Kategorier
2019 Nyhetsbrev 17/2019

Backgren AEBR:s första nordiska och kvinnliga ordförande

AEBR:s nya ordförande Ann-Sofi Backgren och avgående Oliver Paasch
Foto: AEBR

Förbundet för europeiska gränsregioner, Association of European Border Regions (AEBR), har ny ordförande. Ann-Sofi Backgren, ledamot i landskapsstyrelsen vid Österbottens förbund, valdes till ordförande för styrelsen för AEBR under organisationens årsmöte (23-26.10) i Dresden, Tyskland. Som första vice ordförande för AEBR:s styrelse har Backgren redan i praktiken skött liknande uppgifter inom organisationen. Hon har även varit vice president för AEBR. Backgren, som efterträder belgaren Oliver Paasch (stiger åt sidan från ordförandeposten i förtid), blir AEBR:s första kvinnliga, österbottniska, finländska och nordiska ordförande.

I dagsläget är 95 gränsregioner medlemmar i AEBR och Österbotten är en av dem. AEBR jobbar även utanför EU:s gränser, i norra och södra Karelen samarbetar man till exempel med Ryssland.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 03/2019

Städerna drar till sig de smarta och ökar klyftan mellan stad och landsbygd

Vad är orsaken då städernas sociala och ekonomiska tillväxt ökar snabbt, när fler människor flyttar in. Jo, det beror på vilka individer det är som flyttar till städerna, visar forskare från Linköpings universitet med hjälp av unika svenska registerdata. Forskarnas resultat, som har publicerats i den ansedda tidskriften Science Advances, visar att de som lämnar mindre orter för större, i genomsnitt har högre utbildning och kognitiv förmåga än de som stannar kvar, viket i sin tur gör att klyftan i ekonomiskt välstånd mellan större och mindre orter ökar. Enligt Marc Keuschnigg, docent vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet, har resultaten stor politisk relevans. De visar att migrationen av välutbildade och begåvade personer har betydelse för regionala ojämlikheter, vilket är något att beakta, om man vill att hela landet ska växa.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 02/2019

Känslan av delaktighet skiljer sig mellan unga i stan och i landsbygder – redogörs i lunchwebbinariet Landet lär

Att känna sig som en del av samhället, skiljer sig mellan unga i stan och unga i landsbygder, visar en färsk rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. I kommande Landet lär-webbinarie redogör Ylva Saarinen, som har skrivit rapporten, om hur unga ser på sin roll i samhället och ger förslag på vad som borde göras för att fler ska känna sig delaktiga.

”När det kommer till social inkludering och tillhörighet finns det flera likheter mellan hur fokusgruppsdeltagare i landsbygder och så kallade utsatta områden beskriver sina upplevelser”, säger Ylva Saarinen. Både unga i landsbygder och i utsatta områden upplever att de har sämre förutsättningar för ett bra liv jämfört med unga i städer, och flera har dessutom låg tilltro till offentliga aktörer och upplever att det är svårt att påverka samhället.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 21/2018

Hur ska vi minska trafikutsläppen på landsbygden?

I kommunikationsministeriets slutrapport föreslås att vi ska gå och cykla mera, åka kollektivt och köra elbil, vilket kanske går i städerna och tätorterna. Men hur ska det gå till i glesbygden? Den svenska mobilitetsforskaren Jessica Berg menar att kollektivtrafiken behöver kompletteras med nya former av mobilitetslösningar, till exempel samåkning, bilpooler och helt nya trafikformer. Berg har tagit fram en rapport om framtidens kollektivtrafik på den svenska landsbygden. Det kan till exempel handla om att knyta ihop skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor med den allmänna kollektivtrafiken, alltså att samordna olika trafikformer i större utsträckning än man gör i dag.

Enligt Berg fungerar kollektivtrafiken bäst på lands- eller glesbygdsorter som är belägna i närheten av någon tätort. För att få kollektivtrafiken att fungera också på landsbygden krävs ändå ett brett samarbete mellan privata och offentliga aktörer. Berg anser ändå att folk som bor på landsbygden inte är de första som borde minska sitt bilkörande, utan först borde man övertyga stadsbor att sluta köra korta sträckor.

Mer info finns på webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 16/2018

Kontraurbanisering – tillbaks till naturen

Kommunerna vill styra byggandet till städerna och bygga tätt, eftersom det blir mer kostnadseffektivt. Men det finns en grupp människor som väljer flytta avsides, trots all bekvämlighet i en tätort. Det forskas en del i det här ämnet och fenomenet som kallas kontraurbanisering.

Kenneth Nordberg, landsbygdsforskare vid Åbo Akademi, säger att det under en lång tid funnits en romantisering av landsbygden och vad den representerar. Den här första stora gröna vågen kom ju på 70-talet i många västländer, och det har nog att göra med att man vill tillbaka till naturen. Antalet höghus växer, men främst blir också bostadsområdena med småhus och radhus fler och större, vilket kan tolkas som att man möter ett behov. Människor vill ha en egen gård, och de blir då mellantinget mellan landet och staden.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Är landsbygdsborna en belastning?

Vi som bor på landsbygden är trötta på att stämplas som problembärare. Varför är det alltid landsbygden som ska ändra sig, skärpa till sig så att staden och dess invånare blir intresserade, alltid ta ansvar för sin problematiska situation? Hur kan det vara självklart att de som bor på landet ska ta individuellt ansvar för att hitta ”flexibla lösningar”, så att den offentliga servicen ska fungera, samtidigt som det aldrig ställs krav på att de som bor i staden ska ta individuellt ansvar för de problem som täthet och trängsel skapar, som t.ex. miljöförstöring och otrygghet ger upphov till.

Jag har upplevt att först ser man till att staden har sina lösningar klara för att sedan söka lösningar som är tillämpbara på landsbygden, eller det förutsätts att landsbygden genom en individuell kreativitet hittar lösningar. Vågar vi tänka detta tvärtom, så att först skapar vi något för landsbygden och sedan får staden ta sitt eget ansvar? Vi behöver inte bli besvärliga på landsbygden, men samverkan, samarbete ska ske på lika villkor och vi ska våga hävda vår rätt och höja vår röst.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Kom ihåg anmälan till Landsbygdsriksdagen!

Clara Lidström och Annakarin Nyberg
Föreläsning Digitalt entreprenörskap

Den femtonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen ordnas den 6-7 oktober 2018 på Åland. Landsbygdsriksdagen är en konferens som arrangeras vartannat år och samlar landsbygdsaktiva från hela Svenskfinland. Evenemanget är en röst för byarna, organisationerna och människorna på landsbygden. Även gräsrotsrörelserna i städerna är välkomna med, för problemen är ofta de samma, fast omgivningen varierar.

Lokalkraft Leader Åland välkomnar er till Landsbygdsriksdagen 2018 och erbjuder ett digert program, tid för mingel och nätverkande, intressanta föreläsningar och workshops. Man smygstartar programmet redan på fredagskvällen den 5 oktober med Nordisk afton som firas med middag på Smakbyn, där Micke Björklund välkomnar deltagarna tillsammans med föreningen Hela Norden ska leva, som firar tio år. Programmet fortsätter på lördagen med flera inspirerande föreläsningar och en workshop, lunch och middag med dans. På söndagen fortsätter programmet fram till lunch.

Mer info, bl.a. om program, boende och anmälan (rabatterat pris senast 17.8), finns på webbplatsen landsbygdsriksdagen.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 12/2018

Landsbygdsriksdagen – en röst för byarna, organisationerna och människorna på landsbygden

Liz Mattsson och Anita Lundin
Tema Skördefesten och Åland Grönskar

Den femtonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen ordnas den 6-7 oktober 2018 på Åland. Landsbygdsriksdagen är en konferens som arrangeras vartannat år och samlar landsbygdsaktiva från hela Svenskfinland. Evenemanget är en röst för byarna, organisationerna och människorna på landsbygden. Även gräsrotsrörelserna i städerna är välkomna med, för problemen är ofta de samma, fast omgivningen varierar.

Lokalkraft Leader Åland välkomnar er till Landsbygdsriksdagen 2018 och erbjuder ett digert program, tid för mingel och nätverkande, intressanta föreläsningar och workshops. Man smygstartar programmet redan på fredagskvällen den 5 oktober med Nordisk afton som firas med middag på Smakbyn, där Micke Björklund välkomnar deltagarna tillsammans med föreningen Hela Norden ska leva, som firar tio år. Programmet fortsätter på lördagen med flera inspirerande föreläsningar och en workshop, lunch och middag med dans. På söndagen fortsätter programmet fram till lunch.

Mer info, bl.a. om program, boende och anmälan (rabatterat pris senast 17.8), finns på webbplatsen landsbygdsriksdagen.fi.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 12/2018

Sexhundrafalt tack! – SYTY-ordföranden om evenemanget Öppna Byarnas dag

Evenemanget Öppna Byarnas dag genomfördes den 9 juni med större synlighet än tidigare. Samarbetet med Bybutikens dag och Dagligvaruhandeln rf bar frukt då vi kunde framföra vår gemensamma sak även i Yle:s Aamu-TV, i Ilta-Sanomat, i landskapstidningar och -radio, för att inte tala om i de lokala tidningarna. Byarnas säregenhet intresserar även i städerna, och det främsta motivet för mången flyttare till landsbygden är att komma bort från ekorrhjulet och återfå livskvaliteten.

Framgångssagor blir inte till av sig själva. Byarna och deras sammanslutningar i landskapen, regionerna och kommunerna utförde en fantastisk arbetsinsats för ett lyckat evenemang. Särskilt vill jag tacka vår informatör Sofia Tuisku för den stora synligheten i media, samt vår kanslisekreterare Marianne Liitelä och Landsbygdsnätverkets Lauri Hyttinen för många praktiska arrangemang, allt från postning av guideskyltar till digital kartapplikation.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 11/2018

Fibernät en förutsättning för att 5G skall fungera – knappast 5G på landsbygden

Fortfarande gäller de grundläggande naturlagarna för radiotrafiken, oberoende av vilken ”generation” som just nu råkar vara i ropet – denna gång det s.k. 5G. Redan 1948 bevisade amerikanen Claude E. Shannon sitt teorem om att en kanal med given bandbredd bara kan överföra en viss mängd information, oberoende av teknik. Detta gäller förstås även 5G, så därför kan 5G ge oss större kapacitet enbart genom att radikalt minska täckningen. Små basstationer med räckvidd på ett par hundra meter blir vardag, och en basstation per hus eller lägenhet är vad 5G erbjuder. Trådlös teknik klarar inte av tung trafik annat än över mycket korta avstånd, så därför behöver man optisk fiber. Men 5G är ett bra och nödvändigt komplement till fibern. Man kan ju inte använda fiber i fordon och andra mobila tillämpningar, så den bästa fördelningen är att använda fiber till fasta installationer för den tunga trafiken, vilket då avlastar det trådlösa nätet som då också blir bättre.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 05/2018

Möjligt för mindre städer att mäta sig med metropolerna – brytpunkt för landsbygden

Vy från Kristinestad
Bildkälla: Wikimedia Commons

Trots att många aspekter i metropolerna är långt ifrån optimala, lockar ändå städerna unga, högutbildade. Författaren och PR- och kommunikationskonsult Per Schlingmann, som höll ett framtidsseminarium om regionutveckling 8.3 i Vasa, trodde tidigare att digitaliseringen och globaliseringen skulle leda till att städernas geografiska läge blev mindre viktigt, men där hade han 100 procent fel. Platsen är numera viktigare än tidigare och urbaniseringen drivs på av digitaliseringen. Orsaker är bl.a. att ekonomiska kretslopp är starkare i stora städer, samt de sociala möjligheter städerna erbjuder.

För att mäta sig med metropolerna, måste de mindre städerna locka innovatörer och arbetskraft genom att ha en tydlig identitet och idé över vad staden eller orten ska vara, ju mindre ort desto tydligare identitet.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 02/2018

Idrott som landsbygdsutvecklare

Visste ni att landsortskommuner är betydligt mer föreningstäta än städerna, och att idrott och föreningslivet har stor betydelse för svensk landsbygdsutveckling. Lyssna på svenska Landsbygdsnätverkets podcast när Landsbygdsnätverket tar sig an kreativa landsbygdslösningar med Fotbollförbundet och Ridsportförbundet. Det blir tydligt att civilsamhället inte bara är en viktig arbetsgivare på landsbygderna, utan även en viktig faktor för att få unga att stanna kvar i, eller återvända till, sin hembygd.

Fyrtioåttonde avsnittet, Lyckad landskamp – idrott som landsbygdsutvecklare, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 14/2017

Rurban Planning Talks

Genom Rurban Planning Talks, som tidigare i år gick av stapeln i Mariestad, har en dialog inletts mellan akademi och planeringspraktik, för att klargöra de problem som pågående urbana och regionala omvandlingar medför. Arrangörerna vill utveckla och diskutera de samhällsutmaningar, konflikter och möjligheter som uppstår i skärningspunkten mellan landsbygd och stad med fokus på att stärka arbetet för hållbar utveckling bortom ett ensidigt urbant fokus.

Den kommunala och regionala utvecklingen fokuserar ofta på staden och dess koncentration av människor, tjänsteföretag och konsumtion,

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 14/2017

Använd ordet landsbygder i plural obestämd form – svenskt landsbygdslexikon

Språket är fullt av ord och begrepp som utgår från den urbana normen, men ett svenskt landsbygdslexikon ger tips på andra ord och begrepp att använda istället, som t.ex. städer kontra landsbygden. Av Sveriges yta består 98 procent av landsbygder med olika förutsättningar, utseenden och karaktär, så när land och stad jämförs, är det problematiskt att använda olika form på orden, till exempel i den här meningen från SCB: ”… urbaniseringen kan också beskriva hur befolkningens storlek i städerna och på landsbygden förhåller sig till varandra”. Städerna skrivs i plural bestämd form, medan landsbygden skrivs i singular, en åtskillnad som signalerar att landsbygden är på ett sätt, medan städer kan vara på flera sätt.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 12/2017

Vad ska vi göra med resten av landet?

I en kolumn i Hufvudstadsbladet skriver Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori det att han är för Helsingfors, inte betyder att han är mot allt annat, men enligt Vapaavuori skapar urbaniseringen många möjligheter, och ifall Finland i fortsättningen vill bli förmögnare, lönar det sig att greppa dessa möjligheter (se inlägg i denna blogg). Han påminner även om att mer än hälften av landets befolkning bor i de 21 största städerna, vilka nyligen höll stormöte.

I slutet av september kunde man i Yles Aamu-TV ta del av den svenske debattören och ekonomen Kjell A. Nordströms åsikter, bl.a. att det kan vara politiskt klokt att hålla hela landet befolkat, men att det inte är ekonomiskt klokt. Enligt Nordström påskyndar den ekonomiska utvecklingen inflyttningen till städerna, vilket påskyndar den ekonomiska tillväxten – företag trivs i förtätade miljöer.