Kategorier
2014 Nyhetsbrev 08/2014

Finländsk demokratipolitik behöver nya kanaler för påverkan

Utredningen Demokratiapolitiikan ulkoinen arvionti 2013I samband med beredningen av statsrådets demokratipolitiska redogörelse har det utarbetats två bakgrundsdokument: en bedömning av hur målen för statsrådets demokratipolitik uppnåtts och en rapport om medborgarorganisationers synpunkter på demokratins utmaningar. Redogörelsen lämnas till riksdagen under våren 2014. Enligt den i stödsyfte utarbetade bedömningen, har medborgarnas deltagande via traditionella politiska kanaler minskat, och utöver denna ändring, har deltagandet också blivit mindre jämlikt, trots att medborgarna under de senaste åren blivit mera intresserade av politik.

Enligt bedömningens sammanställare, professor emeritus Heikki Paloheimo, borde det allmänna leta efter nya sätt att motverka den polarisering av medborgardeltagandet som orsakas av utbildnings- och kunskapskillnader, samt skillnader i medborgarnas politiska läskunnighet.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 08/2014

Finansministeriet möjliggör närdemokrati för kommunens fullmäktige – inte för medborgarna

Ordet närdemokratiFör tillfället förbereder finansministeriet en ny kommunlag, där man gått in för att ”möjliggöra” närdemokrati. Det här låter bra, om det görs på basen av grundlagens intention och de krav på medinflytande som finns i samhället. Men så väl är det inte, för finansministeriets beredning strävar inte till att möjliggöra demokrati för medborgarna, utan för kommunens beslutsfattare. Detta är tragikomiskt; särskilt mot bakgrunden av att den nuvarande lagen inte ställer några verkliga hinder för närdemokrati – tvärtom åläggs fullmäktige att ansvara för närdemokratin.

”Fullmäktige skall se till att kommunens invånare och de som utnyttjar kommunens tjänster har förutsättningar att delta i och påverka kommunens verksamhet.”

Men lagen säger inte hur. Det kan alltså ske litet hur som helst – eller inte alls.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 06/2014

”De gick närmare och såg en suddig text, Negativ stämning” – Katajamäki filosoferar över ministrars tågresa till räls ände

Countryside as Seen from a Moving TrainDet var en gång tre ministrar som beslöt att göra en tågresa. De ville bekanta sig med olika orter, vidga vyerna och förnimma medborgarnas vardag. Tåget avgick från Helsingfors centralstation en halv timme försenat. Resan började med glatt småprat, landskapsbeundrande och med att svära över mobilernas instabila hörbarhet. I Tammerfors var tåget en timme försenat. Resan fortsatte mot Österbotten. När tåget nådde de kärriga markerna norr om Parkano, blev landskapet mycket dimmigt. I dimman kunde man se disiga gestalter med förstenade ansikten och träklubbor i händerna. Dimman bedövade ministrarna, men de vaknade plötsligt p.g.a. en skakning som nästan stämde blodet. Ministrarna märkte att resan fortsatte, men nu satte de på träbänkar. Alla resenärer hade försvunnit. Den modigaste ministern kollade situationen, kom tillbaka och anmälde: Det är ett ånglokomotiv.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 02/2014

Kommunreform och penningsparande – diskussionstillfälle i Helsingfors för medborgar- och föreningsaktivister

Karta över stad-landsbygd klassificeringMåndagen den 20 januari ordnas ett tvåspråkigt diskussionstillfälle, Kommunreformerna fortskrider och pengar skall sparas – är din förening redo?, på G18 i Helsingfors för medborgar- och föreningsaktivister om de kommande utmaningarna. Avsikten är att man tillsammans diskuterar:

  1. Reformerna och sparåtgärderna i kommunerna påverkar medborgar- och föreningsaktiviteten på landsbygden, men hur?
  2. Reformen av kommunlagen kan komma att förändra medborgarnas deltagande och påverkningsmöjligheter, speciellt på kommundelsnivå, men hur?
  3. Hur kan folkrörelserna konkret förbereda sig för förändringarna och påverka processen (t.ex. finansministeriets diskussionstillfälle 7.1.2014)?
  4. Hur bör organisationerna delta i det landsbygdspolitiska arbetet 2014-20 och hur tillsätts den biträdande generalsekreteraren som nyinrättats för den frivilliga sektorn?

I programmet medverkar specialsakkunnig Peter Backa, specialsakkunnig Christell Åström, byaombudet för Egentliga Finland Tauno Linkoranta och specialsakkunnig forskaren på Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) Ritva Pihlaja. Arrangörer YTR och dess temagrupp för medborgaraktivitet, samt Svenska studiecentralen/Svenska temagruppen inom YTR. Tilläggsuppgifter fås av Ritva Pihlaja, ritva.pihlaja@pp.inet.fi, mobil 0400 895 140  och Peter Backa, peter.backa@studiecentralen.fi, mobil 040 595 0444.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 43/2013

Allfinlandssvenska innovationslägret ett av fem regionala innovationsläger 2014

Maaseutu.fi - logoBland landsbygdsnätverkets fem innovationsläger som kommer att ordnas nästa år, finns det allfinlands-svenska innovationslägret med rubriken Gränsen som möjlighet. Lägret sätter fokus på den potential som finns i all gränsöverskridande verksamhet, där temat utgår ifrån de klyftor och motsättningar som upplevs allt starkare i vårt samhälle. I huvudsak sätter lägret fokus på att hitta nya samarbets- och näringsinno-vationer som ökar kontaktytorna mellan olika grupperingar i Svenskfinland och i landet som helhet. Deltagarna representerar en bred bas av invånare: landsbygds- och stadsbor, utvecklare, företagare, forskare, studerande, samt unga och äldre. De fyra övriga regionala innovationslägren är: Södra Österbotten och Österbotten, Norra och Mellersta Österbotten, Norra Savolax, samt Egentliga Finland och Satakunda.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 37/2013

”Beslutsfattarna har storhetens bjälke i ögat” – professor Hannu Katajamäki om snedvridet framåtskridande

Businessman Midair in a Business MeetingFinlands framgångsmöjligheter gnagas bort inifrån, för förutsättningarna att njuta av kultur och att bilda sig håller på att bli smalare och allt mer beroende av var man bor och hur välmående man är. Samtidigt lever utvecklingseliten i en virtuell verklighet, där man med konsultkartor försöker inbilla sig hur våra kommuner är en del av utvecklingsbågar, utvecklings-korridorer eller en medlem av innovationskoncentrationernas strategiska allians. Med iver talar man nu om kunnandets ekosystem, medan bildning och kultur har blivit främmande och skrämmande ord. När byskolor och små bibliotek läggs ned, blir på samma gång kulturlivet fattigare. Beslutsfattarna har storhetens bjälke i ögat och fattar inte mera att även små enheter är en del av deras ekosystem. När en medborgare försöker berätta hur viktiga små skolor och bibliotek är för lokala samhällen, kan kommunens elit tycka att sådana tankar är marginella för de stör kommunens stora och riktiga visioner. Det behövs nya framsteg, och även du måste ta ansvar för framtiden och tänk storsaker.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 37/2013

Demokratiutmärkelser för tydlig och begriplig kommunikation

Demokratidagen 17.10.2013Nylands räddningsöverinspektör Matti Virpiaro och Helsingfors biträdande stadsdirektör Pekka Sauri beviljades den 17 oktober 2013 de första demokrati-utmärkelserna. Erkännandena, som utdelades i samband med demokratidagen vid Kommunhuset i Helsingfors, gavs för tydlig och begriplig kommuni-kation, samt arbete för främjandet av öppen förvalt-ning och medborgarnas påverkningsmöjligheter. Båda mottagarna är goda exempel för samtliga anställda inom den offentliga förvaltningen. Juryns motivering är:

”Räddningsöverinspektör Virpiaro kommunicerar tydligt, sakligt och begripligt. Hans information präglas av lätthet och lättläslighet. Tydlig kommunikation gentemot såväl medborgare som beslutsfattare är synnerligen viktig inom hans bransch och kräver både förmåga att fokusera på det väsentliga och att forma innehållet i och formen av meddelandena, så att de anpassas till målgruppen. Han har deltagit i skrivandet av guider för tryggt boende och befolkningsskydd, och han spelade en central roll vid bl.a. räddningsarbetet i samband med tsunamikata-strofen i december 2004.”

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 35/2013

Landsbygdssäkring bör tas i beaktande vid kommunfusioner

Kylätoiminta ry-namnetSuomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf har kommit med ett ställningstagande (25.9), där man vädjar för att landsbygdssäkring gör vid kommunfusioner. Landsbygdssäkringen behövs för att få regionalt, jämbördigt förverkligande och bevarande av landsbygdens service. Här under följer den (av Svensk Byaservice) översatta texten till svenska i sin helhet:

Byaverksamhet i Finland rf:s ställningstagande 25.9.2013

Landsbygdssäkring bör tas i beaktande vid kommunfusioner
Hur påverkar kommunreformen landsbygdens utveckling? Genom kommun- och servicestrukturreformen försöker man få till stånd en bättre tillgänglighet av service. Reformen för med sig synnerligen stora strukturella och principiella förändringar, t.ex. tillgången till närservice. Den här förändringen upplever man, förståeligt nog, som delvis ett hot bland Finlands byar. Erfarenheten har visat, att kommunsammanslagningar centraliserar servicen och att medborgarna måste företa längre resor för att sköta sina ärenden. Under sådana här omständigheter bör invånarna höras och behandlas lika.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 35/2013

Den rådande fenomenbaserade politiken är ineffektiv samhällspolitik

Place-based PolicyUtgångspunkten för alltför många reformer är personalens bekvämlighet och brist på administrativ fantasi, och alltså inte medborgarnas bästa. Ett mekaniskt strävande efter likvärdighet, som inte tar hänsyn till avståndet/geografin, ökar orättvisan. På senaste tid har man ofta diskuterat ungdomarnas marginalisering, men om man talar enbart på generell nivå, tappar man kanske bort något viktigt: orsakssamband vad gäller ungdomarnas marginalisering varierar mellan olika, lokala samhällen. Marginaliseringens mekanismer är kanske annorlunda i storstädernas förorter, i småstäders centrum och på glesbygden. Fastän fenomenet heter ”marginalisering”, varierar dess karaktär i olika geografiska miljöer, och om man inte tar hänsyn till geografin, diskuterar man lätt generellt, och de vardagsproblem som ungdomarna möter i olika lokala samhällen, beaktas inte. Den rådande politiken är fenomenbaserad, och jag tror vi behöver mer platsbaserad politik, vilken skulle befrämja medborgarnas intresse.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 34/2013

Historiskt momentum för Vasaregionen tycker stadens fullmäktigeordförande

Tidningen Mega 2013, vecka 40Den kaka som vi tillsammans skapar blir allt mindre i förhållande till den kaka som – för att täcka servicebehovet – borde kunna fördelas. Det är inte längre enskilda stater, kommuner, städer eller byar – utan regioners konkurrenskraft som är avgörande för den enskilda individens framtid. Det finns inte längre någon motsättning mellan stad och landsbygd inom samma region. Antingen mår båda bra, eller så mår båda dåligt, för en stad är välmående endast om landsbygden runtom är välmående, och vice versa. Om man ser på sysselsättningen, samt industrins omsättning, förädlingsvärde och export per person, ligger Vasaregionen och Österbotten i topp i Finland. Den framgångsrika energiteknologiindustrin i Vasaregionen har till stora delar byggts upp av energiska och innovativa ingenjörer från den svenskspråkiga landsbygden, medan framsynta politiker och tjänstemän i Vasa har, genom att bygga upp högskoleenheter och institutioner, skapat en produktiv miljö som möjliggjort en vidare expansion.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 34/2013

Elektroniska kanaler för invånarrespons inte nog vid kommunfusioner – tjänstemännen borde röra sig ute i byarna

Forskningsrapport - Lähidemokratiaa etsimässä – Korpilahtelaisten, lammilaisten ja alastarolaisten vaikutusmahollisuudet kuntaliitoksen jälkeenTjänstemän och förtroendevalda borde speciellt efter kommunfusioner röra sig ute i byarna, för i annat fall blir den nya hemkommunen främmande för invånarna, fastslår forskningsrapport. Enligt forskaren Kari Leinamo på Levón-institutet vid Vasa universitet vill kommuninvånarna ha tillfälle att diskutera med kommunens tjänstemän och beslutsfattare. Många fusionskommuner har satsat på t.ex. elektroniska kanaler för att få respons från medborgarna, men problemet är att det inte räcker.

”Ett genuint intresse för de olika kommundelarna i den nya storkommunen från tjänstemännens sida betyder mycket för att närdemokratin skall fungera.”

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 33/2013

Föreslå vad kommunen skall ha för uppgifter!

Webropol-enkät om kommunernas uppgifter och förpliktelser hösten 2013Regeringen har i samband med kommunreformen fastslagit att kommunernas uppgifter och förpliktelser skall minskas. De lagstadgade uppgifterna är nu 535 stycken, medan förpliktelserna är nästan tusen stycken. Genom en enkät kan man nu ta ställning till vilka kommunala uppgifter som kunde minskas. Finns det uppgifter som kunde slopas helt och hållet, eller borde ansvaret överföras på staten, och kan t.ex. organisationernas eller medborgarnas eget ansvar utökas? En allmän uppfattning om kommunernas uppgifter och tjänster får man genom bilagorna Kommunernas lagstadgade uppgifter och Graf: kommunernas uppgifter enligt verksamhetsområde. Webropol-enkäten avslutas 11.10. Förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen uppmuntrar nu kommunala beslutsfattare, tjänsteinnehavare och kommuninvånare till att överväga kommunernas uppgifter. Regeringen kommer sedan att utnyttja förslagen i samband med fastslåendet av de fortsatta riktlinjerna för kommunreformen i november.

Uppgifterna är från ett av finansministeriets pressmeddelande (från 18.9) och från enkäten.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 32/2013

Tvångsfusioner – regeringen föreslår folkomröstningsmodell för planerad storkommun

KommunreformenRegeringen skissar på en komplettering till kommunstrukturlagen som godkändes i juni; tvångsfusioner skall vara möjliga, ifall majoriteten av den planerade storkommunens röstberättigade understöder samgången. Resultatet av folkomröstningen skulle vid behov vara mera avgörande än vad fullmäktiges vilja är i en baskommun. Hittills har grunden i vårt land varit representativ demokrati, medan folkomröstningarna har haft en rådgivande roll. I de största städerna skulle situationen enligt regeringens skiss i framtiden vara annorlunda, så att under vissa villkor skulle den direkta demokratin väga tyngre än den representativa demokratin. Principiellt skulle detta vara mycket betydande, då folkomröstningen skulle gälla hela den planerade storkommunen och majoritetens röster avgöra. I de flesta städerna är en klar majoritet av väljarna för fusion, och kritiska väljare i randkommunerna kan inte förändra folkomröstningens resultat, därför att deras antal inte räcker till.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 32/2013

Insikten att demokratin måste försvaras fanns redan i dess ungdom

Doktorsavhandling - Visioner om medborgerliga publikerFöreställningar om social ingenjörskonst och expertvälde präglade bilden av 1930-talets Sverige och det intensiva arbete med att reformera samhället som ägde rum. I sin avhandling, Visioner om medborgerliga publiker: Medier och socialreformism på 1930-talet, riktar idéhistorikern Petter Tistedt ljuset på de många aktiviteter som arrangerades för att engagera medborgarna i samhällsutvecklingen, och visar i sin bok att det var en bred grupp reformivrare som var engagerade i hur demokratin skulle utformas, försvaras och utvecklas. Man betonade betydelsen av medborgarnas självbestämmande och aktiva deltagande i att lösa samhällsproblemen. Enigt Tidstedt fanns det ett starkt engagemang för att få medborgarnas inflytande i behandlingen av aktuella samhällsangelägenheter, vilket framgår tydligt i debattböcker, pressklipp, radioinslag, reklam och utställningsmaterial, där allmänheten uppmuntrades att informera sig och diskutera olika problem.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 31/2013

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva får Europeiska medborgarpriset

HSSL - logoVarje år delar Europaparlamentet ut Europeiska medborgarpriset, vilket går till medborgare, föreningar eller organisationer som t.ex. har visat stort engagemang för att åstadkomma bättre förståelse och närmare samhörighet mellan medborgarna i medlemsländerna. Priset kan också gå till en organisation eller motsvarande som i sin dagliga verksamhet manifesterar de värden och värderingar som uttrycks i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. I år får 50 föreningar, organisationer eller privatpersoner från de 28 medlemsländerna ta emot Europeiska medborgarpriset. En av årets vinnare är Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL), som är ett nationellt nav för lokala utvecklingsgrupper, kommunbygderåd och länsbygderåd, spridda över hela Sverige.