Landsbygdsarbetet på EU-nivå – en uppdatering av HSSL:s ordförande Staffan Nilsson

Staffan Nilsson                                        Foto: (c) Snezana Vucetic Bohm

Staffan Nilsson, den ena av två ordföranden för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL), ger här en uppdatering om vad som händer inom landsbygdsutvecklingen på EU-nivå.

För ett år sedan kom EU-kommissionens europeiska gröna giv (Green Deal) en färdplan med stora ambitioner för klimat- och miljöfrågan. I oktober i år godkände EU-parlamentet en klimatlag som backar upp målen, vilka är att:

• det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050
• ekonomisk tillväxt har frikopplats från resursförbrukning
• inga människor eller platser lämnas utanför

Punkt 3 är speciellt intressant enligt Nilsson:

Mindre orter mest klimatsmarta – inte storstäderna

Hälften av jordens befolkning bor på landsbygden, men står för bara 20 procent av den mänskliga klimatpåverkan. I Sverige råder i dag också stora obalanser mellan stad och land inom klimatpolitiken. Storstäderna och dess invånare släpper ut mest växthusgaser, enligt den statistik som Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) presenterar i Hela Sverige ska levas Balansrapport #2 Hållbarhet i Hela Sverige. HSSL har jämfört utsläppen och klimatinvesteringarna i de fyra kommuntyperna storstäder, städer, landsbygder och glesbygder (enligt Jordbruksverkets definition).

Storstadsbor bor mindre, åker mer kollektivt och kan ta del av en energieffektiv infrastruktur – men släpper ändå ut mest av alla: 8,5 ton produktionsbaserade koldioxidekvivalenter per capita och år. Glesbygdsbor släpper ut näst mest (7,5 ton), därefter kommer landsbygdskommuner (7,2 ton). De mest klimatsmarta är småstadskommunerna med 5,5 ton. Det skriver HSSL i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Finländarna har redan förbrukat sin andel av jordens resurser för i år

Från och med söndagen den 17 april överskrider redan finländarnas konsumtion jordens beräknade förmåga att producera förnybara naturtillgångar och hantera utsläpp av växthusgaser under 2016, framhåller Världsnaturfonden WWF:s finländska avdelning. Ser man till hela jordens befolkning inträffar motsvarande dag i augusti. År för år har tidpunkten tidigarelagts i takt med att världens samlade konsumtion av naturtillgångar har ökat. Att Finland redan i april har använt slut på sina naturresurser, kan låta hopplöst och deprimerande. Men enligt WWF Finlands generalsekreterare Liisa Rohweder är loppet verkligen inte kört. Det är inte omöjligt, inte heller i politiken. Det gäller bara att vilja och att man även tittar lite på längre sikt. I politiken lever man i fyra års perioder, medan man i industrin lever i kvartal. Vi borde förstå att vårt ekonomiska välstånd är beroende av naturen.

Kor räddar klimatet?

Enligt Allan Savory, en av grundarna av begreppet holistic management, kan betesmarker lagra så mycket kol att koldioxidhalten i atmosfären sänks till samma nivå som före industrialiseringen – om holistic management införs på en tredjedel av världens landyta. Savory har dock mött massiv kritik för att vara orealistisk och ovetenskaplig. Lantbrukaren Jörgen Andersson, som leder den nordiska hubben för holistic management och som talade om idéerna på Åre sustainability summit 6-7 november, säger att idén att bygga matjord för att binda kol är ny för många och skiljer sig kraftigt från mycket av dagens jordbruk och klimatdebatt. Därför är han noga med att börja med grunderna.

Klimatförändringar orsakas av förhöjda halter av växthusgaser i atmosfären – främst koldioxid men även t.ex. metan. Kol finns även bl.a. i växter och djur, i havet och i jorden, och om vi tittar på det kol som finns i atmosfären, i matjorden och i växter och djur, så finns över hälften i matjorden.