Kategorier
2018 Nyhetsbrev 05/2018

Möjligt för mindre städer att mäta sig med metropolerna – brytpunkt för landsbygden

Vy från Kristinestad
Bildkälla: Wikimedia Commons

Trots att många aspekter i metropolerna är långt ifrån optimala, lockar ändå städerna unga, högutbildade. Författaren och PR- och kommunikationskonsult Per Schlingmann, som höll ett framtidsseminarium om regionutveckling 8.3 i Vasa, trodde tidigare att digitaliseringen och globaliseringen skulle leda till att städernas geografiska läge blev mindre viktigt, men där hade han 100 procent fel. Platsen är numera viktigare än tidigare och urbaniseringen drivs på av digitaliseringen. Orsaker är bl.a. att ekonomiska kretslopp är starkare i stora städer, samt de sociala möjligheter städerna erbjuder.

För att mäta sig med metropolerna, måste de mindre städerna locka innovatörer och arbetskraft genom att ha en tydlig identitet och idé över vad staden eller orten ska vara, ju mindre ort desto tydligare identitet.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 14/2017

Rurban Planning Talks

Genom Rurban Planning Talks, som tidigare i år gick av stapeln i Mariestad, har en dialog inletts mellan akademi och planeringspraktik, för att klargöra de problem som pågående urbana och regionala omvandlingar medför. Arrangörerna vill utveckla och diskutera de samhällsutmaningar, konflikter och möjligheter som uppstår i skärningspunkten mellan landsbygd och stad med fokus på att stärka arbetet för hållbar utveckling bortom ett ensidigt urbant fokus.

Den kommunala och regionala utvecklingen fokuserar ofta på staden och dess koncentration av människor, tjänsteföretag och konsumtion,

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 11/2017

De små siffrornas landsbygd – specialsakkunnig Ilkka Lehtola i Landsbygdspolitikens blogg

Politikerna talar gärna om behovet av forskningsdata som hjälp vid beslutsfattandet, men hur medvetna är beslutsfattarna om beslutens samhälleliga inverkan? Bland landsbygdskommunerna finns det rikligt med exempel på att effekterna av besluten inte just har utvärderats. Man ha velat se landsbygden som garant för samhällsekonomin och som hinder för städernas tillväxt. I verkligheten har man helt enkelt förbisett det faktum, att Finland är en mosaik av olika regioner, vilka består av såväl stadsområden, små städer, kyrkbyar som även av en bredskalig diversifierad landsbygd.

Det kan uppstå en skev bild av komplexa samhälleliga frågor om man förenklar alltför mycket.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 10/2017

Nordiskt forskningsprojekt ska undersöka framgångssagor bland glesbygdsregioner

Varför lyckas vissa glesbygdsregioner bättre än andra med att skapa tillväxt, trots klyftor i samhället. Forskare från fyra nordiska universitet har nu fått 13 miljoner kronor till ett stort nordiskt forskningsprojekt för att undersöka vissa framgångssagor. Ekonomgeografen och projektledaren Markus Grillitsch menar att vi har förvånansvärt lite systematisk kunskap om varför dessa regioner lyckas, trots att det borde vara en avgörande fråga för politiker och andra policyaktörer. Vi vill nu veta i vilken utsträckning och hur policyaktörer kan påverka regionernas framtid.

Därför ska ett tiotal forskare genom såväl kvantitativa som kvalitativa metoder studera olika regioner med exceptionellt hög eller låg tillväxt, varefter resultaten sedan ska spridas för att kunna användas som policyunderlag av regionala och kommunala politiker. Förutom Lunds universitet, som leder projektet, medverkar forskare från universiteten i Tammerfors, Stavanger och Bergen.

Mer info finns på webbplatsen statskoll.se.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 04/2017

SOTE- och landskapsreformens konsekvenser för offentliga måltidstjänster och regionala ekonomin

Landsbygdspolitiska rådets sekretariat, landsbygdspolitikens nätverk för näringar och kompetens på landsbygden och glesbygdsnätverket yttrar tillsammans med regeringens Närmatsprogram en oro för hur de offentliga måltidstjänsterna tillhandahålls i framtiden och vilka konsekvenser reformen har för närproduktionen, företagsverksamheten och livskraften i regionerna och framför därmed följande ställningstagande:

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 03/2017

Platsbaserad regionutveckling som strategisk kompass

bok-platsbaserad-regionutveckling-som-strategisk-kompassIlkka Luoto och Seija Virkkala från Vasa universitet har utarbetat politiska riktlinjer för platsbaserad regionutveckling, Paikkaperustainen aluekehittäminen strategisena ohjenuorana. Nu har rapporten utkommit i en svensk version, Platsbaserad regionutveckling som strategisk kompass.

Platsbaserad regionutveckling är strategisk politik där man identifierar lokala problem och resurser, samt utvecklar regionen tväradministrativt i omfattande samarbete med aktörer i regionen. Utgångspunkterna för denna publikation baserar sig på boken Näkökulmana paikkaperustainen yhteskunta – Platsbaserat samhälle som perspektiv. Boken publicerades av arbets- och näringsministeriet sommaren 2016 och består av 13 artiklar. I publikationen struktureras det i boken presenterade innehållet i det platsbaserade perspektivet med hjälp av aktörsperspektivet, som grundar sig på en Quadruple Helix-modell.

Uppgifterna är bl.a. från den svenska versionen av rapporten.

Kategorier
2017 Nyhetsbrev 02/2017

Politiska riktlinjer för platsbaserad regionutveckling

bok-paikkaperustainen-aluekehittaminen-strategisena-ohjenuoranaIlkka Luoto och Seija Virkkala från Vasa universitet har utarbetat politiska riktlinjer för platsbaserad regionutveckling, Paikkaperustainen aluekehittäminen strategisena ohjenuorana. Författarna konstaterar bl.a. att intressesfär- och sektortänkandet som traditionell regionpolitik inte ger lika goda resultat som en framtidsorienterad platsbaserad regionutveckling, vilken är strategisk och tar i beaktande hela landets jämlika utveckling som en möjlighet att svara mot den globala ekonomins ökade utmaningar.

I den finska publikationen behandlas stärkandet av regionernas verksamhetsförutsättningar, och man identifierar fyra hörnstenar för platsbaserat (stats- och regionförvaltningen som möjliggörare, smart specialisering, medborgarsamhället och högskolor), samt presenterar en mall för platsbaserad regionutveckling.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 08/2016

Platsbaserat samhälle som perspektiv

Bok - Näkökulmana paikkaperustainen yhteiskunta – Platsbaserat samhälle som perspektivPå senare tid har regionernas roll och gränser diskuterats nationellt, men regionerna är emellertid nätverk av platser med olika nivåer, struktur och vardag. I boken Näkökulmana paikkaperustainen yhteiskunta – Platsbaserat samhälle som perspektiv granskar man i 13 artiklar platsbaserade teman. Artiklarna, som är skrivna av forskare, sakkunniga och utvecklare, är skrivna på finska eller svenska med presentationer på det andra språket. I boken gestaltas kopplingen mellan EU:s regionutvecklingspolitik och den finländska verksamhetsmiljön. Hur förändras tyngdpunkterna med en platsbaserad utgångspunkt? Finns det en platsbaserad metod och hur fungerar den i regionutvecklingen?

Bland de 18 medverkande skribenter kan nämnas professor Kjell Andersson vid Åbo Akademi i Vasa, landsbygdsaktivisten Peter Backa, professorn i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäki och specialsakkunnig Christell Åström på jord- och skogsbruksministeriet. Publikationen är utgiven av arbets- och näringsministeriet.

Publikationen kan läsas på webbplatsen tem.fi.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 05/2016

Platsmarknadsföring och regionalt varumärkesbyggande

Bok - Världens bästa plats – Platsmarknadsföring, makt och medborgarskapBåde glesbefolkade landsbygdskommuner och de resursstarkaste storstadsregioner gör det nuförtiden, på ett eller annat sätt. Platsmarknadsföring och varumärkesbyggande för att attrahera besökare, företag och invånare, är idag etablerat i de flesta regioners och kommuners verktygslåda, både i Sverige och i resten av världen. Ansträngningar för att generera positiva associationer kring en region eller plats, eller olika insatser för att direkt ”sälja” platsen till besökare, företag och potentiella invånare, utgör numera enligt många forskare en central komponent i de flesta regionala utvecklingsstrategier.

Vid sidan av globala ”gurus” som Philip Kotler och Simon Anholt har idag en svensk hemmamarknad för platsmarknadsföringsexpertis också vuxit upp, med handböcker, konsultföretag, bloggar – och även en kritisk forskningsgenomlysning (http://www.reglab.se/forskningsnyheter/?p=1038). De här sätten att arbeta inom regional utveckling är nuförtiden utbredda. Men vad vet vi egentligen om platsmarknadsföringens arbetssätt? Vad leder insatserna till, och hur forskar man kring dessa praktiker?

Läs mer på webbplatsen reglab.se. Se även text och boken Världens bästa plats? av Josefina Syssner, forskare vid Linköpings universitet.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 03/2016

Prioriteringar i regionutvecklingen med mål om hållbar tillväxtväg, jämlik service och boende i hela landet

KyrkbyRegeringen fattade den 25 februari beslut om prioriteringarna i regionutvecklingen 2016-2019, där prioriteringarna är tillväxt genom förnyelse, livskraft från nätverksbaserade regioner och välfärd genom partnerskap. Regeringens mål är att lyfta landets ekonomi och föra in den på en hållbar väg för tillväxt genom att utnyttja hela Finlands resurser. I uppbyggandet av Finlands konkurrenskraft är det även viktigt att trygga människornas välfärd. Målet är att det finns jämlik service och förutsättningar för att även i framtiden kunna leva i hela landet. ”Regeringen ser på Finland som helhet och beaktar de olika regionernas styrkor. I regionutvecklingsbeslutet har man lyft fram de saker som är centrala för regionutvecklingen, såsom tillgänglighet, stödjande av förnyelse i företagen och samarbetsnätverk”, konstaterar näringsminister Olli Rehn.

Uppgifterna är från arbets- och näringsministeriets meddelande.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 44/2015

Delegation tillsattes för att utveckla regionerna

Förkortningen AUNEStatsrådet tillsatte den 17 december en delegation för förnyelse i regionerna (AUNE). Mandatperioden för delegationen, som finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet (ANM), inleds den 1 januari 2016 och sträcker sig till utgången av den nuvarande regeringsperioden. Delegationens uppgift är att på ett övergripande sätt utveckla regionerna och samordna förvaltningsområdenas åtgärder. Delegationen för förnyelse i regionerna har till uppgift att dra upp riktlinjerna för strategiska helheter som gäller regionutvecklingen och regeringsperiodens regionutvecklingsbeslut, samordna de olika förvaltningsområdenas åtgärder, samt följa upp hur regionerna utvecklas och vilka effekter olika åtgärder har. Arbetet har ett nära samband till andra samarbetsorgan som främjar regionutvecklingen. Det har tidigare funnits en delegation för regional- och strukturpolitik i anslutning till ANM.

Mer info finns i ANM:s meddelande med länk till beslut om tillsättande av delegationen.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 36/2015

Ny publikation granskar den regionala utvecklingen smalt

Pamfletten Kaupunkien voitto - bild 1
Bildkälla: Bild ur pamfletten Kaupunkien voitto

Osmo Soininvaara och Mikko Särelä har på uppdrag av Näringslivets Delegation EVA skrivit pamfletten Kaupunkien voitto (Städernas seger). Inledningsvis noterar man regionutvecklingens riktning: centralisering och urbanisering. Det här är inget nytt. Författarna är inte intresserade av en mångsidig utvärdering av utvecklingen. De är t.ex. inte intresserade av lokalbefolkningens vardag på landsbygden och dess svårigheter. Å andra sidan kommer författarnas värdegrund och strävan klart fram.

Efter några scenarioutvecklingar slutar man i Den Stora Visionen: Finlands framtid ligger i tillväxtkorridoren Helsingfors-Tammerfors. Jag bestrider inte betydelsen av denna utvecklingskorridor, men i Finland finns möjligheter för även många andra tillväxtkorridorer. En skulle t.ex. kunna vara att grunda det nya årtusendets ”trafikledsby” intill järnvägen mellan Vasa och Seinäjoki. 

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 34/2015

”Världens tätast befolkade skog”

Sitkagran - kvistJag vaknade upp mitt i ett möte! Vi satt tillsammans med näringsministern och huvudstadsregionens ledning och diskuterade metropolområdets framtid och främjandet av Finlands konkurrenskraft. Hörde jag verkligen rätt? Finland är världens tätast befolkade skog!” Detta påstående kom från en stark aktör inom stadspolitiken, och det var en fin tanke som sätter perspektiv på vår situation. I en hård internationell konkurrens ter sig Finland som ett litet och glest befolkat land med bara 5,5 miljoner invånare. Ute i världen har många städer förorter och stadsdelar med en lika stor befolkning.  I Finland bor 69 procent av befolkningen inom stadsregionerna, 36 procent av dem bor inom metropolområdet.

Det nätverk som städerna i olika delar av landet bildar, är viktigt för oss för att vi ska kunna få fram varje regions starka sidor – ca 77 procent av arbetsplatserna, 90 procent av forsknings- och produktutvecklingsinsatserna och 100 procent av högskolorna finns inom stadsregioner. Ungefär 70 procent av företagens verksamhetsställen finns i städer, och om man räknar bort jordbrukets, skogsbrukets och fiskerinäringens verksamhetsställen, är andelen så stor som 86 procent. Stadsliknande områden utgör dock endast 5 procent av landets areal.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 34/2015

Flyktingkris löser avfolkningskris!

Hands touching a globeLandsbygden, glesbygden har oftast en snedvriden åldersstruktur, många gamla och få unga, varav följer låg nativitet som kombineras med utflyttning och obefintlig inflyttning. Samtidigt har landsbygden ofta resurser, t.ex. finns den förnyelsebara energin och de ”gröna” möjligheterna där, men problemet är att det inte finns arbetskraft som kan ta hand om och utveckla resurserna. Till detta kommer ett mer akut problem; vem tar hand om den åldrande befolkningen på landsbygden? Slutsatsen är att landsbygden behöver fler människor och landet behöver i framtiden fler människor på landet.

Parallellt med detta pågår en stor flyktingkris i hela Europa. Hur ska man ta hand om alla människor som flyr hit över gränsen? Lösningen kunde vara enkel, låt det ena problemet lösa det andra, men i verkligheten är lösningen långt ifrån enkel. För det första är de som söker sig till Europa ofta inriktade på att bo i städer, och för det andra är det inte heller säkert att en landsbygdsrörelse, som uppskattar tradition och djupa rötter i det lokala, vill ha in totalt främmande kulturer och religioner i hjärtat av sin by. Men för att citera socialpsykologen Johan Asplund:

”Vem har sagt att det konfliktfria samhället är det goda samhället?”

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 27/2015

Vision över Finlands eftersträvan för regionstrukturen och trafiksystemet

Bok - Uusiutumiskykyinen ja mahdollistava SuomiUtvecklingsbilden för regionstrukturen och trafiksystemet (på finska ALLI) blev färdig i början på juni. Den ger utsikter över utvecklingen för regionstrukturen och trafiksystemet. Tidshorisonten är år 2050. Utvecklingsbilden visar på en framtid som ger stöd åt Finlands utveckling som ett konkurrenskraftigt, välmående och för miljön hållbart land. Siktet är inställt på många centrum och nätverksbildande, samt en regionstruktur som baserar sig på bra trafikförbindelser, vilket stöder landets olika delar för utnyttjande av styrkorna och resurserna, samt förnyelsen av näringsverksamheten. Det centrala är växelverkan mellan olika typer av regioner.

Mer om ämnet finns att läsas (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.