Kategorier
2015 Nyhetsbrev 15/2015

”Vi borde även satsa på den smarta landsbygdspolitiken” – Peter Backas landsbygdstestamente

Landsbygdsriksdagen i Pedersöre 28-29.3.2015 - tidningenUnder den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre (28-29.3) gjorde Peter Backa ett slags försök till testamente över sin roll som ”virtuell landsbygdsutvecklare” i 30 år. Han utgick från sina erfarenheter, vad han sett och hört, men även vad han läst. Backa plockade några centrala trender och vågrörelser som är avgörande för landsbygden, landsbygdspolitiken och människorna på landet. Här nere följer slutsatserna av hans tankar. Hela texten kommer inom kort att finnas på webbplatserna bya.net och landsbygdsriksdagen.fi.

Slutsatser

Mitt testamente är skrivet i mörka färger, men det är inte negativt. En sak som jag också lärt mig, är att om det finns idéer, vilja och kampanda, så kan vilka trender som helst vändas, åtminstone lokalt. Men jag tror att vi radikalt måste tänka om våra strategier – inte bara taktiken. Vi måste tyvärr ändra oss på grundläggande punkter.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 12/2015

Produktionsstöd för vindkraftsel för Åland närmare visionen en grön ö i ett blått hav

VindparkEtt åtta år långt politiskt arbete har gett resultat då Åland får 60 miljoner euro av staten i produktionsstöd för vindkraftsel. Camilla Gunell, lantråd på Åland, menar att klimatet är den stora vinnaren, liksom Finlands image som ett miljövänligt land. Riksdagens ekonomiutskott säger nämligen ja till att stöda elproduktionen i tre nya vindkraftsparker på Åland. Under tolv år ges 60 miljoner euro, medan lanskapsregeringen bidrar med 18 miljoner. Med de tre planerade vindparkerna blir Åland självförsörjande på el till 60-70 procent och tar således ett steg på vägen mot att nå sitt visionära miljömål att bli en grön ö i ett blått hav. Enligt Gunell bidrar Ålands vindkraft i hög grad till att Finland kan uppfylla EU:s klimatmål om minskade utsläpp av växthusgaser.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 12/2015

Naturgas och småskalig energiproduktion i fokus på Vaasa EnergyWeek

Vaasa EnergyWeek - logo 2015Startskottet för EnergyWeek 2015 startar den 16 mars, när energi- och miljöseminariet slår upp dörrarna. Den här gången fokuserar man på användningen av flytande naturgas och möjligheterna till småskalig energiproduktion. Eftermiddagen är indelad i två identiska pass där huvudtalarens anförande följs av en paneldiskussion, och de som yttrar sig står för den bästa expertisen inom energisektorn: miljöminister Sanni Grahn-Laasonen, Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen, Ab Stormossen Oy:s verkställande direktör Leif Åkers, ABB Oy:s försäljningschef Matti Vaahtovaara m.fl. Seminariet och paneldiskussionerna hålls på engelska. Energi- och miljöseminariet, som hålls i Vasa stadshus (Senatsgatan 1) kl. 12-16, är avgiftsfritt, men anmälan är önskvärd. Kolla även in vad annat som händer under EnergyWeek. Det ordnas en massa dagligen fram till torsdagen den 19 mars – förutom Energy and Environment Seminar, även Vaasa Wind Exchange, Renewable Efficient Energy V, Sales Café, EnergySpin och Energy and Buildings.

Uppgifterna är bl.a. från Österbottens förbunds Nyhetsposten – Uutisposti nr 2-2015. För mer info, program och anmälan se även webbplatsen energyweek.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 10/2015

Vaasa EnergyWeek med fokus på naturgas och småskalig energiproduktion

Vaasa EnergyWeek - logo 2015Startskottet för EnergyWeek 2015 går måndagen den 16 mars, när energi- och miljöseminariet slår upp dörrarna. Den här gången fokuserar man på användningen av flytande naturgas och möjligheterna till småskalig energiproduktion. Eftermiddagen är indelad i två identiska pass där huvudtalarens anförande följs av en paneldiskussion, och de som yttrar sig står för den bästa expertisen inom energisektorn: miljöminister Sanni Grahn-Laasonen, Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen, Ab Stormossen Oy:s verkställande direktör Leif Åkers, ABB Oy:s försäljningschef Matti Vaahtovaara m.fl. Seminariet och paneldiskussionerna hålls på engelska. Energi- och miljöseminariet, som hålls i Vasa stadshus (Senatsgatan 1) kl. 12-16, är avgiftsfritt, men anmälan är önskvärd. Kolla även in vad annat som händer under EnergyWeek. Det ordnas en massa dagligen fram till torsdagen den 19 mars – förutom Energy and Environment Seminar, även Vaasa Wind Exchange, Renewable Efficient Energy V, Sales Café, EnergySpin och Energy and Buildings.

Uppgifterna är bl.a. från Österbottens förbunds Nyhetsposten – Uutisposti nr 2-2015. För mer info, program och anmälan se även webbplatsen energyweek.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 08/2015

Arbetsbanksexperiment även för landsbygden!

YTR - nya hemsidor, bild (2x)En arbetsbank kunde vara en lösning för att även erbjuda landsbygden stöd, hjälp och service, som kommunerna och företagen inte producerar, och för det arbete som tidigare blivit ogjort, då man inte hittat finansiering eller då man inte har kunnat sköta det med frivilliga krafter. FPA:s generaldirektör Liisa Hyssälä talade om arbetsbanksidén 7.2 i en intervju i TV-programmet Yles Ykkösaamu. Arbetsbanken skulle vara ett nytt tillvägagångssätt, men samtidigt å ena sidan hjälpa till att sysselsätta människor som har utan arbete och å andra sidan lösa evighetsproblemen som har att göra med utkomsten och flitfällor. Generaldirektören uppmuntrade till försök med olika arbetsbankslösningar. Organisationer, kommuner, FPA och arbetskraftsförvaltningen – gå från ord till handling och pröva arbetsbanksidén på landsbygden! Bland annat det här skriver Ritva Pihlaja, specialsakkunnig och forskare vid Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, i Landsbygdspolitikens blogg.

Hela blogginlägget finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Se även forskaren vid Finlands miljöcentral Juha Peltomaas blogginlägg om att i samarbetet mellan gårdsbruksenheterna gömmer sig potentialen i miljöpolitikens utveckling.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 04/2015

Att övergå från passiv konsument till aktiv konsument-producent minskar konsumtionens miljöpåverkan

Undersökningen LUT Scientific and Expertise Publications 2014Hanna Mattila, sakkunnig i livsmedels-, klimat- och energipolitik vid jord- och skogsbruksministeriet, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om konsumtionens miljöpåverkan. En passiv förbrukare av energi omvandlas till en ”energimedborgare” som producerar energi och binder sig då vid förnybar energi både ekonomiskt och psykiskt. Även omvandlingen från en matkonsument till en ”matmedborgare” minskar klimatpåverkan av livsmedel. Läs hela blogginlägget finns här under:

Från passiv konsument till aktiv medborgare

På landsbygden finns det goda möjligheter att minska miljöpåverkan av konsumtionen. Detta sker genom att man övergår från att vara en passiv konsument till att vara en aktiv konsument-producent.

Energimedborgaren minskar utsläppen

Om man lyckas omvandla en passiv konsument till en aktiv konsument-producent minskar den miljöpåverkan som beror på konsumtion. Detta konstaterande gjordes vid Villmanstrands tekniska universitet (LUT 2014) när man undersökte hur hushållen kan omvandlas till mikroproducenter av el. Enligt undersökningen ledde hushållens egna energiinvesteringar till ökad medvetenhet om energifrågor och mikroproducenterna började fundera på en större rationalisering av energiförbrukningen i hemmet.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 02/2015

Möten på distans sparar tid och pengar

Skype-logoTarja Lukkaris, specialsakkunnig i samarbetsgruppens nätverk för glesbygden samt som samordnare för temaprogrammet för byar i Kajanaland, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att möten med fjärruppkoppling sparar både arbetstid och pengar. Det hör till både dagens och framtidens realiteter. Hela blogginlägget finns här under:

Fjärruppkoppling sparar tid och pengar

Finland är ett land som karakteriseras av långa avstånd. Många möten, evenemang, seminarier o.s.v. har koncentrerats till området söder om Ring III. Jag befinner mig på 600 kilometers avstånd från huvudstadsregionen. Lyckligtvis kan många möten skötas med hjälp av fjärruppkoppling.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 44/2014

Hur påverkas den svenska landsbygden av en ökande internationell migration?

Svenska Landsbygdsnätverkets nyhetsbrev nr 3-2014 (nya Landsbygdsnätverket)Forskningsprojektet When the World Goes Rural har studerat närmare hur en ökande internationell migration påverkar landsbygden. Vad händer i de kommuner som tar emot personer med utländsk bakgrund och hur upplever migranterna detta? ”Vi har tidigare studerat landsbygdens omvandling utifrån befolkningsförändringar”, säger professorn och projektledaren Gunnel Forsberg från Stockholms universitet. Redan då kunde vi konstatera att det finns ett flöde av människor som flyttar från städer till landsbygdsområden, även om den stora migrationsströmmen går till städerna, medan vi idag ser en ny trend där både antalen och andelen personer från andra länder ökar i vissa landsbygder.

I projektet, som är finansierat av forskningsrådet Formas, valde man ut landsbygdskommuner med en relativt stor ökning av utrikesfödda, och redan där konstaterades att det inte var en homogen grupp.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 41/2014

Energi och miljömässan på Åland denna vecka

EMIL programPåminner om Energi- och miljömässan 28-29.11 på Åland på Alandica som vi arrangerar via Energi och miljötekniska föreningen i landskapet Åland rf (EMIL rf). Vi kallar oss EMIL kort och gott. Mässan är helt gratis att delta i och man kan vara med och vinna en 3 300 euros värmepump om man har tur. Det är kostnadsfritt att delta i lotteriet om den. Tack vare att Ålandsbanken och LR gett ca 7000 och 6000 euro var, kan vi bjuda på inträde och föreläsningarna. Föreningen, som ni kan kika mera på via www.emil.ax, vill nu på bred front sprida budskapet och informera om ny teknologi som alla kan använda sig av.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 38/2014

Landsbygden äger också framtiden

843109_10152479100830004_321386251_o
Peter Backa

I uppbyggandet av en laddning av stadslandskapet tar man fasta på en gammal lokal kultur, en tradition eller t.o.m. en fördom, snyggar upp den och presenterar platsen som ett spännande ställe för den post-moderna, välbärgade människan att bo på, eller placera sitt kansli eller ateljé i. Därtill satsar man på att skapa kreativa hot-spots genom att få universitet och deras campus att ligga vägg i vägg med ateljéer och musikhus. På det här sättet vill stadsplanerarna skapa innovativa miljöer, som skapar något nytt, något som man i dag inte ännu vet vad det är. Man gör alltså en investering i det okända, man litar på att i dagens post-moderna samhälle kommer en dylik investering att löna sig, t.o.m. vara spjutsspetsen mot framtiden. På landsbygden stöder man också innovationer genom olika program, men det finns en uppenbar skillnad i strategi. Inom landsbygdsutvecklingen tänker man sig att innovationerna tas om hand, när de en gång gjorts av någon – i huvudsak är tankegången att man bara skördar det som spontant växer upp av sig själv. Bakom inställningen ligger en tanke om att framtiden nog tillhör staden, medan landsbygden äger det förgångna.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 38/2014

Hur kan man göra en insats för Skärgårdshavet? – projektverkstad för föreningar

Skärgårdshavets biosfärområdes nyhetsbrev År 2013 nummer 1Skärgårdshavets Biosfärområde ordnar projektverkstäder i november för er som önskar starta ett projekt eller göra en insats för Skärgårdshavet i samband med er övriga verksamhet. På plats finns Katja Bonnevier och Sonja Tobiasson från Biosfärområdet, Laura Johansson från Egentliga Finlands Byar rf och Emil Oljemark från Leader-föreningen I samma båt rf som berättar om finansiering, experter på miljöfrågor på land och i vatten ger bakgrund och visar på lyckade projekt. Tanken är även att visa på möjligheter att ingå i större projekthelheter med andra föreningar eller privatpersoner för att åstadkomma mera tillsammans. Verkstäderna ordnas 11.11 kl. 18 i gamla kommunalstugan i Nagu och 18.11 kl. 18 på Café Adéle i Sagalund i Kimito. Verkstäderna ordnas som en del av projektet Jag är en del av Biosfären. Biosfärområdet står för programmet och kaffe-/ teserveringen.

För anmälningsuppgifter till Naguträffen (anmälan senast 10.11) och till Kimitoträffen (anmälan senast 17.11) se webbplatsen skargardshavetsbiosfaromrade.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 34/2014

Energi och miljö tema på Ålands första renodlade byggmässa

EMIL logoDen första renodlade byggtekniska mässan på Åland med Energi och miljöteknik som tema hålls 28-29.11 på Alandica i Mariehamn. Meningen är att denna två dagars Energi och miljömässa skall bli ett årligen återkommande event utanför turistsäsongen. Deltagandet för besökarna skall bli avgiftsfritt för att locka mycket besökare, detta är möjligt tack vare sponsorer. Deltagande som utställare kostar 200 euro för enkelt utställningsbord, entré plan eller plats utanför lokalen på gården kostar 100 euro (om stora pelletspannor och liknande), på våning två kostar ett bord 100 euro.  Först till kvarn principen gäller, men utställarna måste anknyta till temat.

Som företagsmedlem i Energi och miljötekniska föreningen i landskapet Åland rf (EMIL rf) ställer ni ut/deltar er firma utan avgift på Åland Energy Weekend 28-29.11 på Alandica. Vill ni bli företagsmedlem i EMIL rf eller boka in er som utställare, kontakta då föreningen på www.emil.ax. Mässan väntas locka över 300 branschmänniskor (fredag) och över 600 fastighetsägare, samt övriga intresserade på Åland (lördag). Även inresta gäster från både fastlandet och Sverige, samt alla EMIL:s vänföreningar är inbjudna till Åland denna helg.

Läs mer på om Energi och miljömässan på EMIL:s hemsida. Mer info ger EMIL:s verksamhetsledare Mikael Erickson på tfn + 358 400 634444.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 27/2014

Årets miljövänligaste bondgård finns i Salo

Ko (3)WWF:s miljöpris för jordbrukare har vunnits av Fredrik och Helena von Limburg Stirum från Salo. I sin verksamhet på Koskis gård, som befinner sig i Koskis, Bjärnå i Salo stad, skyddar de genomgående både Östersjön och naturens mångfald. Av gårdens areal är 200 ha åker, 80 ha är naturlig betesmark och tusen hektar är skog. Gården säljer ekologiskt producerat nötkött. Fredrik anser att det viktigaste miljöarbetet på deras gård utförs av korna, som genom betandet sköter mångfalden av naturen och möjliggör trivseln av många olika insekts- och fågelarter på gårdens marker. De hundra korna och deras kalvar håller landskapet öppet, hjälper i att återuppta gamla betesmarker i bruk, samt att de sköter ängar, vattendrag, åstranden och skogsmarken. Avsikten med priset, som delades ut för femte gången, är att förmedla information om bästa praxis inom miljövänlig odling. Vinnaren i Finland deltar i tävlingen för hela Östersjöområdet, där internationella domare väljer vinnaren, utgående från de olika nationernas kandidater. Tävlingen ordnades av WWF i samarbete med producentorganisationerna MTK och SLC.

Hela pressmeddelandet (från 10.7) kan läsas på SLC:s hemsida.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 27/2014

Organiserad och yrkesmässig verksamhet i byarna

Årets by i svenska Österbotten 2014 - Nederpurmo (1)
Sisbacka i Nederpurmo
Foto: Håkan Sandberg

”I vår by hade verksamheten avtagit under många år, tills Tavastlands byaombud Elina Leppänen tog kontakt och vi tillsammans började göra upp en byaplan. Med hjälp av planen fick vi igång projektverksamheten och nu kan vi dra nytta av EU-pengar för att användas i vår egen by”, kommenterar Anu Maununen, ordförande i byaföreningen i Eteläistenkylä. Byn är en typisk finländsk by, där byaverksamheten aktiverar människorna att komma med. De aktiva byarna är organiserade genom byaföreningar, ofta med hjälp av byaombud som är verksamma i alla Finlands landskap, och allt oftare i ekonomiska regioner och kommuner. De befrämjar och hjälper byarna att få igång verksamheten, samt stöder och hjälper i vardagen och i projektverksamhetens krokiga vägar. Byaombuden förmedlar möjligheterna och nationell information på ort och ställe, samt är verkligen en viktig länk till både byarna och den offentliga makten.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 27/2014

Företag skapar grön el på landsbygden i Uganda

SolenergiVi måste göra något för att förändra klimatet, tänkte Peik Stenlund från Stockholm när han skapade det vinstdrivande sociala företaget Pamoja Cleantech för fyra år sedan. Företaget skapar i dag förnybar energi på landsbygden i Uganda, där 95 procent av invånarna saknar el. Stenlunds och kompisen Felix Ertls tanke var att bygga småskaliga bioenergianläggningar i områden som inte har tillgång till el, s.k. off grid-områden. Uganda kändes som ett bra första case, och där används diesel, vilket är både miljömässigt och hälsomässigt besvärligt. Företaget började bygga små pilotkraftverk på landsbygden i Uganda, och driver i dag tre kraftverk med hjälp av solenergi och biomassa. Men målet är att starta åtminstone 10-15 kraftverk. Pamoja Cleantech samarbetar med lokala bönder som säljer biomassan – majskolvar och skal från nötter. Man betalar för jordbruksresterna, vilket ger tilläggsinkomster åt jordbrukarna, alltså en mätbar effekt.