Kategorier
2013 Nyhetsbrev 10/2013

Karl-Gustav Byskata nytt ombud på Aktion Österbotten

Karl-Gustav ByskataByaombudet Karl-Gustav Byskatas första arbetsuppgifter på Aktion Österbotten rf är av det trevligare slaget – att koordinera nomineringen av kandidater till Årets by, Årets Landsbygdsaktör, Byaverksamhetens vägvisare och Årets byavänligaste kommun. I år är det möjligt att nominera kandidater på Internet. Anmälnings-tiden pågår från till 15.4. Kandidater till Årets Landsbygdsaktör nomineras i år för första gången genom en officiell process, och väljs både lokalt och nationellt. Från och med i år skall likaså Årets byavänligaste kommun utses både lokalt och nationellt. Byskata har som mål att systematiskt besöka byarna i Österbotten, ett arbetsfält som omfattar 14 kommuner och ca 300 byar. Som byaombud har han sitt kontor på Handelsesplanaden 23A i Vasa.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 09/2013

Sportsmannaanda och humor önskas som bagage av deltagare i LINC-evenemanget i Iisalmi

LINC - logoTill det internationella LINC(Leader Inspired Network Community)-evenemanget i Iisalmi 11-13.6 väntar man 200 deltagare med intresse för landsbygdens nutid och framtid. Som arrangörer hoppas Leader-grupper i Norra Savolax att deltagarna har med sig en rejäl dos sportsmannaanda och humor i bagaget. Syftet med LINC-samarbetet är att stärka idén bakom den europeiska Leader-verksamheten, samt att främja nätverkande och utbyte av erfarenheter mellan aktionsgrupperna och landsbygdsaktörerna. LINC-samarbetet mellan de europeiska landsbygdsnätverken har pågått sedan år 2010. Serien av årliga LINC-konferenser inleddes av Österrike, medan Tyskland stod i turen 2011. I juni i fjol ordnades evenemanget i Estland och i år alltså i Iisalmi i Norra Savolax. År 2014 är Österrike åter arrangör. När Finland står värd för LINC i juni är temat välfärd. ”På evenemanget söker vi efter nya idéer i anslutning till välfärd och utvecklar partnerskap.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 08/2013

Mavi öppnade register över landsbygdsutvecklingsprojekt

Mavis logoUppgifter om landsbygdsutvecklingsprojekt som finansierats över programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland åren 2007-2013 har publicerats på Landsbygdsverkets (Mavis) webbplats. I projektregistret kan man söka fram information om exempelvis projekten i ett bestämt område eller om projekt som finansierats via en viss programåtgärd. Registrets syfte är att informera om resultaten från programperioden 2007–2013, och med registrets hjälp får också projektsökande och projektgenomförare mer information om andra motsvarande projekt.

Uppgifterna är från Mavis hemsida.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 08/2013

Hur får man fler konkurrenskraftiga närproducerade matvaror i handelns sortiment? – svar ges i ny handbok för småföretag

Mikroföretag - broschyrMed vilka praktiska åtgärder kan man förbättra sin konkurrenskraft och möjligheten att få sin produkt i handelns sortiment? Det här är ofta en central fråga för mikroföretag som besvarades av ett tvåårigt utbildningsprojekt, vilket avslutas 28.2. I utbildningsprojektet Mikroyritysten valmentaminen päivittäistavarakaupan yhteistyökumppaneina (Coachning av mikroföretag som samarbetspartner till dagligvaruhandeln) utvecklades ett praktiskt verktyg för att stödja småföretagen i vardagen: ett nytt slags produktkort, med vars hjälp en småförädlare omsorgsfullt kan planera frågor förknippade med produkten och dess logistik, innan produkten bjuds ut till handeln.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 08/2013

Kursdag om kvinno- och mansperspektiv i program- och projektarbete hålls i Vasa

Business Colleagues Working with LaptopHur får man bättre kvalitet och resultat inom program- och projektarbete och samtidigt tänka på könsperspektivet? Vad innebär kvinno- och mansperspektiv i program och projekt, och hur slår man ett slag för jämställdheten i alla utvecklings-program och projekt? Arbets- och näringsministeriet arrangerar i samarbete med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och Österbotten en kursdag med nämnda tema 25.3 kl. 13-16 i Vasa. Kursen, som är tänkt för projektfolk och finansierande myndigheter, hålls på finska, men föreläsningsmaterialet finns även att tillgå på svenska.

För anmälan (senast 8.3) och frågor se webbplatsen enyhetsposten.wordpress.com.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 08/2013

Landsbygdens projekt- och nätverksträff hålls i år i Lahtis

Lärocentret FellmanniaDen 18-19 april arrangeras landsbygdens projekt- och nätverksseminarium i lärocentret Fellmannia i Lahtis. Träffen samlar aktörer från olika håll, allt från förvaltning till förverkligare av nationella projekt, samt byaaktörer. Under dagarna får man bekanta sig med god praxis och resultat av nationell projektverksamhet, landsbygdspolitiska helhetsprogrammets beredande, diskutera lokal funktionalitet och landsbygdspolitikens internationella strategi. Man funderar även på hur man kunde utveckla nationella projekt, nätverksverksamhet och landsbygdspolitiska strategier för den kommande programperioden. Tillställningen ordnas av Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR), landsbygdsnätverksenheten och Tavastlands ELY-central.

Uppgifterna är från YTR:s hemsida och finns även i händelsekalendern på landsbygd.fi (program och anmälan inom kort).

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 07/2013

”Vi behöver få ut mer av färre fiskar” – projektkoordinator Mikael Nygård på KAG Österbotten

Mikael Nygård
Projektkoordinator på KAG Österbotten Mikael Nygård

I kustfisket råder allmänt missnöje. Yrkesfiskarna klagar på begränsande fångstkvoter, rovgirigt sälbestånd och låga producentpriser på fiskskött, samtidigt som pälsfarmarna har haft goda år. Det råder nämligen en stor efterfrågan på skinnprodukter, trots ett växande politiskt motstånd mot pälsfarmning. Kunde då fiskskinn bli en biprodukt som räddar kustfisket? ”Fiskskinn är en liten del av en långsiktig strategi för en hållbar fiskerinäring. Vi måste bli bättre på att ta vara på alla resurser som finns i fångster och bredda fiskeriverksamheten. Vi behöver få ut mer ur färre fiskar. Det lönar sig inte att vi stångar oss blodiga mot problemen”, säger projektkoordinator Mikael Nygård på Kustaktionsgruppen (KAG) i Österbotten. Nygård har lett ett av de EU-projekt där man sökte efter nya möjligheter och en hållbar framtid för unionens fiskeriområden. Inom deras projekt ordnades en kurs där deltagarna fick lära sig hur man garvar och gör produkter av fiskskinn, ett projekt som väckte stort intresse när det presenterades i Bryssel. Bland annat en grupp franska kvinnor har senare varit i Korsholm för att lära sig garva fiskskinn.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 07/2013

Närdemokrati i Lojo och Raseborg

Björn Wallén ledarfoto BW
Svenska studiecentralens (SSC:s) rektor Björn Wallén

Västra Nyland (9.2.2013) skriver om ett 2-årigt närdemokratiprojekt i Lojo och Raseborg, startat av byaföreningen Lohjan kylät. I Lojo finns en modell med områdeskommittéer, som godkänts i stadsstyrelsen. Koordinator Kati Sointukangas påpekar att Raseborg saknar en närdemokratimodell, och att man måste börja från de aktiva byaföreningarna. Enligt Holger Wicktrsöm, ordförande för Västnylands byar rf, borde man hitta en lite lättare modell i Raseborg. En förening i stil med Raseborgs byar, som man misslyckades med att grunda senast, skulle nu genom projektet kunna etableras för att ge en röst åt Raseborgs 18 funktionella byar.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 07/2013

Policy för kommunernas livskraft och stora stadsregioner

Regionala indelningar 2013
Källa: Kommunerna.net

Länge har näringspolitiken stått i centrum för kommunernas strategier, men nu, mitt bland alla recessioner, kommunreformer och omvälvningar på världsmarknaden, kan man skönja att något nytt är i görningen – kloka och framtidsorienterade kommuner är fullt sysselsatta med att slå fast målen och innehållet i sin egen livskraftspolicy. Kommunförbundet inledde i fjol projektet Nyckeln till livskraft finns hos kommunen och frågan är helt enkelt om vi tror att kommunen har livskraft och framtid eller inte. Kommunens livskraft uppstår ur tillväxtstrategin genom ökad befolkning och fler arbetsplatser, och det är hit som kommunerna strävar. I brännpunkten för den framgångsinriktade kommunens strategier står stärkandet av livskraften, där strategin för sin del delar in de faktorer som skapar livskraften, samt bestämmer kommunens möjligheter att påverka utvecklingen av kommunens livskraft. Trenden att koncentrera befolkning och verksamhet till stora stadsregioner fortsätter och till om med stärks i framtiden, vilket är vad stadsplanerarna och stadsforskarna förutspår. Bedömningen understöds även av befolkningsutvecklingen och förläggningen av nya arbetsplatser under 2000-talet.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 06/2013

Smart specialisering, naturresurser och regional utveckling, innovation och entreprenörskap samt könsroller – läs Botnia-Atlanticas nyhetsbrev

Botnia-Atlantica-institutets logoBotnia-Atlantica-institutet är ett transnationellt institut som bedriver forskning inom regional utveckling och främjar utvecklingen i Botnia-Atlantica-regionen. I Finland bedrivs forskningen vid Vasa universitet och Åbo Akademi, i Sverige vid Umeå universitet och i Norge vid Universitetet i Nordland. Sekretariatet och ledningen för institutet finns vid Vasa universitet. Botnia-Atlantica-institutet är en del av LUBAT (Lärande om utveckling i Botnia-Atlantica)-projektet som samordnas av Umeå universitet. Finansiering kommer från universiteten, regionerna och det gränsöverskridande EU-finansierade samarbetsprogrammet Botnia-Atlantica. Nu har Botnia-Atlantica-institutet utkommit med sitt fjärde nyhetsbrev av sex för åren 2011-2013. Det är för att sprida information om god praxis i regional utveckling i Österbotten, Västerbotten och Nordland som institutet ger ut nyhetsbreven. I det här nyhetsbrevet kan man läsa om smart specialisering – återuppfinna regionala innovationssystem, naturresurser och regional utveckling, innovation, entreprenörskap och könsroller inom regional utveckling, inbjudan till framläggning av ”papers” inom ämnet Towards mode 3 smart specialization strategies, en (Peer Review-)konferens i Vasa 14-15.5, Botnia-Atlantica-institutets internationella seminarium i Vasa 13.5, seminarier under våren (vindkraftverks-seminarium i Norge 6.2, nationell konferens om industriell omstrukturering i Norge 19-20.3 och kommunal organisation och välfärd i Vasa i april/maj), samt en bokutgåva om att lära sig transnationellt lärande. Rubriker i det engelskspråkiga nyhetsbrevet är bl.a. följande:

  • Smart specialization – reinventing regional systems of innovation (Åge Mariussen)
  • Natural resources and regional development (Johanna Liljenfeld)
  • Innovation, entrepreneurship and gender in regional development, Botnia-Atlantica Institute seminar, Vaasa, October 1, 2012 (Christine Hudson)

Newsletter (1/2013) kan läsas på Botnia-Atlanticas hemsida.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 06/2013

Hamnen en pärla för byn med potential till utveckling

Stubbens fyr, Nykarleby
Stubbens fyr, Nykarleby Foto: Mikael Nygård

Vid den österbottniska kusten finns mer än 20 hamnar. Platserna är verkliga pärlor som ofta bara lokalbefolkningen känner till. Det är områden med stor potential till utveckling som kunde aktiveras i större grad året om. Årstidernas växling är en utmaning, men också en möjlighet att anpassa verksamheten på ett unikt sätt efter de yttre förutsättningarna. I arbetet kunde ungdomar och även nyfinländare med fördomsfria tankar engageras, där ungdomarna kanske ser på hamnarna med nya ögon och nya idéer, medan nyfinländarna kanske har erfarenhet av helt andra upplevelser och hur hamnarna kunde utvecklas. Som en naturlig del i processen kunde det också ske ett samarbete med kommunen, fiskargillet, företagare och andra. Intressegrupperna kunde med fördel arrangera studie-/inspirationsresor till andra intressanta orter och hamnar för att titta på olika lösningar. En analys av nuläget kunde vara en viktig del av strategin, för att se vilka tillgångar som redan finns. Hur ser byggnaderna ut och hur används de, och finns det annat av intresse i närheten, t ex bryggor, grilltak eller bastu? Hur handikappvänligt är området och fungerar avfallshanteringen, skyltningen och marknadsföringen? Är duschar, toaletter, vägar, bojar, samt kranar i skick?

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 06/2013

Skottar snö, klyver ved, moppar golv, radar stolar – bya-assistenten i Snappertuna underlättar livet för många ortsbor

YxaKaj-Erik Rasanen hade varit arbetslös i över två år, när ordföranden för byaföreningen Hembygdens Vänner Holger Wickström ringde och erbjöd honom arbete som allt i allo i Snappertuna. Rasanen, som är van att ta i, är uppvuxen på landet och lärde sig en massa sysslor under uppväxten, kunskaper som är guld värda i det arbete han nu har. Det var i mitten av december som han började arbeta, men alla i byn känner ännu inte till att han finns. För att få anlita honom, bör man vara medlem i byaföreningen, men det är inget problem, eftersom alla är det i Snappertuna. Bya-assistenten skall också sköta om byaföreningens stora, fina samlingslokal, Tunaborg. På sommaren sköter byaföreningen ett vandrarhem och det ger även arbete åt Rasanen. Bya-assistenten är anställd för ett år i taget – fem timmar per dag, fem dagar i veckan till priset av 10 euro för privata hushåll. Skulle det bli stor efterfrågan, kan byaföreningen kanske anställa en till.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 05/2013

Aktionsgrupperna får hjälp i arbetet med sina kvalitets- och ledningssystem

landsbygd.fi - logoUnder detta år arbetas det systematiskt med kvalitet inom aktionsgruppsarbetet på hela aktionsgruppsfältet. Denna verksamhet bygger på de kvalitetspilotprojekt inom aktionsgrupps-arbetet som genomfördes åren 2011 och 2012, och utgående från de pilotprojekt som genomfördes tidigare utvidgas utvecklandet av aktionsgruppernas kvalitets- och ledningssystem, så att de omfattar hela landet. För att stöda aktionsgrupperna, utser landsbygdsnätverksenheten genom konkurrensutsättning en expert, vilken får i uppdrag att hjälpa aktionsgrupperna i arbetet med att utveckla sina kvalitets- och ledningssystem. Även NTM-centralerna medverkar i processen, och under arbetets gång genomgås aktionsgruppernas och NTM-centralernas gränsytor inom aktionsgruppsarbetet. Målet är att aktionsgrupperna efter kvalitetsarbetsprocessen har uppgjort en kvalitets- och ledningshandbok på basnivå, vilken identifierar och registrerar aktionsgruppens egen vision, identifierar och beskriver gruppens processer, definierar personalens befattningsbeskrivningar och behandlar NTM-gränssnittet. Arbetet fortgår fram till våren 2014.

Uppgifterna är från landsbygdsnätverksenhetens nyhetsbrev (25.1.2013) som inom kort kan läsas på nätverksenhetens hemsida. I nyhetsbrevet kan man också läsa om att Landsbygdsnätverket bjuder på ett stort antal evenemang i år, att det skett en kraftig tillväxt inom de internationella projekten och personalnyheter inom landsbygdsnätverksenheten.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 04/2013

Vindkraften har medvind visar undersökning

Wind PowerDet finska folket är enigt om att vindkraften är den energiform som man borde satsa på i framtiden. Den här visar en undersökning som gjorts vid Yrkeshögskolan Novia. Allmänt verkar det klart att allmänheten har en väldigt positiv bild av vindkraften, samtidigt som man anser att den gör liten skada på miljön jämfört med övriga energiformer. På frågan hur de svarande förhåller sig till vindkraften, så svarar över 70 procent att de antingen är mycket eller ganska positivt inställda, medan endast drygt 4 procent svarar att de på något sätt skulle ställa sig negativa gentemot vindkraft. För byggande av mer vindkraft i Finland, anser nästan 80 procent av de svarande att det är bra, medan endast 5 procent anser att det är en dålig sak. Enkäten i sin helhet omfattar 27 frågeställningar gällande vindkraft. Undersökningen, som har genomförts under år 2012 inom projektet Medvind, har varit öppen för allmänheten och samlat totalt ca 3 500 svar.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av forskningsledaren vid Yrkeshögskolan Novia Kristian Blomqvist, i Vasabladet (24.1). För mer info gällande projektet och vindkraft i allmänhet, gå in på webbportalen www.vindkraft.fi.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 04/2013

Det enda som är beständigt är förändring – om byråkrati och egna initiativ

Signpost of TimeTrots att utvärdering på utvärdering visat att exempelvis små projekt, eller ännu bättre enkla pengar utan byråkrati, ger mycket bra effekt, så går trenden åt andra hållet med större projekt, färre som genomför dem och större snårighet i byråkratin. Myndighetsstrukturerna förmår inte att ändra sig, men det går att ha ordning och reda på finanserna och samtidigt tillåta nytänkande och kreativitet. Speciellt viktigt är att den friheten finns på landsbygden, eftersom kapitalflödena inte snurrar där mer än på sin höjd något varv innan de försvinner, företrädesvis till storstadsregionerna, och där penningflöden snurrar, där skapas en annan slags marknad, ett slags självspelande piano – förglesning och förtätning hör ihop.