Kategorier
2015 Nyhetsbrev 05/2015

”Pigga kyrkbyar ska lyfta Finland”

KyrkbyInför riksdagsvalet i april spikar bl.a. Centern teser för att skapa jobb, tillväxt och välfärd, inte bara i metropolområdet, utan även på ”en levande landsbygd och i pigga kyrkbyar”. Man vill gå mot ett decentraliserat samhälle och skapa förutsättningar för 200 000 nya jobb, merparten inom bioekonomi och då inte minst inom miljöteknik. Jobben ska uppstå i små företag runtom i landet där naturresurserna finns och där personresurserna bör finnas. Tanken på ett decentraliserat samhälle är inte gammalmodig utan hypermodern, för aldrig har digitalisering, kommunikationsteknik och småskalig energiproduktion gjort distansjobb lika aktuellt, lika mainstreamat, som nu. För att det ska finnas jobb i glesbygden, måste det även finnas gymnasie- och yrkesutbildning där, ty annars investerar företagen inte i glesbygden och det garanterar att avfolkningen fortsätter.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Peter Buchert, i Hufvudstadsbladet (22.1).

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 02/2015

Justitieministern bekymrad över demokratins framtid

Justitieminister Anna-Maja Henriksson
Anna-Maja Henriksson
Foto: Justitieministeriet

Justitieminister Anna-Maja Henriksson är bekymrad över den framtida demokratin i Finland. Hon menar att människor ska uppleva att de kan påverka i sin egen närmiljö och i sin hemkommun. Om besluten om vård, skola och omsorg fattas på ett helt annat plan än i den egna kommunen, kan man börja känna en viss vanmakt, vilket vårt samhälle inte har råd med. Henriksson vill ha debatt om vad kommunernas uppgift ska vara i framtiden, vad de lokala beslutsfattarna ska besluta om och vem det i slutändan är som fattar besluten. De pågående reformerna inom vård- och utbildningssektorn flyttar nu i allt högre grad över ansvaret till tjänstemännen. Enligt Henriksson gör vi förändringar, som för det mesta motiveras med ekonomiska orsaker, vilket kan vara sant till en viss del, men samtidigt har vi lite tappat känslan för vilka konsekvenser de stora förändringarna kan ha för demokratin på sikt. Kommunerna har traditionellt haft en långtgående självbestämmanderätt, och inom vissa ramar fått besluta om både utbildning, vård och omsorg. I många av de planerade reformerna överförs uppgifterna till större enheter, där det demokratiska inflytandet blir lidande.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 44/2014

Lyckligaste människorna finns på landsbygden och bästa arbetsförmågan i huvudstadsregionen visar undersökning

Office Worker with Mountain of PaperworkDet finns tydliga skillnader i hälsa och välmående mellan städer och landsbygd, visar en ny regional undersökning som gjorts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Vad beträffar arbetsförmåga, övervikt och tillräckligt kulturutbud, ser situationen sämre ut för landsbygdens del i jämförelse med städerna. Över 860 000 av finländarna i arbetsför ålder anser att deras arbetsförmåga har försämrats. Situationen är bäst i Esbo och Helsingfors, där andelen som anser att deras arbetsförmåga har försämrats är lägst – var femte esbobo och var fjärde helsingforsbo anser att deras arbetsförmåga blivit sämre. Sämst är situationen i Villmanstrand, Kouvola och Björneborg, där ca var tredje upplever att deras arbetsförmåga försämrats.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 38/2014

Landsbygden äger också framtiden

843109_10152479100830004_321386251_o
Peter Backa

I uppbyggandet av en laddning av stadslandskapet tar man fasta på en gammal lokal kultur, en tradition eller t.o.m. en fördom, snyggar upp den och presenterar platsen som ett spännande ställe för den post-moderna, välbärgade människan att bo på, eller placera sitt kansli eller ateljé i. Därtill satsar man på att skapa kreativa hot-spots genom att få universitet och deras campus att ligga vägg i vägg med ateljéer och musikhus. På det här sättet vill stadsplanerarna skapa innovativa miljöer, som skapar något nytt, något som man i dag inte ännu vet vad det är. Man gör alltså en investering i det okända, man litar på att i dagens post-moderna samhälle kommer en dylik investering att löna sig, t.o.m. vara spjutsspetsen mot framtiden. På landsbygden stöder man också innovationer genom olika program, men det finns en uppenbar skillnad i strategi. Inom landsbygdsutvecklingen tänker man sig att innovationerna tas om hand, när de en gång gjorts av någon – i huvudsak är tankegången att man bara skördar det som spontant växer upp av sig själv. Bakom inställningen ligger en tanke om att framtiden nog tillhör staden, medan landsbygden äger det förgångna.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 37/2014

Höstens utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten hålls i Helsingfors

SYTY-logoSuomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf ordnar höstens utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten, Kylätoiminnan koulutus- ja neuvottelupäivät, 26-27.11 på Hotell Arthur i Helsingfors. Dagarna är ämnade för alla byaombud, oberoende av verksamhetsområdets storlek och lönegivare (regionala, subregionala och kommunvisa), samt för motsvarande föreningars förtroendemän och andra tjänstemän.

Anmälan, som är bindande, skall göras senast 19 november via anmälningsblankett till e-mailadressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi. För den som vill ha rum på Hotell Arthur, så lönar det sig att göra anmälan tidigare, för de reserverade rummen ges enligt den ordning anmälningarna kommer in. Mer info (på finska) med länkar till anmälningsblanketten och programmet finns på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 21/2014

Kulturstaten nedmonteras – professor Katajamäki om storhetsideologin och den decentraliserade bildningsmodellen

Businessman Conducting a PresentationVår framgång har varit baserad på en decentraliserad bildningsmodell, där kärnan har varit små skolor, lokala bibliotek och gymnasier. Men den hejdlösa dragningen till storhetsideologin gnager bit för bit fundamentet för vår fina modell. Att lägga ned små skolor med kortsynta motiveringar och att inte begripa små biblioteks betydelse för lokala samhällen, har blivit vardag. Nu vill man även ha färre landskapsbibliotek. Den nya social- och hälsovårdsreformen, som baserar sig på fem geografiskt onaturliga monsterregioner, har inspirerat några koryféer: i framtiden behövs bara fem landskapsbibliotek, ett för varje jätteregion. Geografisk blindhet och svag uppfattning om meningen med Finland triumferar, och människor som jag, som älskar vår decentraliserade bildningsmodell, är mycket bekymrade.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 14/2014

Byaverksamhetens utbildnings- och rådplägningsdagar hålls under våren i Tammerfors

SYTY-logoSuomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf ordnar vårens utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten, Kylätoiminnan koulutus- ja neuvottelupäivät, 14-15.5 på Hotell Cumulus Koskikatu i Tammerfors. Dagarna, där den första har temat arbetshälsa och att orka i arbetet, är ämnade för alla byaombud, oberoende av verksamhetsområdets storlek och lönegivare (regionala, subregionala och kommunvisa), samt för motsvarande föreningars förtroendemän och andra tjänstemän. De regionala byaföreningarna bedes före konferensdagarna, dock senast 2.5, sända en kort skriftlig översikt (1-2 sidor) till SYTY (på e-mailadressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi) om den egna regionens nuläge för byaverksamheten, vad gäller lyckanden och svårigheter, samt de närmaste framtidsutsikterna.

Anmälan, som är bindande, skall göras senast 28 april till e-mailadressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi. För den som vill ha rum på Hotell Cumulus Koskikatu, så lönar det sig att göra anmälan tidigare, för de reserverade rummen ges enligt den ordning anmälningarna kommer in. Programmet kommer inom kort att finnas på webbplatsen kylatoiminta.fi. Tilläggsuppgifter fås av utvecklingschef Tuomas Perheentupa på mobil 050 592 2726 och av kanslisekreterare Marianne Lemettinen på mobil 045 887 1511.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 13/2014

Unga med höga betyg drar till storstäder

Young couple kissing in an old european town square.Att högutbildade i större utsträckning flyttar till storstäder har länge varit känt, men Sofia Tano har i sitt avhandlingsarbete gett sig in på ett relativt outforskat område. Hon har undersökt hur betyg hänger ihop med val av bostadsort. Med hjälp av svensk registerdata har Tano analyserat unga människors flyttmönster – från deras första flytt fram till dess att de nått 30-årsåldern. Tano menar att det skolbetyg som elever får i årskurs 9, och om de väljer att studera vidare eller inte, har stor betydelse för vart de sedan flyttar, och även vem de väljer som partner. Valet av bostadsort är inte så självständigt, utan istället flyttar de som lämnar sin hemort efter gymnasiet ofta till ett ställe där en familjemedlem bor eller har bott.

Tano har också studerat betygets roll för unga människor som börjat studera på universitet, och deras flyttbeslut efter universitetsexamen.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 08/2014

”Unga skall ha rätt och möjlighet att bo kvar på landsbygden”

HSSL - logoSvenska Arbetsförmedlingens tillförordnade chef Clas Olsson har gett kommentarer till media (bl.a. till SvT), där han uppmanar landsbygdens ungdomar att flytta till större städer. Det här har fått Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) att komma ut med ett pressmeddelande om dess syn på Arbetsförmedlingen och ungas rätt att bo på landsbygden. Här nere följer HSSL:s pressmeddelande (från 13.2) i sin helhet:

”Unga har rätt att bo på landsbygden!”

Vi har idag tagit del av de kommentarer som Arbetsförmedlingens tillförordnade chef Clas Olsson gett till media, där han uppmanar landsbygdens ungdomar att flytta till större städer: ”Det viktigaste man kan göra är att uppmuntra den unga generationen på de här orterna att utbilda sig och ibland faktiskt söka sig därifrån”, sade han bland annat till SvT. Vi anser att det är ett riktigt provocerande uttalande som inte stärker förtroendet för Arbetsförmedlingen.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 04/2014

Det perifera samhället måste själv ta tag i sin framtid

Kommunvapen - Kaskö, Kristinestad  och Närpes
Bildkälla: Wikimedia Commons

Under 1990-talet introducerades olika former av kontrakts- och marknadslösningar, som delvis ersatte den traditionella hierarkiska, byråkratiska förvaltningsmodellen. Den här utvecklingen ledde i sin tur till en övergång från government till governance, vilket betyder att även den andra och tredje samhällssektorn inbjöds att delta i planeringen av samhället genom olika former av samarbeten, t.ex. Leader-programmet, som lyckats engagera en mångfald av aktörer till att samarbeta för utvecklingen av den egna hembygden. Den finländska staten verkar nu åter gå in för en starkare styrning, mer government, vilket främst motiveras av behovet av större förvaltningsenheter och av att governance-systemet gett upphov till organisationer som ligger utanför direkt demokratisk kontroll, men det ligger också nära till hands att misstänka att government-vändningen är ett svar på en allmän uppfattning på statlig nivå, att styrningen av samhällsutvecklingen varit på väg att falla staten ur händerna.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 45/2013

Engagera unga tema i årets sista nyhetsbrev från HSSL

HSSLs nyhetsbrev 5-2013För att motverka den kraftiga urbanisering som sker just nu i Sverige, är en av de stora utmaningarna att skapa förutsättningar, så att ungdomar skall kunna bo kvar i, eller återvända till, sina bygder. Men för att komma dit krävs det – förutom väl utbyggd infrastruktur och service – även att barn och unga får känna att det går att förverkliga små som stora drömmar och idéer. Kanske handlar det om att arrangera en festival, att få gehör för en företagsidé eller dra igång ett brett engagemang då det behövs bredband i bygden. Det finns många olika projekt och metoder som skall fånga barns och ungdomars lust att vara delaktiga i bygdens utveckling. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) arbetar med utbildning av ungdomar via processen Landsbygd 2.0. Ett annat spännande projekt i Västerbotten är Ungdomsforum Norr. Där pågår bland annat ett annorlunda mentorskap för ungdomar – nämligen att de har blivit mentorer åt kommunalrådet. Det är alltså ungdomarna som utbildar och utvecklar den vuxne, och som sätter agendan för deras möten.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 39/2013

Byaverksamhetens utbildnings- och rådplägningsdagar hålls i Helsingfors

SYTY-logoSuomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf ordnar höstens utbildnings- och rådplägningsdagar för bya-verksamheten, Kylätoiminnan koulutus- ja neuvottelupäivät, 10-11.12 på Hotell Arthur i Helsingfors. Dagarna är ämnade för alla bya-ombud, oberoende av verksamhetsområdets storlek och lönegivare (regionala, subregionala och kommunvisa), samt för motsvarande föreningars förtroendemän och andra tjänstemän. De regionala byaföreningarna bedes före konferensdagarna, dock senast 2.12, sända en kort skriftlig översikt (1-2 sidor) till SYTY (på e-mailadressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi) om den egna regionens nuläge för byaverk-samheten, vad gäller lyckanden och svårigheter, samt de närmaste framtidsutsikterna.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 37/2013

”Beslutsfattarna har storhetens bjälke i ögat” – professor Hannu Katajamäki om snedvridet framåtskridande

Businessman Midair in a Business MeetingFinlands framgångsmöjligheter gnagas bort inifrån, för förutsättningarna att njuta av kultur och att bilda sig håller på att bli smalare och allt mer beroende av var man bor och hur välmående man är. Samtidigt lever utvecklingseliten i en virtuell verklighet, där man med konsultkartor försöker inbilla sig hur våra kommuner är en del av utvecklingsbågar, utvecklings-korridorer eller en medlem av innovationskoncentrationernas strategiska allians. Med iver talar man nu om kunnandets ekosystem, medan bildning och kultur har blivit främmande och skrämmande ord. När byskolor och små bibliotek läggs ned, blir på samma gång kulturlivet fattigare. Beslutsfattarna har storhetens bjälke i ögat och fattar inte mera att även små enheter är en del av deras ekosystem. När en medborgare försöker berätta hur viktiga små skolor och bibliotek är för lokala samhällen, kan kommunens elit tycka att sådana tankar är marginella för de stör kommunens stora och riktiga visioner. Det behövs nya framsteg, och även du måste ta ansvar för framtiden och tänk storsaker.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 09/2013

Fler ryms med på utbildning i landsbygdsturism

Axxell logoDen 1 mars inleds en ny utbildning med möjlighet att avlägga yrkesexamen i landsbygdsturism. Utbildningen är helt ny på svenska i Finland och sker på Axxell Kuggom, Lovisa. Utbildningen, som pågår i ett och ett halvt år och omfattar ungefär 40 studiepoäng, består av närundervisning, främst under veckoslut (1-2 veckoslut i månaden), samt självstudier med distansuppgifter. Utbildningen lämpar sig väl för personer som yrkesarbetar eller kanske sköter ett jordbruk eller annan företagsverksamhet. Delområdena är fyra: företagande, programtjänster, matservice och marknadsföring. Kursplanerare Henrik Jern på Axxell menar att säsongen för landsbygdsturism är så pass kort i vårt land, att den här verksamheten nog passar bäst som ett tillägg, inte som en heltidssysselsättning. Nio personer är anmälda till utbildningen, men fler ryms med. Mer om utbildningen finns på webbadressen www.axxell.fi/brusaby/vuxen.

Uppgifterna är från tidningen Landsbygdens Folk (22.2).