Höstens utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten hålls i Helsingfors

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf ordnar höstens utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten, Kylätoiminnan koulutus- ja neuvottelupäivät, 26-27.11 på Hotell Arthur i Helsingfors. Dagarna är ämnade för alla byaombud, oberoende av verksamhetsområdets storlek och lönegivare (regionala, subregionala och kommunvisa), samt för motsvarande föreningars förtroendemän och andra tjänstemän.

Anmälan, som är bindande, skall göras senast 19 november via anmälningsblankett till e-mailadressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi. För den som vill ha rum på Hotell Arthur, så lönar det sig att göra anmälan tidigare, för de reserverade rummen ges enligt den ordning anmälningarna kommer in. Mer info (på finska) med länkar till anmälningsblanketten och programmet finns på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Kulturstaten nedmonteras – professor Katajamäki om storhetsideologin och den decentraliserade bildningsmodellen

Vår framgång har varit baserad på en decentraliserad bildningsmodell, där kärnan har varit små skolor, lokala bibliotek och gymnasier. Men den hejdlösa dragningen till storhetsideologin gnager bit för bit fundamentet för vår fina modell. Att lägga ned små skolor med kortsynta motiveringar och att inte begripa små biblioteks betydelse för lokala samhällen, har blivit vardag. Nu vill man även ha färre landskapsbibliotek. Den nya social- och hälsovårdsreformen, som baserar sig på fem geografiskt onaturliga monsterregioner, har inspirerat några koryféer: i framtiden behövs bara fem landskapsbibliotek, ett för varje jätteregion. Geografisk blindhet och svag uppfattning om meningen med Finland triumferar, och människor som jag, som älskar vår decentraliserade bildningsmodell, är mycket bekymrade.

Byaverksamhetens utbildnings- och rådplägningsdagar hålls under våren i Tammerfors

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf ordnar vårens utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten, Kylätoiminnan koulutus- ja neuvottelupäivät, 14-15.5 på Hotell Cumulus Koskikatu i Tammerfors. Dagarna, där den första har temat arbetshälsa och att orka i arbetet, är ämnade för alla byaombud, oberoende av verksamhetsområdets storlek och lönegivare (regionala, subregionala och kommunvisa), samt för motsvarande föreningars förtroendemän och andra tjänstemän. De regionala byaföreningarna bedes före konferensdagarna, dock senast 2.5, sända en kort skriftlig översikt (1-2 sidor) till SYTY (på e-mailadressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi) om den egna regionens nuläge för byaverksamheten, vad gäller lyckanden och svårigheter, samt de närmaste framtidsutsikterna.

Anmälan, som är bindande, skall göras senast 28 april till e-mailadressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi. För den som vill ha rum på Hotell Cumulus Koskikatu, så lönar det sig att göra anmälan tidigare, för de reserverade rummen ges enligt den ordning anmälningarna kommer in. Programmet kommer inom kort att finnas på webbplatsen kylatoiminta.fi. Tilläggsuppgifter fås av utvecklingschef Tuomas Perheentupa på mobil 050 592 2726 och av kanslisekreterare Marianne Lemettinen på mobil 045 887 1511.

Unga med höga betyg drar till storstäder

Att högutbildade i större utsträckning flyttar till storstäder har länge varit känt, men Sofia Tano har i sitt avhandlingsarbete gett sig in på ett relativt outforskat område. Hon har undersökt hur betyg hänger ihop med val av bostadsort. Med hjälp av svensk registerdata har Tano analyserat unga människors flyttmönster – från deras första flytt fram till dess att de nått 30-årsåldern. Tano menar att det skolbetyg som elever får i årskurs 9, och om de väljer att studera vidare eller inte, har stor betydelse för vart de sedan flyttar, och även vem de väljer som partner. Valet av bostadsort är inte så självständigt, utan istället flyttar de som lämnar sin hemort efter gymnasiet ofta till ett ställe där en familjemedlem bor eller har bott.

Tano har också studerat betygets roll för unga människor som börjat studera på universitet, och deras flyttbeslut efter universitetsexamen.

”Unga skall ha rätt och möjlighet att bo kvar på landsbygden”

Svenska Arbetsförmedlingens tillförordnade chef Clas Olsson har gett kommentarer till media (bl.a. till SvT), där han uppmanar landsbygdens ungdomar att flytta till större städer. Det här har fått Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) att komma ut med ett pressmeddelande om dess syn på Arbetsförmedlingen och ungas rätt att bo på landsbygden. Här nere följer HSSL:s pressmeddelande (från 13.2) i sin helhet:

”Unga har rätt att bo på landsbygden!”

Vi har idag tagit del av de kommentarer som Arbetsförmedlingens tillförordnade chef Clas Olsson gett till media, där han uppmanar landsbygdens ungdomar att flytta till större städer: ”Det viktigaste man kan göra är att uppmuntra den unga generationen på de här orterna att utbilda sig och ibland faktiskt söka sig därifrån”, sade han bland annat till SvT. Vi anser att det är ett riktigt provocerande uttalande som inte stärker förtroendet för Arbetsförmedlingen.

Det perifera samhället måste själv ta tag i sin framtid

Bildkälla: Wikimedia Commons

Under 1990-talet introducerades olika former av kontrakts- och marknadslösningar, som delvis ersatte den traditionella hierarkiska, byråkratiska förvaltningsmodellen. Den här utvecklingen ledde i sin tur till en övergång från government till governance, vilket betyder att även den andra och tredje samhällssektorn inbjöds att delta i planeringen av samhället genom olika former av samarbeten, t.ex. Leader-programmet, som lyckats engagera en mångfald av aktörer till att samarbeta för utvecklingen av den egna hembygden. Den finländska staten verkar nu åter gå in för en starkare styrning, mer government, vilket främst motiveras av behovet av större förvaltningsenheter och av att governance-systemet gett upphov till organisationer som ligger utanför direkt demokratisk kontroll, men det ligger också nära till hands att misstänka att government-vändningen är ett svar på en allmän uppfattning på statlig nivå, att styrningen av samhällsutvecklingen varit på väg att falla staten ur händerna.

Engagera unga tema i årets sista nyhetsbrev från HSSL

För att motverka den kraftiga urbanisering som sker just nu i Sverige, är en av de stora utmaningarna att skapa förutsättningar, så att ungdomar skall kunna bo kvar i, eller återvända till, sina bygder. Men för att komma dit krävs det – förutom väl utbyggd infrastruktur och service – även att barn och unga får känna att det går att förverkliga små som stora drömmar och idéer. Kanske handlar det om att arrangera en festival, att få gehör för en företagsidé eller dra igång ett brett engagemang då det behövs bredband i bygden. Det finns många olika projekt och metoder som skall fånga barns och ungdomars lust att vara delaktiga i bygdens utveckling. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) arbetar med utbildning av ungdomar via processen Landsbygd 2.0. Ett annat spännande projekt i Västerbotten är Ungdomsforum Norr. Där pågår bland annat ett annorlunda mentorskap för ungdomar – nämligen att de har blivit mentorer åt kommunalrådet. Det är alltså ungdomarna som utbildar och utvecklar den vuxne, och som sätter agendan för deras möten.

Byaverksamhetens utbildnings- och rådplägningsdagar hålls i Helsingfors

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf ordnar höstens utbildnings- och rådplägningsdagar för bya-verksamheten, Kylätoiminnan koulutus- ja neuvottelupäivät, 10-11.12 på Hotell Arthur i Helsingfors. Dagarna är ämnade för alla bya-ombud, oberoende av verksamhetsområdets storlek och lönegivare (regionala, subregionala och kommunvisa), samt för motsvarande föreningars förtroendemän och andra tjänstemän. De regionala byaföreningarna bedes före konferensdagarna, dock senast 2.12, sända en kort skriftlig översikt (1-2 sidor) till SYTY (på e-mailadressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi) om den egna regionens nuläge för byaverk-samheten, vad gäller lyckanden och svårigheter, samt de närmaste framtidsutsikterna.

”Beslutsfattarna har storhetens bjälke i ögat” – professor Hannu Katajamäki om snedvridet framåtskridande

Finlands framgångsmöjligheter gnagas bort inifrån, för förutsättningarna att njuta av kultur och att bilda sig håller på att bli smalare och allt mer beroende av var man bor och hur välmående man är. Samtidigt lever utvecklingseliten i en virtuell verklighet, där man med konsultkartor försöker inbilla sig hur våra kommuner är en del av utvecklingsbågar, utvecklings-korridorer eller en medlem av innovationskoncentrationernas strategiska allians. Med iver talar man nu om kunnandets ekosystem, medan bildning och kultur har blivit främmande och skrämmande ord. När byskolor och små bibliotek läggs ned, blir på samma gång kulturlivet fattigare. Beslutsfattarna har storhetens bjälke i ögat och fattar inte mera att även små enheter är en del av deras ekosystem. När en medborgare försöker berätta hur viktiga små skolor och bibliotek är för lokala samhällen, kan kommunens elit tycka att sådana tankar är marginella för de stör kommunens stora och riktiga visioner. Det behövs nya framsteg, och även du måste ta ansvar för framtiden och tänk storsaker.

Fler ryms med på utbildning i landsbygdsturism

Den 1 mars inleds en ny utbildning med möjlighet att avlägga yrkesexamen i landsbygdsturism. Utbildningen är helt ny på svenska i Finland och sker på Axxell Kuggom, Lovisa. Utbildningen, som pågår i ett och ett halvt år och omfattar ungefär 40 studiepoäng, består av närundervisning, främst under veckoslut (1-2 veckoslut i månaden), samt självstudier med distansuppgifter. Utbildningen lämpar sig väl för personer som yrkesarbetar eller kanske sköter ett jordbruk eller annan företagsverksamhet. Delområdena är fyra: företagande, programtjänster, matservice och marknadsföring. Kursplanerare Henrik Jern på Axxell menar att säsongen för landsbygdsturism är så pass kort i vårt land, att den här verksamheten nog passar bäst som ett tillägg, inte som en heltidssysselsättning. Nio personer är anmälda till utbildningen, men fler ryms med. Mer om utbildningen finns på webbadressen www.axxell.fi/brusaby/vuxen.

Uppgifterna är från tidningen Landsbygdens Folk (22.2).