Ny publikation granskar den regionala utvecklingen smalt

Bildkälla: Bild ur pamfletten Kaupunkien voitto

Osmo Soininvaara och Mikko Särelä har på uppdrag av Näringslivets Delegation EVA skrivit pamfletten Kaupunkien voitto (Städernas seger). Inledningsvis noterar man regionutvecklingens riktning: centralisering och urbanisering. Det här är inget nytt. Författarna är inte intresserade av en mångsidig utvärdering av utvecklingen. De är t.ex. inte intresserade av lokalbefolkningens vardag på landsbygden och dess svårigheter. Å andra sidan kommer författarnas värdegrund och strävan klart fram.

Efter några scenarioutvecklingar slutar man i Den Stora Visionen: Finlands framtid ligger i tillväxtkorridoren Helsingfors-Tammerfors. Jag bestrider inte betydelsen av denna utvecklingskorridor, men i Finland finns möjligheter för även många andra tillväxtkorridorer. En skulle t.ex. kunna vara att grunda det nya årtusendets ”trafikledsby” intill järnvägen mellan Vasa och Seinäjoki. 

”Världens tätast befolkade skog”

”Jag vaknade upp mitt i ett möte! Vi satt tillsammans med näringsministern och huvudstadsregionens ledning och diskuterade metropolområdets framtid och främjandet av Finlands konkurrenskraft. Hörde jag verkligen rätt? Finland är världens tätast befolkade skog!” Detta påstående kom från en stark aktör inom stadspolitiken, och det var en fin tanke som sätter perspektiv på vår situation. I en hård internationell konkurrens ter sig Finland som ett litet och glest befolkat land med bara 5,5 miljoner invånare. Ute i världen har många städer förorter och stadsdelar med en lika stor befolkning.  I Finland bor 69 procent av befolkningen inom stadsregionerna, 36 procent av dem bor inom metropolområdet.

Det nätverk som städerna i olika delar av landet bildar, är viktigt för oss för att vi ska kunna få fram varje regions starka sidor – ca 77 procent av arbetsplatserna, 90 procent av forsknings- och produktutvecklingsinsatserna och 100 procent av högskolorna finns inom stadsregioner. Ungefär 70 procent av företagens verksamhetsställen finns i städer, och om man räknar bort jordbrukets, skogsbrukets och fiskerinäringens verksamhetsställen, är andelen så stor som 86 procent. Stadsliknande områden utgör dock endast 5 procent av landets areal.