Eget kraftverk och högt elpris ger klirr i kassan för Perus byaförening

Pärus fors                                                                                                                          Bildkälla: Perus Byaförening rf:s bildarkiv

Efter år av mager inkomst kan Perus byaförening nu samla i ladorna. Det egna kraftverket ger just nu flera tusen euro i månaden. Allan Nyholm från Perus by i Lappfjärd är en som har orsak att glädja sig åt höga elpriser. Han var med när byaföreningen köpte byns gamla vattenkraft för 20 år sedan av Fortum. Nyholm var med i ett gäng fantaster som inte riktigt visste vad de gav sig in på. Det gick bara ett halvt år med en anställd, sedan insåg de att det här måste skötas på talko. Det gav för små inkomster.

Framgångsrik distriktspolitik håller Norges bygder levande

Typiskt västnorskt jordbrukslandskap
Bildkälla: Wikipedia

Ett kraftfullt verktyg i norsk distriktspolitik är de geografiskt differentierade arbetsgivaravgifterna, vilka medverkar till att ge alla delar av landet likvärdiga konkurrensförutsättningar. Det blir lättare att även i glesbygd bygga företag och skapa sysselsättning. Systemet, som omfattar såväl privat näringsliv som offentlig sektor, har godkänts av EU.

Ett kraftfullt redskap som man i Norge också använder, är att en del av vattenkraftens värden stannar i de kommuner och fylken där produktionen sker. Stortinget ser detta som en kompensation för de ingrepp i miljön som utbyggnaden har inneburit, vilket försämrar förutsättningarna för näringar som fiske, jord- och skogsbruk, renskötsel och turism.

Landsbygdsparti i Sverige vill öka självförsörjningen

I Sverige bor 85 procent av befolkningen i städer, vilka utgör endast 2 procent av landets yta. Samtliga partier tycker därför det är lättast att försöka skaffa väljare inom dessa geografiskt begränsade och tättbefolkade områden, för oavsett om man bor i Uppsala, Göteborg, Luleå eller Växjö, så är människornas arbetsförhållanden, bostadsförhållanden, servicebehov, transportproblem etc., relativt likartade. Det är sålunda enklare att lägga politiska förslag som attraherar dessa grupper, än att hitta lösningar för dem som bor och verkar under mycket olika förhållanden på den stora spridda landsbygden med tillhörande småorter, och de utgör ju dessutom en minoritet, så varför bry sig?

Men trots att denna grupp är liten, 15 procent, i förhållande till befolkningen i städerna, så är den oerhört viktig för Sveriges ekonomi. Det är inom denna grupp som maten produceras, och likaså skogsproduktionen som är helt avgörande för landets exportinkomster. Vattenkraften kommer från landsbygden, gruvnäringen, en stor del av Sveriges basindustrier är förlagda till småorter, och därtill är landsbygden viktig som rekreationsområde för stadsborna. Kan man då acceptera att denna viktiga del av Sverige får allt mindre och äldre befolkning?