Kategorier
2017 Nyhetsbrev 13/2017

Ny teknik ska hålla danska landsbygdsbutiker öppna utan personal

Dagli´ Brugsen
Foto: Coop

För att motverka butiksdöden på den danska landsbygden vill handelskedjan Coop pröva ny teknik för att hålla sina landsbygdsbutiker öppna 24 timmar i dygnet utan personal. Coop vill nu vända utvecklingen genom att testa butiker där kunderna får betjäna sig själva. Coop har de senaste två åren kört in sitt s.k. ”Bip&Betal” -system, som gör det möjligt för kunderna att själva skanna in sina varor med en app i den egna mobiltelefonen. Vid utgången betalar sedan kunden genom att dra telefonen över en skanner.

De första reaktionerna är inte särskilt positiva, för då Coops nya planer blev kända, började det hagla kritik i sociala medier. Innovationen kan i värsta fall bli ett självmål. I en intervju för Danmarks TV2 befarar detaljhandelsexperten Bruno Christensen att satsningen i värsta fall kan gynna konkurrenterna, och hänvisar till kedjan Rema 1000 som kan tacka personalens direktkontakt med kunderna för sina framgångar.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Peter Karlberg, i tidningen Landsbygdens Folk (10.11).

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 07/2016

Service tema i senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket

Svenska Landsbygdsnätverkets nyhetsbrev nr 14-2016I senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket, med temat Service, gräver man djupare i vad det innebär och vilka möjligheter som finns då det gäller bättre service för människor på landsbygd och i glesbygd. Det ska nämligen satsas 700 miljoner kronor fram till 2020. Några goda exempel på servicesatsningar får man också med sig, som kostnadseffektiv mobil hälsovård i Finland. Stora avstånd och en åldrande befolkning ställde till bekymmer för regionala hälsovårdsmyndigheter i sydöstra Finland, så hur skulle man garantera en trygg vård till alla, samtidigt som kostnaderna hålls nere? Svaret blev bussen Mallu, som introducerades 2010 och nu åker runt med ett team sköterskor, vilka ger vård till bygdens invånare i Södra Karelen.

Nyhetsbrevet (nr 14/2016) finns som länk på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 04/2016

HSSL mobilanpassade hemsidan

HSSL - mobilanpassad hemsidaNu har Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) tagit steget in i det tjugoförsta århundradet och mobilanpassat sin hemsida. Själva tycker de att den fungerar alldeles utmärkt, men om man upptäcker några konstigheter, så kan man gärna skicka en e-post till Ulrik Strömberg och meddela: ulrik.stromberg@helasverige.se.

Uppgifterna är från HSSL:s webbplats helasverige.se.n/

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 21/2015

Effektivare bruk av frekvenser ger mer trådlös kommunikation – liten betydelse för landsbygden menar ”datadoktorn”

Nätdemokrati - bärbara datorerVid horisonten kan vi se en ny generation av mobiltelefoner, 5G, och framåt förväntar vi oss också mycket mer, vilket kommer att kräva ännu mer utrymme för trådlös kommunikation. Forskarna söker nu sätt att göra detta möjligt. En ny teknologi kallad ”Internet of Things”, där allt är anslutet till allt, kommer även  att vara verklighet inom en nära framtid. Det handlar här om ett nätverk av fysiska objekt eller ”saker” inbäddade med elektronik, sensorer och anslutningar som gör det möjligt att uppnå högre service, t.ex. kommer det att bli standard att gå till Internet och kontrollera värmesystemet i din lägenhet, sköta din tvätt, handla och mycket mer. ”Allt kommer att anslutas till allt”, säger Mohamed Hamid, forskare vid Högskolan i Gävle.

Systemet som vi använder för att transportera information idag, är hårt reglerat och man får betala mycket för att använda frekvenserna, och det är här Mohamed Hamids forskning kommer in.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 12/2015

Tätorter utan bredband bromsar digitaliseringen

FibertrådarFinland får inte falla i mobilgropen, utan även fasta, säkra bredbandsanslutningar bör erbjudas överallt. Det här sade undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru den 5 mars under diskussionen i samband med ett fiberoptikprojekt som startats av ett lokalt andelslag i Sockenbacka i Helsingfors. ”Fiberbyggandet har inte framskridit som förväntat i områden mellan täta befolkningscentra och glesbygder som stöds med offentliga medel. Cirka 60-65 procent av finländarna bor i sådana här ofta äldre bostadsområden. Det är mycket viktigt att väcka diskussion om hur marknaden kunde få ett lyft. Det är inte frågan om endast några hushåll som vill se på TV via Internet. Det är frågan om en digital utveckling som rör hela samhället. Till exempel tjänster som blir elektroniska, distansarbete som blir allt vanligare och företagsverksamhet i hemmakontor kräver snabba och särskilt funktionssäkra dataförbindelser”, säger minister Kiuru.

Uppgifterna är från ett av kommunikationsministeriets pressmeddelanden (från 6.3).

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 04/2015

En titt i kristallkulan för landsbygdens framtid

Sveriges Radio P4 VästmanlandI en serie reportage (åtta stycken tolv minuters program) har man på P4 Västmanland pratat om landsbygden. Vad gäller framtiden för landsbygden, träffade man experter och entusiaster som fick skåda i kristallkulan.

Det finns så många människor som engagerar sig för landsbygdens utveckling, och många av dem är med i föreningen Hela Sveriges ska leva (HSSL) som är en medlemsorganisation som samlar 4 700 lokala utvecklingsgrupper och nära 50 organisationer. Föreningen startade år 1989 och har sitt ursprung i en kampanj med samma namn som genomfördes med syfte att stärka landsbygden. Tage G Petersson, som var den förste ordföranden i HSSL, menar att de som idag arbetar med landsbygdsfrågor är eldsjälar och entusiaster. Han förstår att de arbetar i motvind, men så länge de orkar hålla ut, så kommer landsbygden att överleva på många orter.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 19/2014

Rullande närservice

???????????I dag finns i Finland ett tiotal fordon som erbjuder sjuk- och hälsovård, samt socialtjänster. Tarja Myllärinen, som är direktör för social- och hälsovård vid Kommunförbundet, tror att de ambulerande enheterna kommer att bli vanligare. Ny teknik möjliggör detta, samtidigt som befolkningen blir äldre, glesbygden avfolkas och en administration som förändras. ”Det har funnits rädsla för att närservicen försvinner i och med social- och hälsovårdsreformen. Tidigare tänkte man att närservice alltid innebär en enhet med fyra fasta väggar, men nu vet vi att de kan vara rörliga”, säger Myllärinen som menar att speciellt i glesbygden kan man ha nytta av enheter på hjul. Men det är viktigt att noggrant fundera ut vilken service som är ändamålsenlig att ge mobilt.