Kategorier
2018 Nyhetsbrev 11/2018

Informationssamhället och landsbygden

I begynnelsen av informationssamhället, i början av 1990-talet, visionerade framtidsforskarna om tiden och platsen i ett fristående informationssamhälle, där informationsarbetet görs vid bryggan och där landsbygden blomstrar genom migrerande kunskapsarbetare. Här hade visionärerna fel. Stadsekonomi och empiri har visat att kunskapsintensivt arbete kräver ackumulerat mänskligt kapital, samt även en mer accelererande befolkningskoncentrering än minskande. Den här utvecklingen har bemötts av städerna, där det finns tillräckligt med möjligheter för arbetstagarna i bransch som bransch och där företagen och andra aktörer kan dra fördelar av varandra genom att utbyta information.

Trots urbaniseringen är fakta det att Finland består till 95 procent av landsbygd. Fakta är även att 68 procent av Finlands varuexport i penningvärde bottnar i de råvaror och produktionsvaror som fås från landsbygden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 10/2018

Öppna byar sysselsätter, integrerar och ökar nativiteten

Hundratals öppna byar, och även i år bybutiker, visar upp sin mångsidiga verksamhet lördagen den 9 juni på Öppna Byarnas dag. Under några år har vårt största endagsevenemang växt fram i pop up-drive och påminner om att fast vi med politiska beslut har sjunkit i både antalet födslar som byskolor under drygt hundra år från tsartiden, så finns det ännu hopp.

I Finland har emigration till andra EU-länder redan ökat sex år i rad. Enligt en enkät skulle rentav en fjärdedel av de högre tjänstemännen tilltalas av boende utomlands. Urbaniseringen har ansetts som vårt lands interna fenomen, men med EU och världen som mått torde de mest attraktiva centra finnas på andra ställen än i Finland. Sett till vår försörjningskvot är den rekordlåga nativiteten, tilltagande emigrationen och haltande invandringspolitiken en omöjlig ekvation. Särskilt de yngre åldersgrupperna borde vara bekymrade över detta. Men ser de makthavande detta och intresserar det dem?

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 06/2018

”Staden är en ödesfråga för Finlands livskraft och konkurrenskraft”

Den 21 mars möttes ett uppenbart hänfört auditorium av urbanister i Helsingfors stadshus i en manifestation mot statens syn på staden. Bakom mötet stod tankesmedjan MDI, och på mötet lanserades även en pamflett Kaupunkien aikakausi (Städernas era) där 28 skribenter, av dem 14 professorer, diskuterar staden ur olika perspektiv. Förordet är skrivet av Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori, som anslår tonen med budskapet att man de senaste decennierna försummat staden i planering och beslutsfattande på bekostnad av landsbygden. Vapaavuori, som får stöd av de flesta skribenterna i pamfletten, fick också starkt flankstöd på symposiet.

Universitetsrekorn vid Tammerfors universitet Markus Laine skriver i pamfletten att ”staden är en ödesfråga för Finlands livskraft och konkurrenskraft”, medan chefen för stadsforskningen vid Åbo universitet Sampo Ruoppila menar att helheten tar stryk om en del av stadens uppgifter godtyckligt överförs till en ny landskapsnivå.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 05/2018

Möjligt för mindre städer att mäta sig med metropolerna – brytpunkt för landsbygden

Vy från Kristinestad
Bildkälla: Wikimedia Commons

Trots att många aspekter i metropolerna är långt ifrån optimala, lockar ändå städerna unga, högutbildade. Författaren och PR- och kommunikationskonsult Per Schlingmann, som höll ett framtidsseminarium om regionutveckling 8.3 i Vasa, trodde tidigare att digitaliseringen och globaliseringen skulle leda till att städernas geografiska läge blev mindre viktigt, men där hade han 100 procent fel. Platsen är numera viktigare än tidigare och urbaniseringen drivs på av digitaliseringen. Orsaker är bl.a. att ekonomiska kretslopp är starkare i stora städer, samt de sociala möjligheter städerna erbjuder.

För att mäta sig med metropolerna, måste de mindre städerna locka innovatörer och arbetskraft genom att ha en tydlig identitet och idé över vad staden eller orten ska vara, ju mindre ort desto tydligare identitet.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 02/2018

Skräddarsydda åtgärder behövs för hållbar tillväxt inom naturturism och rekreationstjänster

I det urbaniserade Finland är naturen en viktig källa till välbefinnande och rekreation, men även utländska turister är allt mer intresserade av den finländska naturen. Därför finns det betydande tillväxtmöjligheter för turist- och rekreationstjänster i skogs- och vattenområden. Det bristfälliga informationsunderlaget försvårar dock utvecklingen av turist- och rekreationstjänsterna och skapandet av en gemensam vision.

Utvecklingsförslagen inom ramen för projektet Uudet keinot metsä- ja vesialueiden kestävän virkistys- ja matkailukäytön kehittämiseksi ja turvaamiseksi (VirKein 2016-2018) hänför sig till utveckling av naturturismens affärsverksamhet och verksamhetsmiljö, utveckling av statistiken över och uppföljningen av turist- och rekreationstjänster, samt tryggande av naturmiljöns kvalitet.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 12/2017

Vad ska vi göra med resten av landet?

I en kolumn i Hufvudstadsbladet skriver Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori det att han är för Helsingfors, inte betyder att han är mot allt annat, men enligt Vapaavuori skapar urbaniseringen många möjligheter, och ifall Finland i fortsättningen vill bli förmögnare, lönar det sig att greppa dessa möjligheter (se inlägg i denna blogg). Han påminner även om att mer än hälften av landets befolkning bor i de 21 största städerna, vilka nyligen höll stormöte.

I slutet av september kunde man i Yles Aamu-TV ta del av den svenske debattören och ekonomen Kjell A. Nordströms åsikter, bl.a. att det kan vara politiskt klokt att hålla hela landet befolkat, men att det inte är ekonomiskt klokt. Enligt Nordström påskyndar den ekonomiska utvecklingen inflyttningen till städerna, vilket påskyndar den ekonomiska tillväxten – företag trivs i förtätade miljöer.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 11/2017

En fjärdedel av bybutikerna kan komma att lägga ner verksamheten – en utredning om stöd av verksamheten är klar

Allt oftare är bybutiken samtidigt postkontor, bank och apotek. Inom en nära framtid kan butikerna bli serviceställen med ett omfattande tjänsteutbud som kompenserar det annars minskande utbudet. De ska också kunna ha allmännyttiga tjänster. Pellervo ekonomiska forskningsinstitut utredde hur det går för bybutikerna och vad som krävs för att de ska klara sig och ha framgång.

Bybutikernas ställning har förändrats som en följd av urbaniseringen, koncentreringen av butiker och de utvidgade öppettiderna. Antalet bybutiker minskade med ca 60 procent under åren 2002-2015. För närvarande finns det 222 stycken. Enligt utredningen, Kyläkauppaselvitys, som gjorts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, gynnas butikerna för det första av att regleringen avvecklas.

Läs mer på webbplatsen valtioneuvosto.fi.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 11/2017

”På något underligt vis lyckas vi ställa landsbygden mot staden” – Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori

Vy från Hotel Torni mot Helsingfors södra stadsdelar
Bildkälla: Wikimedia Commons

Vi har land och landsbygd och även några städer, vilket tillsammans utgör Finland. Men på något underligt vis lyckas vi ställa dessa mot varandra, trots att det inte finns någon orsak till detta. De flesta finländare uppskattar även bådadera väldigt mycket. Verkliga motsättningar finns det ju väldigt lite av, men tyvärr förekommer det ändå kretsar och debattörer, som får drivkraft av att konstgjort ställa upp sådana motsättningar, som att påstå att någon annan orsakar det med sitt agerande.

Man kan tänka hur man vill om huruvida städernas tillväxt är en välsignelse eller inte, och jag är inte helt säker om den saken heller. Säkert är att urbaniseringen måste tas på allvar, vare sig man gillar det eller inte.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 08/2017

Nytt program ska påskynda hållbar stadsutveckling

Urbaniseringen formar världen och medför många utmaningar med tanke på såväl miljöns som människornas välbefinnande. För att ta itu med utmaningarna startar miljöministeriet ett nationellt program för hållbar stadsutveckling, där insatsområdena är framför allt koldioxidsnålhet, resurseffektivitet, smarta tjänster, förebyggande av ojämlikhet och hälsa. Programmet bottnar i internationella åtaganden, varav FN:s mål för hållbar stadsutveckling (New Urban Agenda) antogs av världens statsöverhuvuden och ministrar i Ecuador i oktober 2016.

”FN:s approach är ambitiös, och det med fog. I dag bor redan över hälften av världens befolkning i städer och enligt prognoserna flyttar ytterligare 3 miljarder människor in till städerna under de följande 40 åren.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 07/2017

”Peak Urban är här” – HSSL:s verksamhetschef Terese Bengard

Terese Bengard
Foto: (c) Snezana Vucetic Bohm

”Oavsett är det verkligen dags att skaka av den gamla bilden av en landsbygd som lite bakom (både flötet och tiden) och ge plats för den verkliga bilden av landsbygden som innehåller både och, och lite till, precis som städerna. Barn spelar Pokemon Go eller har fidget spinners både på Södermalm och i Sollefteå. Det föds barn både på Södermalm och i Sollefteå (så båda borde ha tillgång till ett BB) och det skapas nya företagsidéer både på Södermalm och i Sollefteå och det värde som genereras på Södermalm och i Sollefteå borde i större utsträckning landa lokalt.” Bland annat det här skriver Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) verksamhetschef Terese Bengard i sitt blogginlägg åt konferensen 250 möjligheter som hålls i Jönköping 12-13.9.

Läs hela inlägget på webbplatsen 250mojligheter.se.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 06/2017

Landsbygdsforskningen vid ÅA i vågskålen – ny profil räddningen?

Academill
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Sedan landsbygdsprofessuren vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa inrättades år 2006, har den haft extern finansiering. Då den tidigare professorn Kjell Andersson gick i pension i slutet av juli 2016, var det även slut med finansieringen, och inte har heller någon undervisning skett under det här läsåret. Enligt Kenneth Nordberg, projektforskare vid landsbygdsenheten, sköter doktorander och forskare sig själva, men undervisningen lider. Nordberg, doktoranderna Stina Svels och Ghita Bodman, samt ytterligare två doktorander, är de enda på enheten och direkt kopplade till ämnet socialpolitik. Landsbygdsforskningen vid ÅA är ett biämne inom just socialvetenskaperna.

Forskningen ligger emellertid rätt i tiden, men utan professor saknas framförhållning och planering. Det är därför som de vill omformulera hela landsbygdsforskningen för att bättre ta expertisen till vara. Forskartrions plan är att en uppdatering av inriktningen räddar ämnet och tryggar en professur. Benämningen landsbygdsforskning är föråldrad och enligt förslaget kan ämnet i framtiden heta välfärdsstudier och samhällsförändring. Utvecklingen inom forskningen går mot att allt mer se på samspelet mellan det rurala och urbana, ett samspel som blir allt starkare.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 04/2017

Urbanisering ”förvildar” det finländska landskapet

Skogsren i Högholmens djurpark i Helsingfors Bildkälla: Av Uusijani – Eget arbete, CC0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=11256656

Det pågår en förvildning av det finländska landskapet, hävdar vildmarksguiden Mattias Kanckos i Pedersöre. På en och samma dag har han sett spår av varg, järv, lo och skogsren, och skulle någon ha påstått det för 20 år sedan, så hade han inte trott det. Kanckos menar att det är en följd av urbaniseringen. Folk flyttar in till städerna och ödegårdarna på landsbygden har blivit fler. Rovdjuren i sin tur ökar tack vare fredning. I spåren på skogsrenen följer varg och järv och alla är skyddsvärda.

Senaste inslaget är skogsrenen som vandrat från Perho, där några djur föddes upp i en inhägnad på 1980-talet och sedan släpptes ut i det fria. Före utplanteringen återstod endast spillror av stammen i ryska Karelen och lite på den finländska sidan om gränsen. Enligt Kanckos finns det även planer på att släppa lös skogsren i Lauhavuori nationalpark i Södra Österbotten.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 03/2017

Att få hela Sverige att leva är svårt

TV-programmet SVT AktuelltI Sverige finns orter där skolor, affärer, bensinmackar och annan samhällsservice helt slagit igen de senaste åren. Till ytan motsvarar det här en tiondel av Sveriges yta. I Västerbottens län blir ytan med döda zoner en tredje del. All service har försvunnit, all kommersiell och offentlig service har slagits ut. Kommunerna kan hjälpa till med grundläggande service som hemtjänst, föreningsbidrag och hemsändningsbidrag.

Enligt Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, är det gemensamma för sådana här platser att utflyttningen är större än inflyttningen och att det inte finns en större ekonomisk motor i närheten som kan hjälpa till och dra när det går dåligt, som det gör nu. Avståndet till en tätort bör inte vara större än en 45 minuters radie. Mellander menar att läget inte är bra, eftersom landet på sikt delas politiskt, socialt och ekonomiskt.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Lyft fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid där!

rapsfaltThomas Blomqvist, som är riksdagsledamot och jordbrukare från Raseborg i Nyland och som fungerar som ordförande för det landsbygdspolitiska nätverket IDNET, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om landsbygden som ett underutnyttjat trumfkort med stor potential – decentraliserad energiproduktion, förnybar energi, bekämpandet av klimatförändringen, bevarandet av biodiversiteten, produktionen av livsmedel, turism, fungerande kommunikationer, utbyggt fibernät m.m. Hela blogginlägget kan läsas här under:

Landsbygden – ett underutnyttjat trumfkort med stor potential

Av Finlands totala yta klassas 95 % som landsbygd. Ungefär en tredje del av Finlands befolkning bor i de här områdena. Faktum är att urbaniseringen intensifierats under senaste år. Många flyttar efter jobb in till större städer. Hur landsbygden trots det kan överleva och utvecklas är, åtminstone delvis, fast i oss som bor här: Vi måste själva lyfta fram det positiva med att bo och verka på landsbygden så att fler kan se sin framtid här.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 07/2016

För ett land i balans – Landsbygdsriksdagens tre intensiva dagar på Gotland

Svenska Landsbygdsriksdagen 2016 - bild 3
Landsbygdsriksdagen hade närmare 750 deltagare som tog del av paneldebatter och andra inslag. Bildkälla: Hela Sverige ska leva

Ett land i balans, en stark och entusiastisk vilja att driva landsbygdsfrågor vidare och en större förståelse för skillnaden mellan stad och land, urbanisering och normernas betydelse – det är vad 750 deltagare på den svenska Landsbygdsriksdagen 2016 tar med sig hem efter tre intensiva dagar på Gotland. Landsbygdsriksdagen 2016, som arrangerades av Hela Sverige ska leva (HSSL) och Hela Sverige ska leva Gotland, hölls den 27-29 maj. Landsbygdsriksdagen är nu Europas största mötesplats för landsbygdsutveckling. Den har hållits nästan vartannat år sedan 1989.