Kategorier
2019 Nyhetsbrev 19/2019

Resultat från uppsatstävlingen ”Kyläillään” tillkännages 25 november

Pristagarna i uppsatstävlingen om byminnen och -erfarenheter, ”Kyläillään”, offentliggörs den 25 november kl. 13-14.30 i Helsingfors centrumbibliotek Ode. Sammanlagt deltog 726 skribenter med 846 texter. Under tillställningen utges även en antologi, Käykää peremmälle!, av de bästa texterna.

Uppgifterna är från webbplatsen suomenkylat.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 14/2019

Den hållbara utvecklingens tillstånd oroväckande – forskargrupp presenterar sex ”nycklar” till förändring

FN:s generalsekreterare gav 2016 en oberoende grupp forskare i uppgift att undersöka den hållbara utvecklingens tillstånd globalt. Gruppens första rapport, The Future is Now: Science for Achieving Sustainable Development – Global Sustainable Development Report 2019, offentliggjordes onsdagen den 11 september i New York. Till skillnad från de årliga uppföljningsrapporterna analyserar denna rapport, som ges ut när det gått ca fyra år sedan Agenda 2030 utarbetades, helheten ur ett bredare tvärvetenskapligt perspektiv.

Huvudbudskapet i rapporten är, att fastän läget vad gäller hållbar utveckling är allvarligt, så går det fortfarande att påverka. Forskargruppen framhåller att det är bråttom att säkerställa en hållbar utveckling.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 13/2019

Pristagarna i uppsatstävlingen ”Kyläillään” offentliggörs i november

De som bedömer uppsatstävlingen om byminnen och -erfarenheter,” Kyläillään”, höll ett utvärderingsmöte i slutet av augusti och utsåg pristagarna. Dessa offentliggörs i november i samband med att boken med de samlade texterna utkommer. Det kom annars in intressanta uppsatser, som ger bra med perspektiv på bytraditioner, förändring av vanor och personliga upplevelser.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen suomenkylat.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 12/2019

Byhandbok i Kristinestad ska förse ortsbor och inflyttare med allmän och byspecifik information

Inom ramen för det fleråriga Leader-projektet Lande-Bo, som drivs i Aktion Österbottens regi, hoppas man kunna förverkliga en byhandbok som ska förse ortsbor och inflyttare med både allmän och byspecifik information. Ett utannonserat diskussionsmöte om landsbygdsutveckling på Kilen i Sideby den 16 maj, som tyvärr gick ortsborna helt och hållet förbi, diskuterade några representanter från Aktion Österbotten, Dennis Rundt som leder Medborgarforum i Kristinestad, Henriksdalsföretagaren och byföreningsprofilen Erik Tasanko och några personer till kring olika frågor med anknytning med landsbygdsutveckling i södra Kristinestad.

Projektledaren Frida Lähdesmäki från Aktion Österbotten presenterade i samband med sin översikt av Leader-projektet Lande-Bo ett påtänkt byhandboksprojekt.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 10/2019

Nya Omställningshandboken ger dig allt du behöver för att komma igång

Publikationen Omställningshandboken – Guide till att skapa blomstrande lokala gemenskaper ger dig allt du behöver för att komma igång med omställning i ditt lokalsamhälle. Handboken innehåller bl.a. olika ingredienser och principer för hållbar omställning och hur man skapar välmående och inkluderande grupper. Den ger också inspiration från omställningsarbete runt om i hela världen, inklusive Sverige. Särskild vikt läggs vid hur man kan skapa partnerskap med fler än givna vänner, hur man startar ett omställningsinitiativ och går vidare från att driva enskilda projekt till att bli en långsiktig omställningsgrupp – samt hur man har kul medan man håller på.

Mer info finns på webbplatsen helasverige.se.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 10/2019

Vad är byaverksamhet i praktiken? – läs Finlands Byars nya infoblad

Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf publicerade 8.5 sitt nya infoblad om byaverksamhetens många sidor som bilaga i Maaseudun Tulevaisuus. I Finland finns 4 300 byar som utför lokalt arbete för livskraften och där man kommer på lösningar som passar för just den platsen.

Men vad är byaverksamhet i praktiken? I tidningsbilagan svarar man på detta genom att presentera exempel runt om i Finland. Man berättar bl.a. om varför byarnas framtid finns i unga företagare, hur en obehövlig byggnad blev byns hjärta och varför utökad förskoleundervisning förutsätter satsning i närskolnätverket.

Det finskspråkiga infobladet finns att läsas på webbplatsen suomenkylat.fi.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 08/2019

Sista tryckta nyhetsbladet från HSSL – digitalt nyhetsbrev kommer oftare

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) första nyhetsblad för i år har kommit från trycket och det blir även deras sista tryckta nyhetsblad. Från och med nästa nummer ska de gå över till ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut lite oftare, via e-post. Det första tryckta numret av HSSL:s nyhetsblad kom ut i september 1990. På HSSL tror de att ett digitalt nyhetsbrev också kan bli bättre på många sätt, då man kommer att kunna dela direktlänkar, videos och annat mycket enklare, och så sparar man både pengar och miljö. I det sista tryckta nyhetsbladet kan man bl.a. läsa om bilden av landsbygden i populärkulturen.

Uppgifterna om HSSL:s sista tryckta nyhetsblad (1/2019) är från webbplatsen helasverige.se.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 08/2019

Service i samverkan – ny inspirationsskrift från HSSL

En fungerande samverkan mellan kommunen och de som bor och verkar på landsbygden är nyckeln till att rätt service finns på rätt ställe. Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) projekt Service i samverkan har kommit ut med en inspirationsskrift, vari man kan ta del av de bästa idéerna och erfarenheterna från projektet.

Inspirationsskriften finns att läsas på webbplatsen helasverige.se.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 06/2019

Byaverksamheten borde synas och höras!

Nätverket för byaverksamheten når via ungefär 4 000 aktörer varje kommun och landsända. Då man, förutom byarna, även tar i beaktande lokala invånar- och kvartersföreningar, så är vi landets överlägsnaste heltäckande nätverk. Det här nätverket borde få den uppskattning och existensberättigande, samt naturligtvis tillräckligt med resurser från samhället. För att de lokala frivilligaktörerna ska kunna ta betydande ansvar för sina lokala samhällens välmående och rentav sköta om service som samhället tidigare erbjudit, behövs mer kunnande och utbildning. Detta är möjligt bara genom att höja resurserna som riktas till byaverksamheten och genom målmedvetet arbete.

Läs mer (på finska) vad vice ordföranden för Finlands Byar Esa Aunola skriver i föreningens nyhetsbrev (3/2019). Förutom Aunolas text kan man bl.a. läsa om ansökan att bli Årets by, att man nu kan anmäla sig till LOKAALI, att Landsbygdsparlamentet 2020 avgörs genom en öppen online-omröstning, info om publikationen Tekemisen meininki – puheenvuoroja aktiivisesta yhdistystoiminnasta, personalskifte i projektet Koti kylään, samt aktuellt från det finlandssvenska landsbygdsutvecklingsfältet.

Kategorier
2019 Nyhetsbrev 01/2019

Enastående studie om europeisk skärgårdspolitik – Finlands skärgårdspolitik alldeles speciell

I Europa är det bara Kroatien som har en strategi för utveckling av skärgården som liknar Finlands skärgårdspolitik. När man har en strategisk syn på utveckling av skärgården och när de olika finansieringskällornas åtgärder stödjer varandra, får man bästa resultat. Även lokalt ledd verksamhet och skärgårdsbornas delaktighet är viktiga när man vill utveckla skärgården visar den färska slutrapporten Saaristo- ja vesistöaluepolitiikat Euroopassa – selvitys (Utredning om policyerna för skärgårds- och insjöområden i Europa).

Målet med studien var att skapa en bild av skärgårdsområdena i Europa (särskilt av de fast bosatta öar som saknar fast vägförbindelse), vattenområdena, samt hur dessa områden beaktas i regionalpolitiken. Studien är enastående eftersom den europeiska skärgårdspolitiken inte tidigare har studerats och jämförts på ett så omfattande sätt. Den information om de olika europeiska ländernas skärgårds- och vattenområden som studien har producerat, har inte heller tidigare funnits i sammanställd form.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 21/2018

Tilläggsanslag för bättre säkerhet i glesbygder

Ohtakaris steniga strand vid Bottniska viken Bildkälla: Wikimedia Commons

”Vi behöver fler poliser i glesbygdsområdena”, säger ordföranden för parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder Anne Kalmari. Den parlamentariska arbetsgruppen hörde på mötet den 21 november både polisen och gränsbevakningsväsendet i frågor som rör säkerhetstjänster. På vissa glesbygdsorter är väntetiden för brådskande hjälp över en timme. I huvudstadsregionen tar det ungefär fem minuter för polisen att komma på plats. Om det går långsamt att få hjälp, leder detta till att säkerheten blir sämre och att invånarna inte kontaktar polisen vid nödsituationer. Många turistorter kräver polisens resurser i glesbygder, vilket gör att lokala invånare kan bli utan polisens tjänster. Om hjälpen är långsam, kan detta också leda till att folk tar lagen i egna händer.

Regeringen har föreslagit ett tilläggsanslag på 3,3 miljoner euro i statsbudgeten 2019. Anslaget är avsett för att förbättra polisens tjänster i glesbygder och i trakter som är utmanande med tanke på servicenivån.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 20/2018

Skärgårdens natur lockar inflyttare – studier och arbete utflyttning

Bildkälla: Wikimedia Commons

Enligt forskarna Dan Sundbloms och Pia Liljeroths rapport, Morgondagens skärgårdsbo, är skärgården attraktiv framför allt på grund av sin miljö, medan bristen på service och långa avstånd kan avskräcka människor. Forskarna definierar skärgård som öar utan fast vägförbindelse till fastlandet.

Rapporten, som baserar sig på en enkät till sammanlagt 4 500 människor i Åbolands skärgård, Ålands skärgårdskommuner och Stockholms skärgård, sändes både till personer som är fast bosatta i skärgården och till personer som flyttat bort från skärgården under de tio senaste åren. Personerna som svarade på enkäten var 1 191 stycken med en medelålder på 50 år.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 20/2018

Landsbygder i framtiden – landsbygdspolitiken firade 30 år med värdefulla synvinklar till den samhälleliga debatten

Tre premierade (från vänster) Petri Rinne, Hannu Katajamäki och Peter Backa Bildkälla: landsbygdspolitik.fi

”Finland är i internationell jämförelse landsbygdernas storvälde. Intresset för vilka beslut, vilken forskning och hurdan landsbygdspolitik som förs i Finland är stor”, konstaterade Landsbygdspolitiska rådets ordförande, jord- och skogsbruksminister Jari Leppä i sitt öppningsanförande under Landsbygdspolitikens 30-årsfestseminarium i Ständerhuset 29.11.Vår viktigaste uppgift inom landsbygdspolitiken är att skapa förutsättningar som möjliggör framtidens landsbygder som är fulla av liv och platsbaserad utveckling i en global värld”, framhöll minister Leppä. Att föra god landsbygdspolitik kräver att alla beslutsfattare och beredare ser landsbygdens mångfald och samhällenas olika förhållanden, behov och resurser, betonade ministern.

I festseminariet deltog kvalificerade experter inom den breda landsbygden. I samarbete med föreningen Maaseudun Uusi Aika offentliggjordes under seminariet publikationen Maaseutuja tulevaisuudessa. Artiklarna, överblickarna och talturerna i skriften bidrar med värdefulla synvinklar till dels den regionpolitiska, dels den mer omfattande samhälleliga diskussionen om vårt samhälles utveckling.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 19/2018

Skärgårdspolitiken förväntas förnya sig

Utvärderingen av skärgårdspolitiken som beställts av jord- och skogsbruksministeriet är färdig. Målet för utvärderingsrapporten är att bidra till att genomföra det gällande nationella skärgårdsprogrammet och lägga en grund för beredning av framtida perioder och program. Ett ytterligare mål är att ta fram synpunkter på hur skärgårdspolitiken borde utvecklas i framtiden. Man förväntar sig att skärgårdspolitiken förnyar sig och positionerar sig visavi andra centrala politikområden.

Enligt utvärderingen ska skärgårdstilläggen i fortsättningen fastställas med hjälp av en tydlig indikator som bygger på antalet svagheter i skärgårdsförhållandena, samt på antalet personer som bor i skärgården. Vad gäller öronmärkning av skärgårdstilläggen, som skärgårdsborna hade önskat, sägs det i utvärderingen att detta inte är motiverat. Kommunerna ska dock förbättra transparensen när det gäller användningen av skärgårdstilläggen.

Kategorier
2018 Nyhetsbrev 15/2018

Finlands jubileumsår var historiskt omfångsrikt och genomslagskraftigt

Omfattningen och betydelsen av det självständiga Finlands 100-årsjubileum 2017 har visat sig vara större än beräknat. Jubileumsåret blev det mest omfångsrika temaåret någonsin, ett historiskt fenomen som påverkade hela samhället. Detta framgår av en Finland 100 år-rapport som publicerades 25.9. Rapporten innehåller mångsidig information om jubileumsåret och en preliminär analys av dess effekter. Materialet förväntas uppmuntra till fortsatt forskning och till fortsättning på den nya tradition som jubileumsåret inledde.

”Jubileumsåret blev mycket mer omfångsrikt och mångsidigt än förväntat. Finland 100 år engagerade, sporrade och sprängde gränser. Jubileumsåret ökade det sociala kapitalet och den kulturella mångfalden. Det bidrog också till aktivitet och förnyade våra handlingssätt”, sammanfattar Pekka Timonen iakttagelserna i rapporten. Timonen var generalsekreterare för projektet Finland 100 år.

Mer info finns i pressmeddelandet från statsrådets kommunikationsavdelning.