Kategorier
2015 Nyhetsbrev 12/2015

Finland behöver en stark landsbygdspolitik – YTR kritisk till Vartiainens utredning

Rapporten Finland behöver stads- och landsbygdspolitikI utredningen, Finland behöver stads- och landsbygdspolitik, betonas tillväxt- och innovationspolitik för den regionala utvecklingen. Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) efterlyser i sitt utlåtande ett bredare perspektiv och en regionpolitik som är riktad till olika regioner. Som strategisk vägvisare för stads- och landsbygdspolitiken föreslår utredningsmannen ett mycket fokuserat tillväxt- och innovationspolitiskt synsätt. Ett sådant här smalt synsätt och begränsade regionpolitiska medel räcker inte enligt YTR:s synsätt som ett framgångsrikt recept för Finlands olika regioner. Utredningsmannen behandlar inte t.ex. deltagande och närdemokrati, vilket är ett av landsbygdspolitiska helhetsprogrammets fem centrala teman som sträcker sig fram till år 2020. Enligt YTR inriktar sig utredningsmannen för mycket på EU-programmen och andra s.k. begränsande regionpolitiska medel. Inom landsbygdspolitiken är en bred landsbygdspolitik minst lika viktig, alltså på vilket sätt påverkas landsbygden av olika sektorers beslut.

Mer info finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi med bl.a. länk till YTR:s utlåtande.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 44/2014

Godkänt landsbygdsprogram för med sig tillväxtmöjligheter i Finland

Julhälsningar från byn ut i världenEuropeiska kommissionen godkände 12.12 landsbygdsutvecklingsprogrammet för Fastlandsfinland för åren 2014-2020. Landsbygdsprogrammet finansierar förnyelse av lantbruksnäringar och landsbygdsnäringar, miljöskyddet, samt främjandet av välfärden på landsbygden. Den offentliga finansieringen är på 8,265 euro, varav en del är nationell och en del från EU:s landsbygdsfond. Jord- och skogsbruksminister Petteri Orpo är mycket nöjd med att Finlands program godkändes bland de första av EU-länderna. Enligt Orpo ger landsbygdsprogrammet efterlängtade möjligheter att skapa konkurrenskraft och grön tillväxt i ett svårt ekonomiskt läge. En aktiv landsbygd är i framtiden allt viktigare som Finlands trumfkort.

Uppgifterna är från SYTY:s senaste nyhetsbrev (december 2014), i vilket man även bl.a. kan läsa om att sända julhälsningar från byn ut i världen via Instagram, att landsbygd.fi-sidorna har förnyats, samt om den nya enheten för landsbygdsnätverkstjänster. Nyhetsbrevet kommer inom kort upp på SYTY:s hemsida. Se även info om landsbygdsprogrammets godkännande.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 40/2014

Regionala ekonomin, miljön och kunden vinnare vid kommunal upphandling av närmat – resolution från SLC:s Kvinnodagar

Woman with Basket of FoodSvenska lantbruksproducenternas centralförbunds (SLC:s) Kvinnodagar ordnades på Åland 12-14 november kring temat matinspiration. I samband med det här gavs en resolution ut. Här nere följer resolutionen (från 16.11) i sin helhet:

Resolution från SLC:s Kvinnodagar 2014

Offentlig upphandling av närmat är smart!

Den regionala ekonomin, miljön och kunden är vinnare då kommunen upphandlar närmat.

Upphandlingslagen ger kommunen rätt att beakta kriterier för korta leveranskedjor då exempelvis matens kvalité och miljön påverkas. Det är inte bara motiverat utan även förnuftigt att köpa maten på nära håll eftersom dagliga leveranser garanterar färskhet när det gäller exempelvis fisk, bröd samt säsongens bär, frukter, grönsaker och rotfrukter.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 38/2014

Landsbygden äger också framtiden

843109_10152479100830004_321386251_o
Peter Backa

I uppbyggandet av en laddning av stadslandskapet tar man fasta på en gammal lokal kultur, en tradition eller t.o.m. en fördom, snyggar upp den och presenterar platsen som ett spännande ställe för den post-moderna, välbärgade människan att bo på, eller placera sitt kansli eller ateljé i. Därtill satsar man på att skapa kreativa hot-spots genom att få universitet och deras campus att ligga vägg i vägg med ateljéer och musikhus. På det här sättet vill stadsplanerarna skapa innovativa miljöer, som skapar något nytt, något som man i dag inte ännu vet vad det är. Man gör alltså en investering i det okända, man litar på att i dagens post-moderna samhälle kommer en dylik investering att löna sig, t.o.m. vara spjutsspetsen mot framtiden. På landsbygden stöder man också innovationer genom olika program, men det finns en uppenbar skillnad i strategi. Inom landsbygdsutvecklingen tänker man sig att innovationerna tas om hand, när de en gång gjorts av någon – i huvudsak är tankegången att man bara skördar det som spontant växer upp av sig själv. Bakom inställningen ligger en tanke om att framtiden nog tillhör staden, medan landsbygden äger det förgångna.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 28/2014

Kinas fattiga landsbygdsbefolkning urbaniseras för bättre tillväxt

a scenery park in lijiang chinaDet förbereds en massflyttningsoperation i Kina, där tanken är att upp till 100 miljoner invånare på landsbygden ska flyttas till städer. Man vill öka välfärden och erbjuda landsbygdsbefolkningen arbetsmöjligheter. Den kinesiska ledningen vill att 60 procent av landets befolkning ska bo i städer år 2020. Målet med denna ambitiösa operation är att förvandla den fattiga landsbygdsbefolkningen till konsumenter, vilka får fart på den ekonomiska tillväxten. Landets stränga region- och befolkningspolitik har hittills fördröjt urbaniseringen.

Uppgifterna är från en notis i Vasabladet (31.7).

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 26/2014

Goda svenska exempel på lokala servicelösningar

Rapporterna Engagemang och vilja och Lokala servicelösningarSedan år 2010 har Tillväxtverket i Sverige genomfört ett program, vars syfte har varit att stimulera lokalt anpassade servicelösningar som tar hänsyn till varierande förutsättningar och behov. För att utveckla dessa servicelösningar har man under perioden 2010-2013 beviljat medel till 45 projekt, vars resultat nu har sammanställts i två olika publikationer.

I skriften Engagemang och vilja – ökad attraktionskraft i serviceglesa områden, som även sammanfattar den lärandekonferens som genomfördes 1.4, lyfter Tillväxtverket fram fyra olika projekt från Boden i norr till Kalmar i söder. Företrädare för projekten beskriver hur de gått tillväga i arbetet med att stimulera lokala servicelösningar, varav två projekt har kommunen som initiativtagare och två har genomförts av den regionala nivån. En tydlig medverkan av kommuner är gemensamt för alla fyra.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 20/2014

Bioekonomi nästa våg i ekonomin

Light Streaming Through the Crown of a TreeRegeringen har som mål att utöka bioekonomins avkastning från nuvarande cirka 60 miljarder euro till 100 miljarder euro och skapa 100 000 nya arbetsplatser inom bioekonomi fram till år 2025. Detta fastslås i det principbeslut som statsrådet antog den 8 maj och som syftar till att påskynda förnyandet av näringarna i Finland och ekonomins tillväxt på de nya spetsområdena cleantech och bioekonomi. Den ledande tanken i Finlands bioekonomiska strategi, som bifogas principbeslutet, är att det i Finland utarbetas konkurrenskraftiga och hållbara bioekonomiska lösningar på globala problem, samt att det skapas ny affärsverksamhet för både inhemska och internationella marknader, vilket ger välfärd för hela Finland. Syftet är att skapa ny ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen genom ökad affärsverksamhet och produkter samt tjänster med högt mervärde, och samtidigt säkra att naturens ekosystem har förutsättningar att fungera. Med bioekonomi avser man en ekonomi som på ett hållbart sätt använder förnybara naturresurser för att producera biobaserade produkter, näring energi och tjänster.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 16/2014

Myndigheten Tillväxtanalys söker exempel på framgångsrika attraktivitetssatsningar i Norden

UtskriftDen svenska myndigheten Tillväxtanalys söker goda exempel i de nordiska länderna på kommuner som framgångsrikt arbetat med ”attraktivitet”, d.v.s. att vara attraktiv för inflyttare, företag eller besökare, t.ex. en kommun som genom tydligt arbete lyckas attrahera inflyttare och öka sin befolkning. Det är just goda exempel man är intresserade av. Om ni känner till någon sådan här kommun, så tipsa till e-mailadressen inger.normark@tillvaxtanalys.se. Här nere följer texten från Tillväxtanalys i sin helhet:

Exempel på framgångsrika attraktivitetssatsningar

Förmågan att behålla, attrahera och utveckla kompetenser, företag och kapital är avgörande för att regioner och kommuner ska bli utvecklingskraftiga. Människor väljer attraktiva platser att bo på, besöka och driva företag på. För den fortsatta löpande utformningen av den regionala tillväxtpolitiken har Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i Sverige gett myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att göra en omvärldsanalys kring hur attraktiva platser definieras samt vilka faktorer det är som skapar attraktivitet på en plats i ett lokalt och regionalt perspektiv.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 03/2014

Skolan på landsbygden viktig för den lokala tillväxten

Rear view of class raising handsUnder det senaste året har det diskuterats flitigt kring nedläggningar av skolor på svenska landsbygden, där föräldrar, barn, bybor och politiker ifrågasatt om nedläggningarna är rimliga. Besluten handlar ofta om att Sveriges glesbygdskommuner har dålig ekonomi. Ibland kan det hjälpa att protestera, ibland inte. Minskat elevunderlag spelar givetvis in på hur det blir, så vid nedläggning av en skola, är en konsekvensbeskrivning och beskrivande underlag till politikerna mycket viktiga inför beslut som ska tas. Saknas detta, finns stor risk att motsättningen mellan landsbygden och kommunernas tätorter ökar.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 01/2014

Glesbygden ställer till med bekymmer för Itella

stacked mailDen erbarmliga glesbygden är en outsinlig källa till bekymmer för Itella. Man har försökt stänga kontor, minska på personal, höja avgifter, och överhuvudtaget göra mottagande av papper via brevlåda besvärligt för alla berörda parter, men ändå envisas glesbygden både med att existera och med att kräva postutdelning. Nu har så Itella sagt upp distributionsavtalen för tidig morgonutdelning av dagstidningar med syfte att tvinga fram en chockhöjning av priserna. Skall det då äntligen bli slut på det luxuösa läsandet av morgontidningar i glesbygden, denna kvarnsten runt Itellas hals?

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 41/2013

Mer järnväg förstorar en region

JärnvägÖver 12 000 nya jobb kan skapas i de svenska regionerna omkring Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås om järnvägsnätet byggs ut. Forskare på Jönköping International Business School är klara med en studie om vad det skulle innebära för tillväxten att bygga ut järnvägsnätet, och resultaten från studien Tillgänglighet – Tillväxt – Planering, visar sambandet mellan ökad tillgänglighet och regional utveckling. Kortare restid innebär att människor kan tänka sig att pendla längre, och nu har forskare med hjälp av statistik över var folk bor och arbetar, och hur lång tid det tar att resa mellan olika orter, visat att över 12 000 nya jobb kan skapas i regionerna omkring Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås. Men planeringsperspektivet är oerhört viktigt. Men det räcker inte att järnvägen byggs, utan man måste anpassa planeringen och utforma samhället efter den investeringen. Enligt projektledare Bertil Gustafsson har bilen kommit till vägs ände. Den blir varken billigare eller snabbare, medan tåget däremot förstorar en region.

Uppgifterna är från ett pressmeddelande från (20.11) Högskolan i Jönköping.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 41/2013

Svenska ”superbyar” utanför pendlingsbältet

Tidningen Land - logoVissa byar växer trots att de ligger utanför pendlingsbältet, som tre ”superbyar” i Sörmland, Västmanland respektive Lappland. Den sörmländska byn Dunker ligger utanför pendlingsbältet till Stockholm, men ändå lockar den stadigt nya inflyttare, av vilka en hel del barnfamiljer. Dunker ligger utanför 45-minutersbältet – en bilpendlingsradie på högst 45 minuter från större städer som är den landsbygd som växer mest, men vissa dunkerbor pendlar ändå de nära 120 kilometrarna till Stockholm, som kan ta upp till tre timmar sammanlagt per dag beroende på trafikläget. Dunkerbornas gemenskap växte sig väldigt stark i början av 1990-talet, då skolan hotades flera gånger av nedläggning på grund av minskande elevantal. Till slut fick byborna nog och beslöt sig för att gå samman och starta en friskola, och efter många turer fick de tillstånd.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 38/2013

”Åländska skärgårdskommunerna kommer inte att växa och frodas som förut”

Åland-karta Wikipedia
Källa: Wikipedia

Nina Fellman skriver i ledaren (29.10) för tidningen Nya Åland om ett livskraftigt Åland i det långa per-spektivet. Om man då från ovan betraktar Åland som en organisk helhet med en kropp vars yttersta lemmar är skärgårdskommunerna, och vars bultande hjärta är Mariehamn, så vad ser man? Jo, fingrarna och tårna börjar vitna på de delar som ligger ytterst – kraften att leva det liv som man tidigare levt ute på öarna, självförsörjande, mångsysslande och nära naturen, ersätts och trängs undan av andra saker och andra drömmar. Lyfter man blicken och tänker sig Åland som en del av Östersjöregionen, så ser man en gradvis förskjutning av tyngdpunkten i trafiken och i ekonomierna söderut. Hela Åland, som tidigare var navet i trafiken mellan Finland och Sverige, blir allt mer periferi, då centrum i politik och ekonomi flyttar till Bryssel, till de nya baltiska ekonomierna, Polen och Tyskland.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 37/2013

Behöver glesbygden statligt stöd?

Tidningen Land 2013, nr 42Är det konstgjord andning att ge landsbygden statliga stöd, eller är en rättvis återinvestering av de inkomster som glesbygdens naturresurser genererar? Debatten var het i tidningen Land (nr 42) om hur mycket staten och politikerna skall stötta avfolkningsorterna. På ena sidan står Ewa Back, ordförande i Norrlandsförbundet, som kräver en kraftfull räddningsplan och att 25 000 statliga jobb flyttas ut från storstäderna. Hela hennes debattartikel från i somras finns på webbplatsen dn.se. På andra sidan står Lars Anders Johansson, kulturansvarig på den liberala tankesmedjan Timbro, som menar att politiken och statliga stöd bara är konstgjord andning och hämmar glesbygdens tillväxt. Lyssna på hela hans inlägg i P1:s Studio Ett från i somras.

Uppgifterna är från tidningen Lands hemsida.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 27/2013

Närbutiken i Esse kyrkby går tvärtemot den allmänna nedläggningstrenden – fick Pedersöre kommuns företagarpris

Couple Holding Shopping BasketTävlingsinstinkt sporrar köpmannen Patrik Kjellman i Esse att jaga bättre försäljningssiffror, och i kombination med duktig personal bär det frukt, år efter år. Att bybutiken i Esse kyrkby lyckats förbättra omsättningen i tider då andra lanthandlar tvingas stänga, har inte heller gått obemärkt förbi. För nu har näringslivsdelegationen i Pedersöre kommun i år valt Kjellman & co till Årets företag, en erkänsla för det arbete Patrik Kjellman och hans anställda utför. I prismotiveringen nämns att bybutiken, i folkmun ”Komppaniet”, genom idogt arbete och med kundbetjäning som livsstil upprätthåller en närservice som bidrar till att hålla landsbygden levande. Näringslivs-delegationens ordförande Kaj Boström påpekar att butiken är känd för sitt mångsidiga sortiment. ”Esseborna behöver inte åka långa vägar för att få det de behöver. Det som inte finns, skaffar ni”, säger han.