbotten ur planerings- och beslutspro-cessens perspektiv. I studien undersöktes hurdana diskurser som det förekommer i skrifter om vindkraft, på vilket sätt man argumenterar kring byggandet av vindkraft och de inblandade aktörernas synpunkter, samt hur synpunkter framställs som fakta. ”Avhandlingen får beröm för ämnets aktualitet, angreppssättets nyhets- och bruksvärde och undersökningens framtidsinriktning. Avhandlingen anses vara av nytta när medborgarnas möjligheter att delta dryftas också på ett bredare plan, till exempel i planeringsprocesser för utmanande projekt, också inom kommunsektorn”, säger forskningschefen vid Kommunförbundet Marianne Pekola-Sjöblom som motivering för valet. I materialet förekom tre typer av diskurs om vindkraft – diskurs om ansvar, alternativlöshet och konkurrenskraft. Undersökningens centrala resultat är att motståndet mot den studerade vindkraftsparken inte enbart beror på ett själviskt beteende hos invånarna, utan orsaken kan finnas i de strukturella faktorerna och hos aktörerna i processen. Kommunförbundet gav även två hedersomnämnanden, det ena till konstmagistern Elissa Eriksson, Tämä on kuitenkin minun kaupunkini. Erään kaupunkilaisen kasvutarina sivustaseuraajan paikalta keskelle tapahtumia (Detta är trots allt min stad. En stadsbos uppväxthistoria, en utomstående betraktar det som sker) och det andra till juris magister Sami Peltonen, Kunnan opettajien lomauttaminen (Permittering av kommunens lärare).

Uppgifterna är från ett av Kommunförbundets pressmeddelanden (från 29.1) och finns på webbplatsen Kommunerna.net.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 04/2013

Vindkraften har medvind visar undersökning

Wind PowerDet finska folket är enigt om att vindkraften är den energiform som man borde satsa på i framtiden. Den här visar en undersökning som gjorts vid Yrkeshögskolan Novia. Allmänt verkar det klart att allmänheten har en väldigt positiv bild av vindkraften, samtidigt som man anser att den gör liten skada på miljön jämfört med övriga energiformer. På frågan hur de svarande förhåller sig till vindkraften, så svarar över 70 procent att de antingen är mycket eller ganska positivt inställda, medan endast drygt 4 procent svarar att de på något sätt skulle ställa sig negativa gentemot vindkraft. För byggande av mer vindkraft i Finland, anser nästan 80 procent av de svarande att det är bra, medan endast 5 procent anser att det är en dålig sak. Enkäten i sin helhet omfattar 27 frågeställningar gällande vindkraft. Undersökningen, som har genomförts under år 2012 inom projektet Medvind, har varit öppen för allmänheten och samlat totalt ca 3 500 svar.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av forskningsledaren vid Yrkeshögskolan Novia Kristian Blomqvist, i Vasabladet (24.1). För mer info gällande projektet och vindkraft i allmänhet, gå in på webbportalen www.vindkraft.fi.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 01/2013

Vindkraften kostnadseffektiv

För en kort tid sedan publicerades en rapport från universitetet i Villmanstrand, innehållande en jämförelse mellan energiproduktionskostna­der för olika produktionsmetoder. Forskarnas konklusion var att kärnkraften är billigast och vindkraften det näst billigaste, medan energi producerad med sol, gas, kol, trä och torv är dyrare än vindkraftsenergi. Beräkningarna innehåller optimistiska investeringskostnader för kärnkraften – som senare bekräftats vara felaktiga av Areva – samt mycket låg energi­produktion för moderna vindkraftverk. Korri­geras dessa felaktiga antaganden, kommer man fram till att det billigaste sättet att producera elenergi med nya kraftverk är att använda vindkraft. Rapporten inkluderar endast de direkta produktionskostnaderna. Om man då inkluderar även de indirekta kostnaderna, som förorsakas av utsläpp, kostnader för olyckor, demontering av kraftverk och slutförvaring av bränslen, så är kostnadsbilden en helt annan. I en beräkning utförd i Tyskland, visar även att vindkraften, tillsammans med vattenkraften, är de kostnadseffektivaste energiproduktionsmetoderna.

vindkraftVindkraften ger en god inkomst åt markägarna på några tiotusen euro per år och vindkraftverk, en motsvarande summa som kommunen får från fastighetsskatten. Vindkraften ger således inkomster åt markägare, skatteintäkter åt kommunen och skapar därtill nya arbetsplatser. För tillfället är 250 000 sysselsatta inom vindkraften i Europa, medan siffran redan år 2020 väntas vara 500 000 personer. Den förnybara energin utgjorde mer än 70 procent av den nyinstallerade kraftverkskapaciteten i Europa år 2011. EU:s målsättning är att år 2050 producera 97 procent av energin med förnybara metoder, varav vindkraftens andel är ungefär hälften.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Patrik Holm på CTO Mervento Oy, i Vasabladet (21.12.2012)