Regionalvetenskapen vid ÅA i Vasa säkrad för fem år framåt

Academill
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Efter flera år utan professur för regionalvetenskapen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har nu Peter Ehrström, filosofie doktor inom regionalvetenskap, tagit över ansvaret för ämnet sedan årsskiftet. Ehrströms titel är inte professor, utan forskningschef. Enligt Ehrström själv så har han i princip samma arbetsvillkor som en professor.

För ett par år sedan samlade man in pengar för att få till en fortsättning på det som då ännu hette landsbygdsforskning, något man lyckades med. Nu är verksamheten tryggad för åtminstone fem år framåt, med start från årsskiftet 2019-2020. Inga kurser har ordnats sedan 2016, när dåvarande professorn Kjell Andersson gick i pension.

Ämnet har alltid varit mycket bredare än enbart landsbygdsforskning. Det handlar mycket om förhållandet mellan stad och landsbygd, menar Ehrström. En tredje ingrediens i det hela är hållbarhet, som har varit en del av landsbygdsforskningen/regionalvetenskapen redan en längre tid.

Själv har Ehrström forskat bl.a. kring omvandlingen av tidigare arbetarstadsdelar till medelklassområden.

Reformer och konsekvenser för landsbygden

Hur många av er har hört talas om landsbygdssäkring? Nej, jag skrev inte försäkring utan säkring. Troligen inte så många trots att landsbygdssäkring infördes i Finland som en konsekvensbedömningsmetod redan år 2008 och firar således 10 års jubileum i år. Rätt märkligt är det att metoden inte används desto mer systematiskt, trots att man håller på med århundrades största förvaltningsreform och att Finland består till 95 procent av landsbygd. I Finland är landsbygdssäkringen frivillig, vilket kanske förklarar saken, men med tanke på den stora omstruktureringen vi har på gång, där också kommunerna skall hitta sina nya roller, är det synnerligen förvånande att så få aktivt tagit till sig konsekvensbedömningsmetoden i sitt arbete.

Vad är då landsbygdssäkring? På engelska talar man om rural proofing och på finska om maaseutuvaikutusten arviointi. I Kanada använder man termen rural lens. Enligt OECD syftar landsbygdssäkring till att behov och intressen för människor, företag och samhällen på landsbygden korrekt ska beaktas och integreras i utvecklingen och genomförandet av all politik och program.

Lokalekonomisk analys – rapport om jämställdhet och kvinnor som entreprenörer på landsbygden

Det specifika uppdraget för denna rapport, Att lokalisera ekonomin: Lokalekonomiska analyser, snedställdhet, kvinnors företagande och hållbar landsbygdsutveckling, är att lyfta fram erfarenheter gällande jämställdhet och kvinnor som entreprenörer på landsbygden, såsom det framkommer i arbetet med lokalekonomiska analyser. Rapporten fokuserar på jämställdhet, hållbarhet och lokalekonomisk utveckling, utifrån de LEA(Lokalekonomisk analys)-processer som varit igång under 2011-2015. Social och ekologisk hållbarhet, i form av att lokalisera ekonominer, är i centrum. Under dessa år har uppskattningsvis över 2 000 personer konkret varit med på något sätt (stormöten, rapportskrivande, diskussioner, nätverksträffar, mässor, idésamtal, kommunmöten), och över 300 sidor rapporter har skrivits, samt därutöver 100 konstruktiva förslag och över 50 genomförda aktiviteter. Detta är bara toppen på isberget, för alla de ringar på vattnet som skapats är också viktiga att inkludera i ett försök till sammanfattning av de effekter som LEA skapat.

Bättre landsbygd med utvecklingsprogram

En livskraftig landsbygd är beroende av aktiva invånare, mångsidig företagsamhet och utbudet av service. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland har under åren 2007-2013 erbjudit hjälp till landsbygdsreformister. Med hjälp av medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), staten, kommuner och privata finansiärer har man förbättrat företagarnas förutsättningar, samt sysselsättning, reformerat livsmedelsproduktion och utvecklat tjänster. Programmet har bidragit till att skapa eller bevara 75 000 arbetstillfällen. Av dessa är 4 220 nya arbetsplatser, resten är bevarade arbetsplatser och platser som uppstått under projekt- eller investeringstiden. På kärnlandsbygden och den stadsnära landsbygden har arbetslösheten rentav legat under landets medeltal.

På glesbygden har företagsstödens häveffekt varit synnerligen stor. Det allmänt svagare ekonomiska läget har minskat efterfrågan på företagsstöd. Landsbygdsföretag ser dock inte ut att vara lika känsliga mot ekonomiska förändringar som andra företag.

Österbotten och Kajana de mest aktiva inom byaverksamheten

I Österbotten (forna Vasa län) och Kajanaland finns de mest aktiva och till sin verksamhet mest mångsidigaste föreningarna som idkar byaverksamhet. Det här framgår ur en rapporten Kylätoiminnan tila maaseututyypeittäin ja maakunnittain som Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet gjort, och i vilken man utrett regionala skillnader inom byaverksamheten i Finland. Om man ser till landsbygdskategori, så är byaverksamheten mest aktiv och mångsidig på kärnlandsbygden. Även på landsbygden nära staden är byaverksamheten förhållandevis aktiv, men avviker något i sitt innehåll från kärnlandsbygdens byaverksamhet. I verksamheten på kärnlandsbygden betonas traditionella former av byaverksamhet, medan bl.a. trafik-, gruv- och andra infrastrukturärenden spelar en större roll landsbygden nära staden. På den avlägsna och glest bebodda landsbygden är byaverksamheten liten, just p.g.a. glest beboende och långa avstånd.

Uppgifterna är från Ruralia-institutets hemsida.