”Människor har lätt att engagera sig i Leader-arbetet” – minister Tiilikainen

Bildkälla: ©maaseutuverkosto

Finländarna har utvecklat sina boendemiljöer genom Leader-arbetet i 20 års tid. Leader-finansieringen inleddes år 1996 när Finland anslöt sig till EU, och under dessa 20 år har det etablerats ett arbetssätt som har gett landsbygdsinvånare verktyg, för att göra ändringar som förbättrar livskvaliteten.

”Leader-arbetet är just sådan verksamhet med låg tröskel som dagens människor har lätt att engagera sig för”, säger jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen som även varit med i Leader-arbetet. Att Leader-arbetssättet sprider sig till stadsområden, visar också hur användbart det är. Vid reformen av regional- och lokalförvaltningen kommer kommunutvecklingen att omorganiseras, och här förutspår Tiilikainen att de nätverk och det sociala kapital som man skapat under de här 20 åren, är hård valuta i framtiden.

Förtroendemannens ansvar – professor Eero Uusitalo i ledaren för Landsbygd Plus

De krävande uppgifterna för de personer som väljs till styrelsen, förutsätter att man fäster uppmärksamhet på kandidaternas förmåga och vilja att arbeta för det egna området. Beklagligtvis fyller valmötena inte alltid det här nämnda idealet. Ett rejält bemödande figurerar inte, utan platserna fylls genom ”ädelt uppoffrande” och genom att sopa representationskriterierna under mattan. Sannolikheten för att en sådan här styrelse skulle få något till stånd, är mycket små. Ett bra byaombud eller en bra Leader-aktör förser styrelsen med förslag och lösningar på problemen. På motsvarande sätt löser styrelsen problemen, och undviker dem inte. En ”jo-jo-person” i styrelsen för en utvecklingsförening är på fel plats. Fegisar och ynkryggar får inte till stånd lösningar, och med sin närvaro lamslår de även andra – särskilt arbetstagarna. Förtretligt berättar ofta våra arbetstagare om orsaken till bl.a. styrelsens obefintlighet: ”mitt arbete har varken stöttats eller värdesats”. Vi har absolut inte råd med sådant här. För den lokala utvecklingen har en ljus framtid. Vi behövs allt mer, och beslutsfattarnas förståelse för detta ökar, om än långsamt. Arbetet är intressant, fastän svårt. Framtidstron når förhoppningsvis såväl arbetstagarna som förtroendemännen, och båda gruppernas ansvar är verkligt, inte formellt. Bland annat det här skriver professor Eero Uusitalo i ledaren för Landsbygd Plus. Övrigt som tas upp i tidningens finskspråkiga artiklar är bl.a. följande:

Eero Uusitalo återvaldes till SYTY:s ordförande med betryggande majoritet

På Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverk-samhet i Finland rf:s höstmöte 28.11 röstade medlemsorganisationerna och styrelsen med klar majoritet för återval av ordförande Eero Uusitalo för en ny tvåårsperiod. Uusitalo är en svuren lokal utvecklare i redan flera årtionden. I sitt arbete betonar han närdemokratins betydelse, spridning av Leader-arbetet till hela landet, samt att han står bakom det lokala utvecklingsprogrammet. Ordförandepaneler hölls under hösten i samband med workshop för lokala aktörer. I panelerna deltog den valda ordföranden, samt ordförandekandidaterna Juha Kuisma och Matti Mäkelä. Inga nya kandidater föreslogs under mötet.