Trådlösa mobilnätet 5G är inte nyckeln till lycka för ett digitalt språng till landsbygden. Att överföra data utan problem i mobilnätverket, kan man bara trygga genom att överföra största delen av data i ett fast optiskt fibernätverk. Det har man redan gjort i andra nordiska länder. För närvarande är Finland på jumboplats, vad gäller bredbandstäckning för Europas landsbygdsområden. I Södra Savolax har bara 15 procent av hushållen möjligheter till optisk fiber. Det här är motstridigt då Finland är föregångare på nästan alla andra sektorer inom landsbygdens utveckling. Nu är det hög tid att påverka och kräva nationella medel för att bygga ut bredbandet till landsbygden. Det ser nämligen ut som så, att de som skulle gagnas mest av fungerande och pålitliga fiberförbindelser, blir utanför. Differentieringen sker även mellan områden och byar.
Etikett: Trådlösa nätverk
Fortfarande gäller de grundläggande naturlagarna för radiotrafiken, oberoende av vilken ”generation” som just nu råkar vara i ropet – denna gång det s.k. 5G. Redan 1948 bevisade amerikanen Claude E. Shannon sitt teorem om att en kanal med given bandbredd bara kan överföra en viss mängd information, oberoende av teknik. Detta gäller förstås även 5G, så därför kan 5G ge oss större kapacitet enbart genom att radikalt minska täckningen. Små basstationer med räckvidd på ett par hundra meter blir vardag, och en basstation per hus eller lägenhet är vad 5G erbjuder. Trådlös teknik klarar inte av tung trafik annat än över mycket korta avstånd, så därför behöver man optisk fiber. Men 5G är ett bra och nödvändigt komplement till fibern. Man kan ju inte använda fiber i fordon och andra mobila tillämpningar, så den bästa fördelningen är att använda fiber till fasta installationer för den tunga trafiken, vilket då avlastar det trådlösa nätet som då också blir bättre.
Vid horisonten kan vi se en ny generation av mobiltelefoner, 5G, och framåt förväntar vi oss också mycket mer, vilket kommer att kräva ännu mer utrymme för trådlös kommunikation. Forskarna söker nu sätt att göra detta möjligt. En ny teknologi kallad ”Internet of Things”, där allt är anslutet till allt, kommer även att vara verklighet inom en nära framtid. Det handlar här om ett nätverk av fysiska objekt eller ”saker” inbäddade med elektronik, sensorer och anslutningar som gör det möjligt att uppnå högre service, t.ex. kommer det att bli standard att gå till Internet och kontrollera värmesystemet i din lägenhet, sköta din tvätt, handla och mycket mer. ”Allt kommer att anslutas till allt”, säger Mohamed Hamid, forskare vid Högskolan i Gävle.
Systemet som vi använder för att transportera information idag, är hårt reglerat och man får betala mycket för att använda frekvenserna, och det är här Mohamed Hamids forskning kommer in.
Wales Online rapporterar att ett nytt projekt kombinerar djurhållning och IT på ett nytt sätt, vilket skulle kunna kallas 802.11mää. Vid Lancaster University i nordöstra England har en grupp forskare börjat undersöka hur får kan användas för att ge bättre Internetåtkomst i glesbygden. Man har nämligen fått ett stipendium för att undersöka hur får utrustade med speciella halsband med Wi-Fi både kan bidra till bättre djurhållning och kanske öka Internetåtkomsten på platser utan fast bredband. Genom att låta fårens halsband kommunicera med varandra, kan ett nätverk expandera över ett stort område när fårflocken rör sig. Ett liknande förslag har tidigare lagts fram av Maria Udén vid Luleå tekniska universitet och Avri Doria vid ETRI i Sydkorea, där man diskuterade möjligheten att utrusta renar i Lappland med Wi-Fi-halsband.
Uppgifterna är från (14.2) webbplatsen macworld.idg.se. Den engelska texten finns på walesonline.co.uk.
Teknologie doktorn i datateknik Nisse Husberg kommenterar texten hur under (Trådlöst bredband enda vettiga sättet för glesbygden?) med att säga följande:
Finnet och Anvia fortsätter med telefonoperatörernas stolta tradition att alltid bygga system som är föråldrade innan de hinner byggas ut. Så har det gått från Datapak över ISDN och ADSL till nuvarande ”trådlösa” system. Nu då nedladdningar av video över nätet har börjat ta fart och Ultra HDTV redan står bakom hörnet, vill operatörerna bygga ”bred”band som bara klarar av e-post och litet surfande.
”De tycks aktivt förtränga Shannons teorem som sätter en ganska låg gräns för hur mycket information som kan skickas över ett frekvensband – oberoende av teknik så det finns inget hopp om framtida uppfinningar.”
Trådlöst bredband är det enda vettiga sättet att få bredband också till glesbygden, menar de regionala telefonbolagens intresseorganisation Finnet. I första hand byggs snabbt bredband med optisk kabel, men det blir mycket dyrt att dra kabel till alla hus i glesbygden. Enligt Finnets VD Jarmo Matilainen kunde man med radiofrekvenser få trådlöst bredband ”de sista kilometrarna” mellan den optiska kabeln och hemmet, vilket skulle spara staten och kommunerna upp till 600 miljoner euro. Målet i den nationella bredbandsstrategin är att alla i Finland skall ha en fast förbindelse på 100 Mbit/s år 2015 två kilometer från huset, något som knappast kommer att ske med nuvarande utbyggnad. Finnet, liksom andra operatörer erbjuder sina kunder optisk kabel fram till huset. Men kostnaden för en fast förbindelse är mellan 5 000-10 000 euro, vilket få är beredda att satsa så mycket på.
De hastigheter som utlovas i reklamkampanjerna för mobila bredband, är fiktion och fantasi. För att erhålla topphastigheten – låt oss anta 10 Mbit/s – skulle man behöva vara ensam användare på mobilmasten, och samma sak gäller för en åtkomstpunkt i det trådlösa nätverket hemma, på flygplatsen eller på jobbet. Det här säger Alexandre Proutiere, universitetslektor och forskare vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), som bl.a. forskar om hur hastigheten i Wifi-nätverket skall kunna skruvas upp till utlovad dito. Men Proutiere jobbar även med att se till att de mobila bredbanden lever upp till bredbandsleverantörernas löften. Lösningen kallas DSA, en förkortning för Dynamic Spectrum Access, som är en rykande het trend inom alla typer av trådlöskommunikation just nu. Enligt Proutiere gör DSA-tekniken det möjligt för enheter som mobiltelefoner, surfplattor och framtidens trådlösa kameror att bli ”frequency agile”, d.v.s. lättrörliga när det gäller val av frekvensområde att sända och ta emot data inom, något som t.ex. öppnar upp möjligheter för mobiltelefoner att automatiskt röra sig inom olika frekvensområden, och kan liknas vid en bil i rusningstrafik som kan välja den fil där trafiken flyter snabbast.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 