Kategorier
2018 Nyhetsbrev 06/2018

”Staden är en ödesfråga för Finlands livskraft och konkurrenskraft”

Den 21 mars möttes ett uppenbart hänfört auditorium av urbanister i Helsingfors stadshus i en manifestation mot statens syn på staden. Bakom mötet stod tankesmedjan MDI, och på mötet lanserades även en pamflett Kaupunkien aikakausi (Städernas era) där 28 skribenter, av dem 14 professorer, diskuterar staden ur olika perspektiv. Förordet är skrivet av Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori, som anslår tonen med budskapet att man de senaste decennierna försummat staden i planering och beslutsfattande på bekostnad av landsbygden. Vapaavuori, som får stöd av de flesta skribenterna i pamfletten, fick också starkt flankstöd på symposiet.

Universitetsrekorn vid Tammerfors universitet Markus Laine skriver i pamfletten att ”staden är en ödesfråga för Finlands livskraft och konkurrenskraft”, medan chefen för stadsforskningen vid Åbo universitet Sampo Ruoppila menar att helheten tar stryk om en del av stadens uppgifter godtyckligt överförs till en ny landskapsnivå.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 05/2018

Po Tidholm turnerar med projektet Lokalsamtal

Po Tidholm
Bildkälla: Wikimedia Commons

Vad valen i USA och Storbritannien, som slutade med seger för Trump och Brexit, visade är att det finns en överraskande stor grupp människor utanför städerna som inte känner sig delaktiga i det stora moderna, urbana samhällsprojektet. Befolkningstäthet är en viktig faktor, vilket visade sig även i de franska och tyska valen. Givetvis har det betydelse också i Sverige. När SOM-institutet i Göteborg undersöker tilliten i samhället visar det sig att landsbygdens befolkning inte riktigt litar på demokratin, på EU, på institutionerna, eller ens på storstadsbefolkningen.

Missnöjet måste tas på allvar, utan att uttrycken med nödvändighet bekräftas. Folk måste få prata, bli hörda och sedda – bli tagna på allvar. Politikerna måste tala om den regionala obalansen, formulera sig kring orättvisorna. Hur ser behoven ut, vilka frågor är viktiga? Det vet bara de som bor på platsen.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 01/2018

”Byn lever i rubrik- och besökelsetider”

”Any publicity is good publicity.” En släng av populärkulturens gynnande gäller även för byarna, då man tar i beaktande hur ofta byn som subjekt, objekt och adjektiv syns i nyhetsbevakningen av landsbygden och staden, samt i marknadsföringen. Byn förändras, omdanas och anpassas.

Läs mer (på finska) i blogginlägget på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten Sami Tantarimäki är planerare på Brahea Centrum vid Åbo universitet.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 11/2017

”På något underligt vis lyckas vi ställa landsbygden mot staden” – Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori

Vy från Hotel Torni mot Helsingfors södra stadsdelar
Bildkälla: Wikimedia Commons

Vi har land och landsbygd och även några städer, vilket tillsammans utgör Finland. Men på något underligt vis lyckas vi ställa dessa mot varandra, trots att det inte finns någon orsak till detta. De flesta finländare uppskattar även bådadera väldigt mycket. Verkliga motsättningar finns det ju väldigt lite av, men tyvärr förekommer det ändå kretsar och debattörer, som får drivkraft av att konstgjort ställa upp sådana motsättningar, som att påstå att någon annan orsakar det med sitt agerande.

Man kan tänka hur man vill om huruvida städernas tillväxt är en välsignelse eller inte, och jag är inte helt säker om den saken heller. Säkert är att urbaniseringen måste tas på allvar, vare sig man gillar det eller inte.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 11/2017

Relationer stad och land, bank för unga jordbrukare i Frankrike, divestering i USA – JAK-bankens tidning Grus & Guld

JAK-bankens medlemstidning Grus & Guld har nyss kommit ut med ett nytt nummer (50 sidor), där ni bl.a. kan läsa om hur man skapar direkta relationer mellan stad och land, om banken med jordbruksmark för unga jordbrukare i Frankrike, divestering i USA, och Riksorganisationen Hela Sverige ska levas ena ordförande Åse Classons krönika som handlar om varför man ska tvinga de som inte vill att flytta till redan trånga tätorter.

Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se med länk till tidningen. Förkortningen JAK kommer från den klassiska nationalekonomins produktionsfaktorer jord, arbete och kapital.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 04/2017

Vad är en urban norm? – om attityder land-stad

Det råder en ojämn maktrelation mellan land och stad. Olika attityder föder motsättningar och påverkar hur vi utformar vårt samhälle. Så hur förbättrar vi attityder och värderingar för att få balans mellan land och stad, och vad innebär en urban norm? Hur märks den i vår vardag, och vilka konsekvenser får attityderna? I svenska Landsbygdsnätverkets podcast Landet får vi höra Göran Greider, chefredaktör på Dala-Demokraten, Terese Bengard, verksamhetsledare för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva och Hans Westlund, professor på institutionen för Urbana och regionala studier vid KTH, diskutera med olika infallsvinklar.

Tjugosjätte avsnittet, Sergelstorgsperspektivet – om attityder land-stad, finns att lyssnas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 12/2016

Årets sista nyhetsbrev från HSSL

hssls-nyhetsbrev-5-2016I Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) sista nyhetsbrev för i år skriver dess verksamhetschef Terese Bengard i sin årskrönika bl.a. följande i inledningen: ”När vi tittar i backspegeln kan vi se att landsbygdens frågor verkligen på ett tydligt sätt har klivit in i den nationella och regionala debatten. Att det finns en klyfta mellan stad och land, och vad det får för konsekvenser, börjar nu diskuteras ännu mer. Vi har under lång tid varit en aktiv part i att lyfta dessa frågor. Känslan är att Hela Sverige ska leva har en mycket viktigt roll att spela de kommande åren då frågan om ett land i balans kommer vara fortsatt aktuell och angelägen.”

Vidare kan man bl.a. läsa om när Årets lokala utvecklingsgrupp och Årets kommun tog emot sina utmärkelser, HSSL:s jämställdhetsarbete under året, deras nya strategi, små notiser som ultralokal journalistik med Leader-pengar och den andra skotska landsbygdsriksdagen.

Nyhetsbrevet (5/2016) finns att läsas på Riksorganisationen Hela Sverige ska levas webbplats helasverige.se. Se även Terese Bengards krönika, Utan landsbygden – ingen jul, i tidningen Land nr 51/2016.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 10/2016

Kultur viktigt för att nå balans mellan stad och land

ordet-kulturGenom kulturen testas gränser, nya erfarenheter erhålls och självförtroende byggs. Ett omfattande kulturliv i bygden innebär att invånarna har en bas att bygga andra aktiviteter på, och kulturaktiviteter har visat sig vara mycket värdefulla när nyanlända ska bli en del av gemenskapen och ger en grund för sammanhållning och förståelse mellan människor från olika bakgrunder.

Läs mer vad Riskorganisationen Hela Sverige ska levas ordföranden Staffan Nilsson och Åse Classon tillsammans med styrelsen för Hela Sverige ska leva Jämtlands län skriver i en debattartikel i Östersunds-Posten.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 07/2016

För ett land i balans – Landsbygdsriksdagens tre intensiva dagar på Gotland

Svenska Landsbygdsriksdagen 2016 - bild 3
Landsbygdsriksdagen hade närmare 750 deltagare som tog del av paneldebatter och andra inslag. Bildkälla: Hela Sverige ska leva

Ett land i balans, en stark och entusiastisk vilja att driva landsbygdsfrågor vidare och en större förståelse för skillnaden mellan stad och land, urbanisering och normernas betydelse – det är vad 750 deltagare på den svenska Landsbygdsriksdagen 2016 tar med sig hem efter tre intensiva dagar på Gotland. Landsbygdsriksdagen 2016, som arrangerades av Hela Sverige ska leva (HSSL) och Hela Sverige ska leva Gotland, hölls den 27-29 maj. Landsbygdsriksdagen är nu Europas största mötesplats för landsbygdsutveckling. Den har hållits nästan vartannat år sedan 1989.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 41/2015

”För ett land i balans” – Gotland värd för svenska Landsbygdsriksdagen

Svenska Landsbygdsriksdagen 2016 -logoDen 27-29 maj 2016 arrangeras den svenska Landsbygdsriksdagen för första gången på Gotland. Det är riksorganisation Hela Sverige ska leva (HSSL) som arrangerar Landsbygdsriksdagen vartannat år sedan mitten av 1990-talet. Nästa års tema är För ett land i balans. Enligt Terese Bengard, verksamhetschef för HSSL, vill man ha en balans mellan stad och land. Vi är inte emot staden, men vill att landsbygden ska ha samma möjlighet att utvecklas. Till riksdagen på Wisby strand väntas 800-1 000 deltagare från lokala utvecklingsgrupper, myndigheter och andra intresserade – även 60-70 utländska gäster väntas.

Förutom seminarier, paneldiskussioner, utställningar och mingel, kommer en hel dag att vigas åt utflykter på den gotländska landsbygden, varav det finns sammanlagt 21 olika heldagsturer att välja mellan. Riina Noodapera från Hushållningssällskapet Gotland säger att de har täckt in skog, häst, livsmedelsproduktion, nya samarbeten – ja allt. Till resorna krävs guider med särskilda landsbygdskunskaper, och rekryteringen ska börja inom kort. Man kommer att hålla en gratis guideutbildning med specialinriktning på landsbygdsguidning, mot att man jobbar som guide och en biljett till riksdagen.

Uppgifterna är från webbplatsen helagotland.se. Hela Landsbygdsriksdagsprogrammet väntas klart först i mitten av januari då det publiceras på http://lbrd.helasverige.se/.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 36/2015

Fokus på den lokala utvecklingen – professor Eero Uusitalo i ledaren för Rural+

Rural+ 2015En uppenbar utvecklingslinje i framtiden är närmandet av arbetsformerna för den lokala utvecklingen sinsemellan – byaverksamheten, städernas invånarverksamhet, Leader-arbetet och närdemokratin. Det är inte fråga om ett förenande, utan en ökad positiv samverkan. Byaverksamheten och Leader-arbetet har sin egen historia, men inom en nära framtid bygger allt mer på gemensamma mål och verksamheter. Leader-arbetet är inte heller långt från de stora städernas centrum.

Inom den lokala utvecklingen raserar man landsbygdens och stadens programmatiska gräns till gagn för båda områdena. För den lokala utvecklingens arsenal behövs en genuin närdemokrati, alltså en jämlik kompatibilitet mellan medborgarverksamheten och det offentliga. Det här skulle lyfta fram båda parters gemensamma fördelar, öka många projekts möjligheter till förverkliganden, fördjupa demokratin och sammanföra lokala utvecklingselement som är alltför långt ifrån varandra.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 25/2015

Delikatessernas Finland – landets största närmatsevenemang

GrönsakerDen 20-22 augusti fylls Järnvägstorget i Helsingfors av matproducenter från hela landet då det igen är dags för Finlands största närmatsevenemang Delikatessernas Finland. Syftet är att erbjuda små och medelstora livsmedelsföretag en chans att presentera sig, sälja produkter och matportioner och föra fram betydelsen av inhemsk matproduktion, samtidigt som sambandet mellan landsbygden och staden stärks. Evenemanget ordnades för första gången år 2011. Dess stora popularitet visar att finländska konsumenter är vänner av närmat, men det är viktigt att maten är färsk, av god kvalitet och smakar gott. Transparens i matkedjan har även blivit ett viktigt köpargument för många konsumenter. Delikatessernas Finland ordnas tillsammans med Syystober-evenemanget som för fram inhemskt öl. Tillsammans samlade evenemangen i fjol närmare 54 000 vänner av god mat och dryck. I samband med Delikatessernas Finland ordnas den 19 augusti även ett yrkesevenemang för inköpare från handeln, restauranger och den offentliga matservicen, och under samma veckoslut firas även Helsingfors festspel och Konstens natt.

Uppgifterna är från tidningen Landsbygdens Folk (12.6). Se även webbplatsen visithelsinki.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 15/2015

”Vi borde även satsa på den smarta landsbygdspolitiken” – Peter Backas landsbygdstestamente

Landsbygdsriksdagen i Pedersöre 28-29.3.2015 - tidningenUnder den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre (28-29.3) gjorde Peter Backa ett slags försök till testamente över sin roll som ”virtuell landsbygdsutvecklare” i 30 år. Han utgick från sina erfarenheter, vad han sett och hört, men även vad han läst. Backa plockade några centrala trender och vågrörelser som är avgörande för landsbygden, landsbygdspolitiken och människorna på landet. Här nere följer slutsatserna av hans tankar. Hela texten kommer inom kort att finnas på webbplatserna bya.net och landsbygdsriksdagen.fi.

Slutsatser

Mitt testamente är skrivet i mörka färger, men det är inte negativt. En sak som jag också lärt mig, är att om det finns idéer, vilja och kampanda, så kan vilka trender som helst vändas, åtminstone lokalt. Men jag tror att vi radikalt måste tänka om våra strategier – inte bara taktiken. Vi måste tyvärr ändra oss på grundläggande punkter.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 32/2014

Minska möjlighetsgapet mellan stad och land

??????Människor i alla åldrar behövs för att landsbygden ska kunna leva och blomstra, men någonting sådant kommer inte att ske, ifall inte samhällets makthavare, organisationer och invånare arbetar med att förändra de missvisande attityderna mot ungas möjligheter på mindre orter. Stannar man kvar, likställs det ofta med att man saknar ambitioner. Många vuxna uppmanar oss unga att flytta härifrån, men är inte sena med att välkomna oss tillbaka när vi utbildat oss och skaffat barn. Vore det inte en bättre strategi att uppmuntra, göra oss delaktiga och betrakta oss som den resurs för bygden vi faktiskt är? Vuxna landsbygdsbor har ett stort ansvar för att förändra attityden mot oss unga som väljer att stanna kvar. Precis som ett liv i staden kan ett liv på landsbygden kan vara hållbart, kreativt och erbjuda framtidsmöjligheter. Om unga ska stanna kvar på landsbygden, måste möjlighetsgapet mellan stad och landsbygd minskas.

Läs hela debattartikeln (från 18.9), Tvinga inte oss unga att flytta till städerna, på webbadressen aftonbladet.se. Skribenter är Anna Frestadius, Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, Elin Larsson, Vi unga och Josefina Andersson, nätverket U LAND. Se även webbadressen landsbygdsnatverket.se om storstadsnormen i fokus på konferens om unga.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 21/2014

Matsverige samlas i Jokkmokk

Matlandetkonferens i Jokkmokk 10-11.6.2014 - programÅrets Matlandetkonferens hålls den 10-11 juni i Jokkmokk. Den viktiga arenan för hela matsverige blir ett tillfälle att uppleva midnattssolen i Jokkmokk, träffa de lokala företagarna och självklart äta och dricka de regionala specialiteterna. Förra årets konferenstema handlade om hur man utvecklar gastronomiska regioner och mat med identitet. De tankar som konferensdeltagarna bidrog med på den konferensen har man tagit med sig i det nya uppdraget att kartlägga Sveriges regionala specialiteter. Smak är en viktig del av matens identitet, och med årets tema Sinnenas mat tar man matresan ett steg vidare. Det kommer att diskuteras allt från hur viktig smaken är för måltidsupplevelsen, till hur man kan göra affärer av smak och hur Sverige blir ett ledande dryckesland. Man kommer även att lyfta skolmaten, som är årets tema för regeringens vision Sverige det nya matlandet. Hur kan maten i skolan utvecklas och inte bara ge näring, utan även bli en upplevelse och bidra till kunskap? Svenska Jordbruksverket har en viktig roll i arbetet för hållbar mat och matproduktion. Genom mer kunskap om kopplingen mellan stad och land kan man bidra till ökad konkurrenskraft för matbranschens aktörer.

Program och anmälan (senast 5.6) finns som länkar på webbplatsen matlandet.se.