Kategorier
2018 Nyhetsbrev 10/2018

Fem myter om landsbygden – podden Landet slår hål på och nyanserar

Myterna om landsbygden är många, som t.ex. att det är i stan det råder störst öppenhet och mångfald, liksom att det är där alla smarta innovationer och uppfinningar föds. Andra handlar om att det är i staden det går att leva hållbart och att folk flyttar dit för att servicen försvinner på många håll. Podcast Landet bestämde sig för att slå hål på och nyansera några av de vanligaste myterna om den svenska landsbygden. Till hjälp tog man ekonomerna Johanna Nilsson och Maria Lillieström som driver kunskapsplattformen Härifrån – en plattform där forskning, artiklar, filmer och radioprogram har samlats ihop och som handlar om platsens betydelse och den territoriella maktordningen.

Femtioåttonde avsnittet, Fem myter om landsbygden – dags att nyansera bilden, finns att lyssnas på webbplatsen soundcloud.com.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 05/2016

Platsmarknadsföring och regionalt varumärkesbyggande

Bok - Världens bästa plats – Platsmarknadsföring, makt och medborgarskapBåde glesbefolkade landsbygdskommuner och de resursstarkaste storstadsregioner gör det nuförtiden, på ett eller annat sätt. Platsmarknadsföring och varumärkesbyggande för att attrahera besökare, företag och invånare, är idag etablerat i de flesta regioners och kommuners verktygslåda, både i Sverige och i resten av världen. Ansträngningar för att generera positiva associationer kring en region eller plats, eller olika insatser för att direkt ”sälja” platsen till besökare, företag och potentiella invånare, utgör numera enligt många forskare en central komponent i de flesta regionala utvecklingsstrategier.

Vid sidan av globala ”gurus” som Philip Kotler och Simon Anholt har idag en svensk hemmamarknad för platsmarknadsföringsexpertis också vuxit upp, med handböcker, konsultföretag, bloggar – och även en kritisk forskningsgenomlysning (http://www.reglab.se/forskningsnyheter/?p=1038). De här sätten att arbeta inom regional utveckling är nuförtiden utbredda. Men vad vet vi egentligen om platsmarknadsföringens arbetssätt? Vad leder insatserna till, och hur forskar man kring dessa praktiker?

Läs mer på webbplatsen reglab.se. Se även text och boken Världens bästa plats? av Josefina Syssner, forskare vid Linköpings universitet.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 24/2015

Gemenskap kan locka fler att flytta till en ort

Sälen
Sälen
Bildkälla: flickr.com

Maria Thulemark, som är verksam vid Högskolan i Dalarna och Örebro universitet, säger att vi vet redan att vacker natur är en dragningskraft, men hennes forskning visar att det sociala är viktigt för att människor ska stanna kvar. Genom att välkomna människor in i gemenskapen, kan små orter locka fler att flytta till trakten, menar hon. Thulemark har i sin doktorsavhandling i kulturgeografi intervjuat inflyttare, entreprenörer, beslutsfattare, turismanställda och säsongsarbetare i Idre, Sälen och Wanaka, Nya Zeeland. Ytterligare har hon använt statistik från databasen Bergslagsdata, där man kan följa individer under lång tid.

I dag kännetecknas små landsbygdsorter av en åldrande befolkning, utflyttning och avbefolkning. Men turistdestinationer på landsbygden har en positiv inverkan och kan möta den negativa trenden, t.ex. är det inte några problem för skidorter att locka säsongsarbetare till sig.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 10/2014

Landsbygden borde ha ambitionen att ligga först i Internetanvändning

working like a dogTänkaren Teo Härén lanserade nyligen begreppet peak city, grundat i tanken att morgondagens IT-teknik kommer att göra alltmer av verksamheter platsobundna. Mycket av det som varit stadens fördel kan således IT-tekniken minska betydelsen av. Platsbundenhet är en viktig del i förklarandet av samhällsutvecklingen hittills. I bondesamhället fanns koppling till var den goda jorden fanns, medan industrisamhället gjorde att råvaruorter blev vinnare. I service- och konsumtionssamhället är närheten till marknaden, staden, avgörande, men när betydelsen av platsen minskar, ger det möjlighet till något nytt – en ny vändning i samhällsutvecklingen. Men vad händer med de landsändar eller de invånare som inte använder den nya tekniken? Hoppa på tåget och var med! Internetanvändningen är i dag lägre på landsbygden än i staden, trots att den teoretiska tillgängligheten egentligen är god. Endast 500 hushåll i Sverige saknar i dag någon form av antingen trådbunden eller trådlös uppkopplingsmöjlighet med hastighet på minst 1 Mbit/s.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 06/2014

”De gick närmare och såg en suddig text, Negativ stämning” – Katajamäki filosoferar över ministrars tågresa till räls ände

Countryside as Seen from a Moving TrainDet var en gång tre ministrar som beslöt att göra en tågresa. De ville bekanta sig med olika orter, vidga vyerna och förnimma medborgarnas vardag. Tåget avgick från Helsingfors centralstation en halv timme försenat. Resan började med glatt småprat, landskapsbeundrande och med att svära över mobilernas instabila hörbarhet. I Tammerfors var tåget en timme försenat. Resan fortsatte mot Österbotten. När tåget nådde de kärriga markerna norr om Parkano, blev landskapet mycket dimmigt. I dimman kunde man se disiga gestalter med förstenade ansikten och träklubbor i händerna. Dimman bedövade ministrarna, men de vaknade plötsligt p.g.a. en skakning som nästan stämde blodet. Ministrarna märkte att resan fortsatte, men nu satte de på träbänkar. Alla resenärer hade försvunnit. Den modigaste ministern kollade situationen, kom tillbaka och anmälde: Det är ett ånglokomotiv.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 04/2014

Det perifera samhället måste själv ta tag i sin framtid

Kommunvapen - Kaskö, Kristinestad  och Närpes
Bildkälla: Wikimedia Commons

Under 1990-talet introducerades olika former av kontrakts- och marknadslösningar, som delvis ersatte den traditionella hierarkiska, byråkratiska förvaltningsmodellen. Den här utvecklingen ledde i sin tur till en övergång från government till governance, vilket betyder att även den andra och tredje samhällssektorn inbjöds att delta i planeringen av samhället genom olika former av samarbeten, t.ex. Leader-programmet, som lyckats engagera en mångfald av aktörer till att samarbeta för utvecklingen av den egna hembygden. Den finländska staten verkar nu åter gå in för en starkare styrning, mer government, vilket främst motiveras av behovet av större förvaltningsenheter och av att governance-systemet gett upphov till organisationer som ligger utanför direkt demokratisk kontroll, men det ligger också nära till hands att misstänka att government-vändningen är ett svar på en allmän uppfattning på statlig nivå, att styrningen av samhällsutvecklingen varit på väg att falla staten ur händerna.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 01/2014

Mindre orter skapar starkare lokal identitet

Love (Two red hearts)Den lokala identiteten är starkare på mindre orter jämfört med större och österbottningar känner mer för sin hembygd än nylänningar, visar en omfattande enkätundersökning där hälften av dem som svarat har hjärtat på en annan ort än där de bor. Två tredjedelar av dem som någon gång har bott i Larsmo (Österbotten) eller Sibbo (Östnyland), har gett de orterna sitt hösta betyg som i undersökningen kallas för hjärteorter. Enligt Sulevi Riukulehto, forskningsdirektör i ämnet regionalhistoria vid Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet, visar en enkätsvaren från finlandssvenskarnas flyttvanor att det verkar vara lättare att rota sig på en mindre ort. Till synes liknande orter får väldigt olika betyg, och också grannkommuner får olika omdömen i enkäten, vilket beror enligt Riukulehto på att det är flera olika faktorer som skapar en lokal identitet. Han har utarbetat en teori om hembygd, där hembygden består av det naturliga landskapet, den bebyggelse som människan har skapat, men också av den mentala miljön, en bit som kan skilja sig mycket även om orterna till yttre faktorer är lika.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 34/2013

Det var inte marknadskrafterna som en gång i tiden påbörjade nedläggningarna på svenska landsbygden

Bok - Krympande eller växande städerEfter Centerns partistämma och Social-demokraternas nyvunna intresse för glesbygdsfrågor har den lätt korporativa frågeställningen om särskild politik för platser utanför storstadsregionerna blivit het, så därför kommer Nima Sanandajis nya bok Krympande eller växande städer (Reforminstitutet) lägligt. Det finns anled-ning att problematisera utvecklingen på platser där avbefolkning och företagsned-läggning länge varit vardag, för i delar av Sverige försvinner de unga och de företag-samma till storstaden och lämnar en miljö där många menar att det inte är någon idé. Inte sällan försöker ledningen för de tynande kommunerna hejda den negativa trenden med mer eller mindre spektakulära byggnatio-ner och satsningar som ”skall sätta orten på kartan”, senast Götene kommuns nedeltidsby för 100 miljoner skattebetalakronor.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 06/2013

En fungerande vardag på landsbygden – Egentliga Finlands program för lokal utveckling nu även på svenska

Egentliga Finlands program för lokal utveckling 2010-2015Platserna inte längre lokala utan de knyts samman genom människornas rörelser i vårt nätverksliknande samhälle. Mer än tidigare måste platserna beaktas som en del av en större helhet; hur man tar sig till arbetet, var man utför olika ärenden och var man tillbringar sin fritid. En fungerande vardag på landsbygden innebär fungerande förbindelser, strukturer och servicetjänster, förhållandevis tillgängliga för alla. Dialogen mellan offentlig sektor, företagare och medborgaraktörer, samt överenskommelserna om arbetsfördelningen mellan dessa, är i nyckelposition för att garantera en fungerande vardag. Programmet En fungerande vardag på landsbygden – Egentliga Finlands program för lokal utveckling 2010-2015 har sammanställts av Egentliga Finlands Byars rf och listar målsättningarna för tredje sektorn, alltså de lokala utvecklarna i landskapet, för de närmaste åren. En del av de 31 verksamhetsförslagen är ämnade för aktörer på gräsrotsnivå, medan andra är klart riktade till organisationer inom regional utveckling. Följande utvecklingsteman lyfts fram som de viktigaste:

  1. En fungerande vardag
  2. Bibehållen service och serviceutveckling
  3. Klimatförändringen
  4. Kulturella resurser på landsbygden
  5. Stärkande av medborgarverksamhetens roll
  6. Tredje sektorns roll inom landsbygdspolitiken

Programmet finns att läsas på Egentliga Finlands Byar rf:s hemsida.