Hur påverkar naturen vårt välbefinnande?

Ohtakaris steniga strand vid Bottniska viken Bildkälla: Wikimedia Commons

Femton minuters vistelse i naturen får blodtrycket att sjunka, hjärtat att varva ned och nivån av stresshormon att minska. Vi mår bra i naturen och det är lika bra att slå fast det direkt. Det finns klara vetenskapliga belägg för att vistelse i naturen har positiva effekter på människans välbefinnande, menar doktoranden vid Åbo Akademi i Vasa Ghita Bodman. Hon forskar i just natur och välbefinnande.

Vad är det då i naturen som får oss att må bra? Det handlar förstås om en helhet där sådant som bland annat frisk luft spelar in. Men det går djupare än så och här har forskningen kanske inte alla svar ännu, men det finns tre dominerande teorier som till en del bygger på att vårt förhållande till naturen är något nedärvt, som vi fått genom evolutionen.

Naturvyer för att må bättre – projekt vill få fler naturföretagare i Österbotten

Meiko naturskyddsområde som ligger i kommunen Kyrkslätt i landskapet Nyland.

Forskning visar att det är bra för hälsan att vara ute i natur och bland djur. I höst drar projektet Nordic Nature Health Hub i gång i Österbotten och Västerbotten, och det handlar om naturföretagande med målet att få fler gårdar att satsa på grön omsorg (green care).

Enligt forsknings- och utvecklingsexpert Lena Enlund på yrkeshögskolan Centria, så visar forskning att det är bra för hälsan att vistas ute i naturen. Det har en lugnande effekt och inverkar positivt på blodtryck, samt att stresshormonerna går ner. Det behöver inte ens vara hemskt långa stunder heller, utan bara att man går ut i skogen kan ha många positiva effekter. I samarbete med Vasa universitet har Centria i flera års tid haft olika projekt kring Grön omsorg, och efterfrågan på sådan verksamhet är stor.

Projektet Nordic Nature Health Hub, som ägs av Naturresursinstitutet Luke och EU Interreg Botnia-Atlantica, görs mellan yrkeshögskolan Centria, Vasa universitet, Kristinestads Näringslivscentral, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå universitet, Västerbottens läns landsting, Länsstyrelsen i Västerbotten och Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten.

Mer info finns på webbplatsen svenska.yle.fi.

Inte lätt anpassa nybyggen till gamla byamiljöer

Förutsättningen för en livskraftig landsbygd är naturligtvis att folk bor där. Sedan är det socialt, kulturellt och ekologiskt viktigt att befolkningen utökas också med nya invånare än bybornas efterkommande, vilket betyder förändringar – nya bostäder, rekreationsområden och servicebehov. Under den traditionella finländska landsbygdskulturens guldperiod hölls byarna samman p.g.a. ekonomiska, sociala och tekniska orsaker, men så småningom har de gamla strukturerna ändrats och nya invånare, som möjligen saknar band till gamla traditioner, har flyttat in. Det syns tydligast i byggnationen med byar som småningom blivit smått kaotiska, som förstadsmiljöer, den ena lik den andra utan egen identitet och karaktär, en situation som är snarlik i hela landet. Speciellt påtagligt är detta här i de svenska kustbygderna, som traditionellt varit kända för sin speciella, högklassiga landsbygdsmiljö. I Korsholm finns flera sådana byar.