Kategorier
2014 Nyhetsbrev 15/2014

Boken om Urban och Ruralia skall ge barn kunskap om beroendet mellan stad och land

Bok - Urban & RuraliaI strävan mot ett hållbart samhälle bör vi se till att fler får kunskap om beroendet mellan stad och land, så även barnen. Det här är bakgrunden till svenska Jordbruksverkets nya satsning på pedagogiskt utbildningsmaterial för barn i åldern 3-6 år: boken om Urban & Ruralia. Budskapet är att stad och land behöver varandra, vilket symboliseras av bokens karaktärer Urban och Ruralia och deras relation. Ruralia bor på landet och Urban i stan. Ruralias landsbygd producerar mat, möbler och el, medan Urbans stad erbjuder frisörer, bibliotek och caféer. Enligt bokens författare Jessica Hagård från Jordbruksverkets landsbygdsavdelning är arbetet med den här typen av utbildningsmaterial en långsiktig landsbygdssäkring från deras sida. Boken ska tas fram i tryckt form för förskolan med tillhörande handledningsmaterial, men också som en webbapplikation som framför allt är ämnad för barnfamiljer. Boken ska öka intresset för landsbygdens betydelse för staden och stadsbor, men även omvänt: stadens betydelse för landsbygden och landsbygdsborna.

Uppgifterna är från (4.4) webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 07/2014

Lokalekonomidagar med fokus på levande lokala ekonomier

Lokalekonomidagarna - logoHur skapar man levande lokala ekonomier i Husby-Långhundra, Blankaholm och Tavelsjö? Vad kan vi lära av de goda exempel som finns, och vad säger forskarna? Genom att investera i den lokala ekonomin och förbättra handelsbalansen mellan stad och land, skapas förutsättningar för företagande och sysselsättning. Men kan det också vara ett sätt att minska transporterna, koldioxidutsläppen och sårbarheten i den globala ekonomin? På Lokalekonomidagen söker man svaren. Under våren hålls Lokalekonomidagar på olika platser runt om i Sverige – den 4 mars konferens i Knivsta, Uppland, den 18 mars i Vimmerby, Småland, den 25 april i Göteborg och den 5 maj hålls Lokalekonomidag Norr som kommer att köras parallellt live och med videolänk på Vilhelmina och Arvidsjaurs Lärcentra samtidigt. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva är en av många arrangörer av Lokalekonomidagarna.

Mer info finns på webbplatsen lokalekonomi.helasverige.se. Se även tidning från fjolårets konferenser.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 07/2014

Bland svenska höghusen gror landsbygdsdrömmar

Rapporten Det här hände sedan! - svenska JordbruksverketDrygt var tredje boende i miljonprogram och liknande områden kan tänka sig att bo på landet och mer än var tionde vill flytta dit, framkommer det av Miklos årliga miljonprogramsundersökning som svenska Jordbruksverket har varit delaktig i. Tidigare har Jordbruksverket, i samarbete med Miklo, tagit fram fyra olika studier om möjligheter till matchning mellan miljonprogramsbor och landsbygdskommuner i behov av inflyttare. För ett år sedan anordnade Jordbruksverket två workshops i Stockholm respektive Örnsköldsvik på temat, där sammanlagt ett 70-tal politiker och högre tjänstemän från kommuner och regioner deltog. Bakgrunden till initiativet är att landsbygdskommuner idag ofta söker arbetskraft i andra länder och inte blickar mot miljonprogrammen, där det finns många arbetssökande med rätt kompetens.

Uppgifterna är från svenska Landsbygdsnätverkets hemsida. Dokumentationen från workshoparna och rapporten om vad som hänt efteråt finns som länkar på Jordbruksverkets hemsida.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 03/2014

Podradiosatsningen Logen – osminkade samtal om landsbygden

Radioprogrammet Logen - logoDet svenska Jordbruksverket hade premiär för sin podradiosatsning Logen [Lå:chen] 17.1. Det kommer att handla om stad och land och livet där emellan, och bygger på ett antal krönikor som olika personer har skrivit på Jordbruksverkets webbplats. Diskussionerna om landsbygderna i media blir annars många gånger grunda och tekniska och vi glömmer av vad landsbygden betyder för samhället och för enskilda individer. Genom att ge tid för att utveckla tankar kring landsbygdens roll och betydelse kan vi få in nya perspektiv i diskussionerna, något som Jordbruksverket i Sverige tycker känns viktigt. Logen består av fem avsnitt, vilka kommer att släppas under veckorna 3-7. Man får lyssna till:

  • Jenny Madestam och Carlos Rojas – Sverige utanför innerstan
  • Paul Svensson och Maria Masoomi – Att ta mat på allvar
  • Johanna Koljonen och Arvid Andersson Ellis – Snärjd av centralortens gravitation
  • Zinat Pirzadeh och Tulsa Jansson – Längtan efter det goda livet
  • Clara Lidström och Teo Härén – Allt närmare ”peak city”?

Uppgifterna är från webbplatserna landsbygdsnatverket.se. Avsnitten hittar man på Jordbruksverkets webb, samt på Podomatic och iTunes. Det går även att följa arbetet på Facebook och Twitter under Vi älskar landsbygd.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 03/2014

Framgång för EU-projektet Tillväxt Åland

EU-projektet Tillväxt Åland - logoDet blev en klar framgång för EU-projektet Tillväxt Åland, visar slutrapporten. I projektet deltog 60 personer från totalt 28 företag, varav åtta i skärgården. Antalet sysselsatta ökade under projektperioden med 34 personer, medan investeringarna uppgick till 5,4 miljoner euro. Ytterligare genomfördes engångsinsatser i 20 företag med totalt 63 deltagare. Projektet har medverkat till ökad användning av lokala råvaror, såväl för lokal konsumtion som för export. Det övergripande syftet för projektet var att öka tillväxten i åländska landsbygdsföretag, och även underlätta generationsskiften, men projektet har även skapat nätverk, både inom och över branschgränser, samt mellan landsbygd och stad. Uppföljning sker nu genom de nyare projekten Tillväxt Åland II och Tillväxt Fiske, vilka riktar sig till personer som vill utveckla företagandet i skärgården och på landsbygden. Referensgruppen Ny Nordisk Mat på Åland har i sin tur startat projektet MatÅland.

Uppgifterna är från en artikel i tidningen Landsbygdens Folk (10.1).

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 02/2014

Poeten och dramatikern Kristina Lugn Årets Lantis 2013 – placerade med en ensemble landsbygden mitt i Stockholm

Kristina Lugn
Kristina Lugn
Bildkälla: Wikimedia Commons

Årets Lantis Kristina Lugn placerade, tillsammans med en fantastisk ensemble på Orionteatern, landsbygden mitt i Stockholm. När hon nås av budskapet om Årets Lantis, säger hon att det är en ära, även om hon inte gillar ord som slutar på -is. Juryns motivering lyder:

”Med Hjälp sökes! på Orionteatern placerade Kristina Lugn och ensemblen bokstavligt talat ett tragikomiskt landsbygdsdrama mitt på storstadsscenen. Samspelet i ord och ton mellan människor och djur fick publik och kritiker att sätta betyg som ”makalöst och kongenialt”. Kristina Lugn står för årets tyngsta bevis på hur teatern kan överraska och ge nya perspektiv för stad och land.”

Ordföranden för Hela Norden ska leva Inez Abrahamzon, Latikberg, kom på 28:e plats. Hon startade bloggen For Future med Lotta Gröning och fortsätter att vara landsbygdens blåslampa mot makthavarna.

Listan med alla hundra namnen på fantastiska eldsjälar finns på tidningen Lands hemsida.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 44/2013

Byaupptäckare och -innovatör nya hederstitlar i Sundom – byn intressant som forskningsobjekt för stadsnära landsbygd

Karl-Erik Mitts och Matts Andersén
Karl-Erik Mitts och Matts Andersén
Foto: Bjarne Blomfeldt

År 1993 utnämnde Sundom bygdeföre-ning rf hederstiteln byaåldersman till Börje Backholm och hederstiteln byaskrivare till Bertel Sund. Nästa utnämning kom 2007, då utnämndes Ulla Höglund till byaforskare och Henrik Söderholm till byalots. Den tredje utnämningen skedde i höstas på bygdeföreningens höstmöte 24.11, då utnämndes Karl-Erik Mitts till byaupptäckare och Matts Andersén till byainnovatör. Till Mitts utnämning bidrog bl.a. en upptäckt av en hyddbotten på en ås intill Västersvägen där människor bott och eldat för över 2 000 år sedan, samt stenåldersplatsen på Öjberget som är ca 4 000 år gammal med de äldsta spåren av mänsklig aktivitet i Vasaområdet. Mitts har varit aktiv i bygdeföreningens styrelse i 25 år, deltagit i flera olika kommittéer och sektioner som berört hembygds- och museiverk-samhet, arkeologi, Storsandens bevarande och ”En levande skärgård”, skrivit i Sundom Historia, ansvarat för Södersunds väderkvarn och lokaliserat platser för arkeologiska utgrävningar.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 38/2013

”Åländska skärgårdskommunerna kommer inte att växa och frodas som förut”

Åland-karta Wikipedia
Källa: Wikipedia

Nina Fellman skriver i ledaren (29.10) för tidningen Nya Åland om ett livskraftigt Åland i det långa per-spektivet. Om man då från ovan betraktar Åland som en organisk helhet med en kropp vars yttersta lemmar är skärgårdskommunerna, och vars bultande hjärta är Mariehamn, så vad ser man? Jo, fingrarna och tårna börjar vitna på de delar som ligger ytterst – kraften att leva det liv som man tidigare levt ute på öarna, självförsörjande, mångsysslande och nära naturen, ersätts och trängs undan av andra saker och andra drömmar. Lyfter man blicken och tänker sig Åland som en del av Östersjöregionen, så ser man en gradvis förskjutning av tyngdpunkten i trafiken och i ekonomierna söderut. Hela Åland, som tidigare var navet i trafiken mellan Finland och Sverige, blir allt mer periferi, då centrum i politik och ekonomi flyttar till Bryssel, till de nya baltiska ekonomierna, Polen och Tyskland.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 29/2013

För första gången i vårt lands historia utgår man inte från lokalt anpassade lösningar som drivkraft i samhällspolitiska reformer – professor Stefan Sjöblom

Two wooden mannequins pushing puzzle pieces togetherProblemen som finns i kommunreformen, gör det angeläget att fundera på färdvägar som kunde leda framåt, där en av de viktigaste frågorna gäller lokalsamhällets framtida roll. Ännu in på 1990-talet var Finland utpräglat lokalt, och i ett längre historiskt perspektiv märker man snabbt att lokalsamhället spelat en viktig roll i alla skeden av den finländska samhällsutvecklingen. Men för första gången i vårt lands historia är det nu helt åsidosatt som drivkraft i samhällspolitiska reformer, i den meningen att man inte mera utgår från lokalt anpassade lösningar.

”Det leder till ett perspektivfel i politiken som betyder att man nervärderar den lokala variationens och de lokala drivkrafternas betydelse för att lösa samhällsproblemen. Det är av många orsaker en farlig väg.”

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 28/2013

Finns det sköna livet på landet? – bondbloggare kåserar om Bonde söker fru

ArbeteSmå röda stugor, vackra rabatter, odlingar, en ladugård, traktorer och några råmande kor. Det sköna livet finns på landet, men som bonde tycker man inte alltid så. TV-programmet Bonde söker fru är aktuellt med inspelning av nya avsnitt under hösten och bondbloggaren Nisse Husberg kåserar om programmet i ett blogginlägg. Han är inte förtjust i programmet, men medger att det börjar vara ett problem att hitta en bra partner. Själv är han lyckligt gift med Gun-Britt. Förr fanns det ju massor av folk som var födda och uppväxta på landet och som visste vad det var frågan om. Å andra sidan är cityodling och jakt allt mer trendigt. Stadsmänniskan drömmer om att vara självförsörjande och återgå till en livsstil där naturen ligger nära. Man vill gärna klara sig själv så mycket som möjligt, menar Husberg.

Uppgifterna är från (22.8) webbplatsen svenska.yle.fi. Husberg kan även höras i Radio Vegas program Lördax 24.8 kl.12.10.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 28/2013

”Är människorna mer värda i storstaden än på landet?”

??????När svenska staten minskar sin service utanför storstäderna, får det både praktiska och etiska konsekvenser. Det underförstådda budskapet till människor runt om i landet är att de inte är värda att satsas på. I grunden handlar det om människosyn, skriver biskopen i Skara Åke Bonnier. Efter 54 år i Stockholm flyttade han i fjol till Skara, en flytt som även ger perspektiv på den centralisering som de senaste decennierna har präglat Sverige. I hans nya hemstad har debatten under våren handlat om två statliga nedläggningar – Lantbruksuniversitetets beslut att upphöra med utbildningar i Skara och indragningen av det servicekontor som funnits i staden och drivits av Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 16/2013

Kampen mellan stad och land en ständigt pågående trend med oviss utgång

Varje dag går det två bussar med nyinflyttade till Stockholm, samtidigt som en GPS-utrustad flakmoppe med några entusiaster kör åt andra hållet. Kampen mellan stad och land är en fortgående och högaktuell trend, vars utgång fortfarande är oviss. Statistiken visar att storstäderna och främst Stockholm växer så det knakar, men samtidigt finns det en mottrend – allt fler storstadsbor väljer att etablera sig på landet. Vad är det för faktorer som avgör och hur ser konkurrensen mellan stad och land ut inom ett antal avgörande områden? Några exempel ges här:

  1. Teknikområdet. Städerna blir allt smartare och mer uppkopplade, men det gällerit office även landsbygden. ”Smart Cities” var från början en benämning på stora och ambitiösa projekt som gick ut på att bygga nya, gröna städer fyllda med digital teknik på helt nya platser. Framgången har varit sisådär, medan smarta städer som bygger på nerifrån-och-upp perspektiv är mer intressanta. Men den smarta landsbygden finns också. Svenska skördetröskor har använt GPS-mottagare i decennier och dagens lantbruk blir allt mer digitalt – Agricam, som förenar avancerad bildbehandling och värmekamerateknik i ett kostnadseffektivt övervakningssystem för ladugårdar, kan stå som förebild för detta lantbruk. Klyftan mellan stad och land, när det gäller tillgång till snabbt bredband, borde vara tillfällig och minska i takt med att uppkopplingarna blir allt mer mobila. Till sist är det människorna som avgör och där har landsbygden ett övertag när det gäller kreativitet och innovationsförmåga. Är man inte påhittig      blir man sällan långvarig på landet.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 05/2013

Friskare nära naturen än inne i staden

Winter Snow on EvergreensSvensk forskning visar att den som också bor nära naturen, är friskare än den som bor inne i en stad. ”Vi har tittat på Skåne och där ser vi en skillnad i sjukdomar som ökar just nu, som stressrelaterad utmattning. De som bor nära naturen i mellersta Skåne mår bättre jämfört med dem som bor inne i Malmö”, säger professor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp Patrik Grahn som medverkade på de Nationella dagarna i äventyrspedagogik i Åbo (24-25.1). Enligt Grahn finns det också en klar koppling mellan god hälsa och hur nära inpå skogen man lever, och fortsätter: ”Vi är känsligare för avstånd än vi tror. Om det är några kilometer till skogen, åker du dit på helgen, men har du skogen bak hörnet, är du där kanske varje dag. Enligt äventyrspedagogen Patrik Berghäll vid Folkhälsan i Åbo är det viktigt att även politiker nu skulle inse vikten av att alla rör sig utomhus och säger: ”Visst är det bra att vi bygger ishallar och bollhallar, men det blir betydligt billigare att göra i ordning friluftsstråk och skidspår utomhus”.

Uppgifterna (från 25.1) är från webbplatsen svenska.yle.fi.