Regionalvetenskapen vid ÅA i Vasa säkrad för fem år framåt

Academill
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Efter flera år utan professur för regionalvetenskapen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har nu Peter Ehrström, filosofie doktor inom regionalvetenskap, tagit över ansvaret för ämnet sedan årsskiftet. Ehrströms titel är inte professor, utan forskningschef. Enligt Ehrström själv så har han i princip samma arbetsvillkor som en professor.

För ett par år sedan samlade man in pengar för att få till en fortsättning på det som då ännu hette landsbygdsforskning, något man lyckades med. Nu är verksamheten tryggad för åtminstone fem år framåt, med start från årsskiftet 2019-2020. Inga kurser har ordnats sedan 2016, när dåvarande professorn Kjell Andersson gick i pension.

Ämnet har alltid varit mycket bredare än enbart landsbygdsforskning. Det handlar mycket om förhållandet mellan stad och landsbygd, menar Ehrström. En tredje ingrediens i det hela är hållbarhet, som har varit en del av landsbygdsforskningen/regionalvetenskapen redan en längre tid.

Själv har Ehrström forskat bl.a. kring omvandlingen av tidigare arbetarstadsdelar till medelklassområden.

Samhällsvetenskaplig landsbygdsforskning lider

I Finland finns två riktningar inom landsbygdsforskning. Den ena är agrikultur-forstvetenskapliga traditionen, som är gammal och orubblig, medan samhällsvetenskaplig landsbygdsforskning är den andra och vars volym är betydligt mindre än den agrikultur-forstvetenskapliga. Inom den samhällsvetenskapliga granskas landsbygden som helhet. I centrum är nytt företagande på landsbygden, landsbygden som boendeplats, organisering av servicen, landsbygdspolitik, landsbygdens historiska utvecklingsprocesser, landsbygdens miljöfrågor, samt landsbygdens medborgarverksamhet och nya direkta påverkansformer.

I början av 2000-talet infördes bland universiteten ett tiotal professurer inom samhällsvetenskaplig landsbygdsforskning. Numera är de mindre till antalet, för universiteten har inte beviljat alla en fortsättning.

Professuren vid landsbygdsforskningen vid ÅA i Vasa ett steg närmare förverkligande

Åbo Akademis campus Academill i Vasa
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Ett enhälligt fakultetsråd för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har förra veckan godkänt förslaget om en ny professur vid landsbygdsforskningen. I och med att insamlingen nått målet på en halv miljon euro, så skulle själva professuren vara tryggad. Kenneth Nordberg, projektforskare på enheten för landsbygdsforskning och demografi vid ÅA i Vasa, menar att man i och med fakultetsrådets godkännande nådde en viktig milstolpe.

På enheten har man gjort allt för att slipa den nya professuren för att passa in i ÅA:s specialiseringskrav och fakultetens mål. Nordberg är fortfarande hoppfull, men det största hindret återstår – godkännande från ÅA:s styrelse.

Insamling ska trygga landsbygdsforskningen i Vasa

Academill
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Landsbygdsforskningen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har gått på sparlåga sedan den tidigare professorn Kjell Andersson gick i pension 2016. Enligt Kenneth Nordberg, projektforskare vid enheten för landsbygdsforskning och demografi, har ingen undervisning har ordnats sedan dess och då är det svårt att skapa intresse bland studerande. Dessutom är det utmanande att göra forskningsansökningar då det saknas en huvudfigur som sätter den tyngsta namnunderteckningen.

Stötestenen för en eventuell fortsatt professur har varit finansieringen, för ungefär en halv miljon euro behövs för att säkerställa en professur i fem års tid. Nu ser även pengafrågan ut att få en lösning, då hälften av summan samlades in innan Kjell Andersson gick i pension. På Nordbergs initiativ blåstes nytt liv i insamlingen för ett år sedan, och hittills har man samlat in 95 procent av summan. Insamlingen har gått väldigt smidigt och stödet för landsbygdsforskningen är stort i regionen.

Pengarna kommer från stiftelser och organisationer, och nu på slutrakan vänder man sig till kommunerna.

Landsbygdsforskningen vid ÅA i vågskålen – ny profil räddningen?

Academill
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Sedan landsbygdsprofessuren vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa inrättades år 2006, har den haft extern finansiering. Då den tidigare professorn Kjell Andersson gick i pension i slutet av juli 2016, var det även slut med finansieringen, och inte har heller någon undervisning skett under det här läsåret. Enligt Kenneth Nordberg, projektforskare vid landsbygdsenheten, sköter doktorander och forskare sig själva, men undervisningen lider. Nordberg, doktoranderna Stina Svels och Ghita Bodman, samt ytterligare två doktorander, är de enda på enheten och direkt kopplade till ämnet socialpolitik. Landsbygdsforskningen vid ÅA är ett biämne inom just socialvetenskaperna.

Forskningen ligger emellertid rätt i tiden, men utan professor saknas framförhållning och planering. Det är därför som de vill omformulera hela landsbygdsforskningen för att bättre ta expertisen till vara. Forskartrions plan är att en uppdatering av inriktningen räddar ämnet och tryggar en professur. Benämningen landsbygdsforskning är föråldrad och enligt förslaget kan ämnet i framtiden heta välfärdsstudier och samhällsförändring. Utvecklingen inom forskningen går mot att allt mer se på samspelet mellan det rurala och urbana, ett samspel som blir allt starkare.

Professor Katajamäki orolig för landsbygdsforskningen

”Jag är orolig för framtiden när det gäller landsbygdsforskning. Det ser inte ut som att den professur jag nu lämnar kommer att fyllas. Samtidigt har den nationella finansieringen för landsbygdsforskning minskat”, sade professorn i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäki vid sin avskedsföreläsning (30.11). Katajamäki titulerar sig nu professor emeritus.

Katajamäki är orolig för högskolvärldens utveckling och syftar här på den samhällsvetenskapliga landsbygdsforskningen som undersöker landsbygden som helhet. Forskningen har stor betydelse, då den tar fram nya möjligheter för landsbygden att utvecklas. Fokus ligger på landsbygdens roll i samhället, ny företagsamhet, miljöfrågor, landsbygdens service och landsbygdspolitik.

Landsbygdsprofessuren vid ÅA efterföljs av en professur i välfärdsstudier?

Bildkälla: abo.fi

Åbo Akademi (ÅA) vill inrätta en professur i välfärdsstudier som skulle vara en efterföljare till landsbygdsprofessuren, vilken inrättades 2006 och vars finansiering tog slut 2015. Österbottens förbund, som även stött landsbygdsprofessuren, är välvilligt inställd till förslaget. På senaste möte beslöt landskapsstyrelsen reservera 20 000 euro i nästa års budget för professuren. Vasa stad har också beslutat reservera en lika stor summa, medan andra tilltänkta huvudfinansiärer är Högskolestiftelsen i Österbotten och Stiftelsen för Åbo Akademi.

Uppgifterna är från en notis, skriven av Kerstin Nordman, i Vasabladet (26.4).

Svårt läge för landsbygden men inte hopplöst – professor Kjell Andersson

Centraliseringen och urbaniseringen har förstärkts, och här kan man komma med flera förklaringar. I en artikel i Vasabladet (30.10) räknar professorn i landsbygdsforskning vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa Kjell Andersson upp några. För det första har vi sedan länge haft en stark centraliseringstrend och -tro i Finland, vilket tagit sig uttryck i en medveten satsning på stadsregioner inom utvecklingspolitiken. Den har legat bakom försök till kommunsammanslagningar och den genomsyrar det mesta av omstruktureringen av serviceproduktion med indragning av små skolor, postanstalter, sjukhusavdelningar, polis och rättsinstanser m.m.

Triple Helix-modellen (som Peter Backa nämnde i en artikel i Vasabladet 22.10) utgör också ett exempel på de mekanismer som gynnar städer och centralisering, medan landsbygden inte kan dra speciell nytta av den. Triple Helix innebär nämligen ett samarbete mellan företag, universitet och myndigheter i syfte att strategiskt förbättra i synnerhet industriell verksamhet.

Samhällsvetenskaplig landsbygdsforskning tynar bort – professor Hannu Katajamäki

Hannu Katajamäki

Inom landsbygdsforskningen finns det två inriktningar. Den ena, agrikultur-forstvetenskapliga, är gammal och orubblig, medan den andra, samhällsvetenskaplig landsbygdsforskning, har betydligt mindre resurser. Det är den här andra inriktningen som hotas att tynas bort. Läs professor Hannu Katajamäkis artikel här nere (redigerad), som även ingått i Vasabladet (18.7) och kommer att ingå i ett kommande nummer av tidningen Maaseutu Plus – Landsbygd Plus.

Landsbygdsforskningens ena tradition tynar bort

I Finland finns två riktningar inom landsbygdsforskningen.  Den första, agrikultur-forstvetenskapliga, är gammal och orubblig. Spetsen är agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Kvaliten på denna tradition är internationellt på topp. Naturresursinstitutet, som startade i början av detta år, representerar mestadels den första traditionen.