Olof Olsson vid Umeå universitet har i en avhandling studerat efterfrågan och utbud av sociala värden, framförallt rekreation, i tätortsnära skog. Det är en komplicerad uppgift att planera, identifiera, beakta och utveckla den tätortsnära skogens mångsidiga värden, när skogen ställs mot starka exploateringsintressen inom den urbana miljön. ”Medan urbaniseringen inte nödvändigtvis utgör ett hot mot utbudet av skog över tid, så kan den ändå påverka de faktorer som influerar människor att besöka skogen – primärt dess tillgänglighet och attraktivitet. Skogens betydelse för människor ser dessutom olika ut beroende på bland annat socioekonomiska, kulturella och åldersrelaterade faktorer”, säger Olsson. För det personliga välbefinnandet är skogens betydelse särskilt viktig hos kvinnor, samt hos äldre och högutbildade, medan god tillgänglighet till skogen anses viktig främst bland äldre och lågutbildade.
Etikett: Rekreationsområden
Förutsättningen för en livskraftig landsbygd är naturligtvis att folk bor där. Sedan är det socialt, kulturellt och ekologiskt viktigt att befolkningen utökas också med nya invånare än bybornas efterkommande, vilket betyder förändringar – nya bostäder, rekreationsområden och servicebehov. Under den traditionella finländska landsbygdskulturens guldperiod hölls byarna samman p.g.a. ekonomiska, sociala och tekniska orsaker, men så småningom har de gamla strukturerna ändrats och nya invånare, som möjligen saknar band till gamla traditioner, har flyttat in. Det syns tydligast i byggnationen med byar som småningom blivit smått kaotiska, som förstadsmiljöer, den ena lik den andra utan egen identitet och karaktär, en situation som är snarlik i hela landet. Speciellt påtagligt är detta här i de svenska kustbygderna, som traditionellt varit kända för sin speciella, högklassiga landsbygdsmiljö. I Korsholm finns flera sådana byar.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 