Landsbygdsnäringens största potential ”något i hästväg”

I södra Finland har hästhållning och ridning blivit en nisch bland de nya landsbygdsnä-ringarna och i Lappland har turistbranschen i allt större utsträckning tagit in hästarna i sin verksamhet. Landsbygdsprofessor Kjell Andersson vid Åbo Akademi i Vasa har studerat nya verksamhetsområden på landsbygden och kommit fram till att det i Österbotten lönar sig att framför allt hästnäringen ter sig lämplig. Intresset för hästar och ridning är stort och näringen är värdeskapande – folk är villiga att lägga pengar på tjänster och produkter. Dessutom är produktionsförutsättningarna och tillgängligheten bra, för det finns lämpliga markom-råden nära de urbana områdena. Under tio år har antalet hästar i Finland ökat med 40 procent och var ifjol 74 100 stycken, medan en prognos från Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi visar att det kommer att finnas ca 130 000 hästar i landet 2040. Enligt Andersson borde Österbotten ta vara på hästintressets potential.

Är social- och hälsovården gisslan i ett politiskt spel?

Stort är inte alltid vackert, även om vår regering tycks vilja försöka få oss att tro det. Skulle regeringen ha haft en ärlig vilja att förbättra produktiviteten inom social- och hälsovården i landet för att vi skall klara oss framöver, hade den självklart tagit avstamp i behovsindexerad kostnadsstatistik av det här slaget (se nedan). Men å andra sidan verkar det inte hjälpa hur många gånger bluffen än synas, för väljarna tycks ha accepterat faktum, att regeringen har tagit landets social- och hälsovård som gisslan i ett helt annat politiskt spel.

Urbana-rurala utmaningar

Under åren 2010-2015 ökar världens urbana befolkning i genomsnitt med 200 000 personer per dag, varav 91 procent (183 000) sker i utvecklingsländer. Uppgifterna är från UN Habitats State of the World´s Cities 2012/2013. Det är inte överraskande att det är den mera landsbygdsdominerande delen av världen som mottar den största urbaniseringsvågen, men det betyder även att det sker främst i områden med för svag infrastruktur att ta emot dessa invällande massor. Följden är utbredd slumifiering i storstäderna och en global utmaning att skapa socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara städer. I de mera utvecklade länderna har den urbana populationstillväxten stagnerat, 0,67 procent per år sedan 2010. Attraktiva och centrala stadsregioner fortsätter växa snabbare, på bekostnad av de inattraktiva och perifera stadsregioner.