Trådlösa mobilnätet 5G är inte nyckeln till lycka för ett digitalt språng till landsbygden. Att överföra data utan problem i mobilnätverket, kan man bara trygga genom att överföra största delen av data i ett fast optiskt fibernätverk. Det har man redan gjort i andra nordiska länder. För närvarande är Finland på jumboplats, vad gäller bredbandstäckning för Europas landsbygdsområden. I Södra Savolax har bara 15 procent av hushållen möjligheter till optisk fiber. Det här är motstridigt då Finland är föregångare på nästan alla andra sektorer inom landsbygdens utveckling. Nu är det hög tid att påverka och kräva nationella medel för att bygga ut bredbandet till landsbygden. Det ser nämligen ut som så, att de som skulle gagnas mest av fungerande och pålitliga fiberförbindelser, blir utanför. Differentieringen sker även mellan områden och byar.
Etikett: Optisk kabel
Regionernas livskraft är relaterat till deras förnyelseförmåga och till deras livskraftiga företag. Livskraften grundar sig på den dragningskraft som regioner och orter lockar nya invånare och företag med. Det avgörande är inställningen och hur regionerna förmår svara mot servicen, företagsverksamheten och samhällenas utveckling och förnyelse. Optisk fiber är en viktig dragningsfaktor för både nya invånare och företag.
Digitaliseringen framskrider oundvikligen. Enligt forskningsresultat från Östra Finlands universitet har fiberanslutning varit en avgörande inverkan i valet av placeringsort för vart fjärde företag och för grundandet av vart femte företag. Dessutom är optisk fibernätverk en viktig faktor i valet av fritidsbostadens ort. Forskningsresultaten visar sålunda att fiber är en central dragningsfaktor, som det skulle löna sig för kommunen att även utnyttja i marknadsföringen. Men innan dess, ska förstås den optiska fibern vara nedgrävd och tillgänglig för både företagen och invånarna.
Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Marianne Selkäinaho är landsbygdsöverinspektör på jord- och skogsbruksministeriet.
Vid Vasa universitets enhet för regionalvetenskap körde man i början av augusti igång ett forskningsprojekt om datanätförbindelsernas roll på landsbygdsorter, Tietoverkkoyhteyksien rooli maaseutupaikkojen suhteellisen aseman muutoksessa. Genom forskningen försöker man svara på frågan om optisk fiber har ökat förutsättningarna för verksamhet på landsbygden – ger fiberförbindelserna fler invånare och företagsverksamhet? Materialet är intervjuundersökningar, vilka görs i flera byar på olika håll i Finland.
”Bosättningen i en till ytan stor och landsortsbetonad stat kan inte längre vara ett värde i sig. Nu borde man även se framåt och fundera över hur spridda lokala resurser, kunnande och stora naturresursområden kopplas till samhällets snabba digitalisering”, säger projektets ledare, universitetslektorn Ilkka Luoto på Vasa universitet. Enligt Luoto försöker man genom undersökningen få reda på förändringar i byarnas och kommunernas relativa läge, då fibernätförbindelser planeras eller då de har bildats på undersökningsområdena. ”Utgångspunkten är att nätverksförbindelserna inverkar på invånarnas och företagens lokaliseringsbeslut, verksamhetsförutsättningar, samt trivsel på landsbygdsområden”, säger Luoto.
Mer info (på finska) finns på webbplatsen uva.fi.
Kommunikationsverket utredde tillgången till snabba bredbandsabonnemang för andra gången i slutet av år 2013. Tillgång till snabba bredbandsabonnemang med en hastighet på mer än 30 Mbit/s har förbättrats med cirka fem procent i fjol. Samtidigt har antalet abonnemang med optisk fiberteknik ökat ännu snabbare, ca 11 procent. Av utredningen framgår att tillgången till fasta bredbandsförbindelser är bäst i landskapet Österbotten, där över tre fjärdedelar av de stadigvarande bostäderna kan få en snabb bredbandsförbindelse. I slutet av år 2013 hade ungefär 69 procent av de finländska hushållen tillgång till ett bredbandsabonnemang på 30 Mbit/s som har genomförts med teknik i det fasta nätet, medan ca 41 procent av hushållen hade tillgång till bredbandsabonnemang som har genomförts med fiber till hemmet (FTTH-lösningar) eller fiber till fastigheten (FTTB-lösningar). I Europeiska kommissionens digitala agenda har man satt som mål att ett bredbandsabonnemang på 30 Mbit/s ska vara tillgängligt för alla européer senast år 2020. År 2008 satte Finlands regering som mål att bredband på 100 Mbit/s ska vara tillgängligt för alla finländare före utgången av år 2015.
Uppgifterna är från kommunikationsministeriets hemsida med länk till pressmeddelandet (från 27.2).
Trådlöst bredband är det enda vettiga sättet att få bredband också till glesbygden, menar de regionala telefonbolagens intresseorganisation Finnet. I första hand byggs snabbt bredband med optisk kabel, men det blir mycket dyrt att dra kabel till alla hus i glesbygden. Enligt Finnets VD Jarmo Matilainen kunde man med radiofrekvenser få trådlöst bredband ”de sista kilometrarna” mellan den optiska kabeln och hemmet, vilket skulle spara staten och kommunerna upp till 600 miljoner euro. Målet i den nationella bredbandsstrategin är att alla i Finland skall ha en fast förbindelse på 100 Mbit/s år 2015 två kilometer från huset, något som knappast kommer att ske med nuvarande utbyggnad. Finnet, liksom andra operatörer erbjuder sina kunder optisk kabel fram till huset. Men kostnaden för en fast förbindelse är mellan 5 000-10 000 euro, vilket få är beredda att satsa så mycket på.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 