Kategorier
2018 Nyhetsbrev 15/2018

Finlands jubileumsår var historiskt omfångsrikt och genomslagskraftigt

Omfattningen och betydelsen av det självständiga Finlands 100-årsjubileum 2017 har visat sig vara större än beräknat. Jubileumsåret blev det mest omfångsrika temaåret någonsin, ett historiskt fenomen som påverkade hela samhället. Detta framgår av en Finland 100 år-rapport som publicerades 25.9. Rapporten innehåller mångsidig information om jubileumsåret och en preliminär analys av dess effekter. Materialet förväntas uppmuntra till fortsatt forskning och till fortsättning på den nya tradition som jubileumsåret inledde.

”Jubileumsåret blev mycket mer omfångsrikt och mångsidigt än förväntat. Finland 100 år engagerade, sporrade och sprängde gränser. Jubileumsåret ökade det sociala kapitalet och den kulturella mångfalden. Det bidrog också till aktivitet och förnyade våra handlingssätt”, sammanfattar Pekka Timonen iakttagelserna i rapporten. Timonen var generalsekreterare för projektet Finland 100 år.

Mer info finns i pressmeddelandet från statsrådets kommunikationsavdelning.

Kategorier
2016 Nyhetsbrev 01/2016

En öppen och mångkulturell landsbygd i sikte

FlyktingarFlyktingarnas integrering är en aktuell fråga runt om i Finland. Det här temat närmade man sig konkret ur landsbygdens synvinkel genom exempel och fakta under ett seminarium den 22 januari. Under seminariet för integrering av flyktingar på landsbygden diskuterades vilka möjligheter och utmaningar som invandringen för med sig för landsbygden. Kanslichefen Jaana Husu-Kallio på jord- och skogsbruksministeriet sade i sitt öppningstal, att landsbygden har möjlighet att erbjuda arbeten för personer med olika utbildningsbakgrunder. Förutom arbetet är gemenskapen ytterst viktig i integreringen. Tillsammans skapar vi finländsk välfärd, sade Husu-Kallio bl.a. i sitt tal.

Mer om seminariet finns (på finska) under webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 41/2015

”Landsbygden avfolkas inte”

conceptVi har under årtionden vant oss vid att höra att landsbygden avfolkas. Regelbundet publicerar man statistikuppgifter om att finländarna tränger ihop sig allt mer i några tillväxtcentrum. Så är det för arbetsplatsernas och de stadigvarande bostädernas del. Men det betyder inte att det är tomt på landsbygden. I och med en ökad fritid har färdandet, åtminstone på vissa landsbygdsområden, varit livligare än tidigare. Nästan två tredjedelar av finländarna har minst en fritidsbostad, konstaterade man i projektet för Finlands Akademis forskningsprogram som berörde boendet. I Lukes (Naturresursinstitutets) konsortium del konstaterades att många fritidsstugägare är beredda att delta mera i levernet på sommarstugeorten än vad som nu är möjligt.

Oftast finns fritidsbostäderna på landsbygden, men så är också naturen viktig för sommarstugeägarna. Både i svenska undersökningar och i Finland aktuella undersökningar talar man om fritidsstugägarna som landsbygdens osynliga befolkning.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Tidigare reste landsbygdsborna i Finland ut i världen – nu kommer världen till oss på landsbygden!

Flykting - olika ord
Bilkälla: Pixabay

Ann-Sofi Backgren, specialsakkunnig på SFV Bildning vid regionkansliet i Vasa och specialsakkunnig på IDNET – nätverket som är ett av YTR:s horisontella nätverk, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om att landsbygden blivit glokal. Hela blogginlägget finns här under:

Landsbygden har blivit glokal

Den finländska landsbygden har länge präglats av lokala byasamhällen där samhörighet och kulturell likartad identitet varit rådande. Internationalism och mångkulturalism har i sin tur varit förknippat med större städer. Men för ca 25 år sedan började något hända. Flera svenskösterbottniska landsbygdskommuner började ta emot kvotflyktingar. Till min egen hemkommun Korsnäs kom de första kvotflyktingarna 1989 från Vietnam.

Året innan hade grannkommunen Närpes tagit emot kvotflyktingar från Vietnam. Även till den andra grannkommunen Malax kom vietnamesiska båtflyktingar år 1989. Malax och Korsnäs kommuner som sedan 1973 har gemensamt skoldistrikt, hälsocentralsområde och medborgarinstitut, organiserade tillsammans flyktingmottagningen och anställde en gemensam flyktingkoordinator.