Omställningsrörelsen i Skandinavien behandlas på seminarium i Helsingfors

Välkommen att höra på och ta del av diskussionen om hur man får till stånd en hållbar utveckling på lokal nivå och i finländska byar. Rörelsen breder redan ut sig i Sverige och projektchef Jan Forsmark från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva kommer att informera mera i ämnet. Man har även gjort case-undersökningar i Finland, t.ex. i Sodankylä, om möjligheter för grön ekonomi i byar. Naturresursinstitutets professor Hilkka Vihinen och specialforskare Michael Kull berättar om detta. Under eftermiddagens workshop diskuteras medel och möjligheter för den lokala nivåns utvecklare i arbetet att stöda byarna. Seminariet hålls på Norden, TING-salen, Helsingfors 24.2 och ordnas av Byaverksamhet i Finland rf tillsammans med Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen. Tillställningen hålls i huvudsak på engelska, men det finns möjligheter att diskutera även på svenska och finska.

Mer info, program och anmälningsuppgifter (anmälan senast 18.2) finns på webbplatsen kylatoiminta.fi.

Lokal demokrati tema i senaste nyhetsbrevet från HSSL

Ett stärkt lokalt inflytande är en av de i grunden viktigaste drivkrafterna för byarörelsen – vår första samhällsnivå närmast medborgarna. De lokala utvecklingsgrupperna står för deltagande demokrati och kompletterar den representativa partipolitiken. Vi säger: Den traditionella politiken måste bättre fånga upp och samspela med direktdemokratiska former som ska existera parallellt med de folkvalda, partipolitiska ombuden. Och vi i byalagen måste samla oss för att stärka vårt inflytande över våra egna bygder. Demokrati innebär ju både ansvar och rättigheter! Det här skriver Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) ordföranden Åse Blombäck och Staffan Nilsson i slutet på sin ledare i HSSL:s senaste nyhetsbrev med temat Lokal demokrati. Vidare kan man läsa om att byarörelsen ger lokal demokrati, om kommuner som tar initiativ, om att närhet ger snabba och bra resultat, om analys av valet 2014, samt annat smått och gott.

Nyhetsbrevet (4/2014) kan läsas på HSSL:s hemsida.

Konferensen Mer Europa på lokal nivå finns nu att ses på nätet

Nu kan man se hela konferensen Mer Europa på lokal nivå – hur man kan öka det lokala inflytandet i EU på webben. Konferensen hölls i Europahuset i Stockholm den 2 september och arrangerades av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, samt Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL). Representanter från bland annat Jordbruksverket, Sveriges kommuner och landsting, LRF, HSSL och andra organisationer från det civila samhället deltog.

Uppgifterna är från (10.9) HSSL:s hemsida med länk till videoarkivet.

Goda svenska exempel på lokala servicelösningar

Sedan år 2010 har Tillväxtverket i Sverige genomfört ett program, vars syfte har varit att stimulera lokalt anpassade servicelösningar som tar hänsyn till varierande förutsättningar och behov. För att utveckla dessa servicelösningar har man under perioden 2010-2013 beviljat medel till 45 projekt, vars resultat nu har sammanställts i två olika publikationer.

I skriften Engagemang och vilja – ökad attraktionskraft i serviceglesa områden, som även sammanfattar den lärandekonferens som genomfördes 1.4, lyfter Tillväxtverket fram fyra olika projekt från Boden i norr till Kalmar i söder. Företrädare för projekten beskriver hur de gått tillväga i arbetet med att stimulera lokala servicelösningar, varav två projekt har kommunen som initiativtagare och två har genomförts av den regionala nivån. En tydlig medverkan av kommuner är gemensamt för alla fyra.

Lägg inte ner utan öka lokalbevakningen – pressmeddelande från HSSL

Beslutet att lägga ner TV4:s lokalredaktioner är mycket olyckligt anser Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL). Att koncentrera nyheter till storstäderna är ytterligare ett stort steg mot en alltför omfattande urbanisering. Här nere följer HSSL:s pressmeddelande (från 17.4) i sin helhet:

Lägg inte ner de lokala nyheterna – öka lokalbevakningen!

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva anser att beslutet att lägga ner TV4:s lokalredaktioner är mycket olyckligt. Att koncentrera nyheter och opinion till storstäderna är ytterligare ett stort steg mot en alltför omfattande urbanisering och kommer leda till att landsbygdens värde förminskas ännu mer.

Myndigheten Tillväxtanalys söker exempel på framgångsrika attraktivitetssatsningar i Norden

Den svenska myndigheten Tillväxtanalys söker goda exempel i de nordiska länderna på kommuner som framgångsrikt arbetat med ”attraktivitet”, d.v.s. att vara attraktiv för inflyttare, företag eller besökare, t.ex. en kommun som genom tydligt arbete lyckas attrahera inflyttare och öka sin befolkning. Det är just goda exempel man är intresserade av. Om ni känner till någon sådan här kommun, så tipsa till e-mailadressen inger.normark@tillvaxtanalys.se. Här nere följer texten från Tillväxtanalys i sin helhet:

Exempel på framgångsrika attraktivitetssatsningar

Förmågan att behålla, attrahera och utveckla kompetenser, företag och kapital är avgörande för att regioner och kommuner ska bli utvecklingskraftiga. Människor väljer attraktiva platser att bo på, besöka och driva företag på. För den fortsatta löpande utformningen av den regionala tillväxtpolitiken har Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i Sverige gett myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att göra en omvärldsanalys kring hur attraktiva platser definieras samt vilka faktorer det är som skapar attraktivitet på en plats i ett lokalt och regionalt perspektiv.

Smartfiske och REKO-modellen

Kreativitet och viljan att skapa sätter inga hinder för nischprodukter i det gastronomiska köket. Men ofta får man höra att det inte är lätt att få tag i lokalt fångad smartfisk hos partihandlarna. Därför borde det vara självklart att varan då har ett mycket högre värde i euro än den importerade massproducerade fisken. Allt tyder på att smartfisken kommer att bli mycket mer intressant för fiskaren och partihandeln, eftersom vi redan nu kan skönja en ökad efterfrågan från aktörer med kontakter till orter med tätare befolkningsstruktur, både inom och utanför landets gränser. Projekt med värdefulla aktörer som engagerar sig för att uppmärksamma ”smartfisk” är definitivt en injektion – till gagn för alla i näringen.

För de fiskarter som inte varit särskilt kommersiellt gångbara (t.ex. mört och nors), har benämningen i folkmun varit ”skräpfisk – roskakala”. Men då man talar om hållbarhet och ekologiskt tänkande borde framtidens benämning vara smartfisk – älykala. Det är mycket som talar för detta: en proteinkälla med ett minimalt ekologiskt fotavtryck, som är lokalt fångad, har korta transportsträckor, är fiskad med passiva redskap och minskar näringsämnen i havet lokalt.

Urbana befolkningen ökar på bekostnad av landsbygdsbefolkningen

Hur ska vi mata städerna när de slukar allt mer mark? Nya modeller dyker upp, men är motpoler till varandra. Nära Bangalore i Indien har den holländska jordbrukaren Pieter Smeets skapat en ”agropark”, ett enormt jordbruk som ska leverera varor mera effektivt till metropolerna, medan det urbana jordbruket i Berlin har tagit vind i seglen. I Basel har Roman Gaus investerat i en takfabrik för fisk- och grönsaksodling. Andra projekt som prövats är agroindustrier i utkanten av urbana områden, urban odling, kollektiva trädgårdar, samt enorma växthuskomplex.

Den västafrikanska befolkningen har ökat från 70 till 318 miljoner människor mellan åren 1950 och 2010, en befolkning som kommer ytterligare att förbubblas fram till 2050. Dessa siffror blir ännu mer dramatiska om man ser på städer som år 1950 hade sju miljoner invånare.

YTR:s nya landsbygdspolitiska helhetsprogram 2014-2020

Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) godkände 14.2 det sjätte landsbygdspolitiska helhetsprogrammet för åren 2014-2020. Programmet är YTR:s verksamhetsprogram och redskap för den nationella breda landsbygdspolitiken. I det nya landsbygdspolitiska helhetsprogrammet betonas att man tar i beaktande de lokala omständigheterna i landsbygdsutvecklingen och beslutsfattandet. Det här betyder t.ex. anpassning av förvaltnings- och servicesystemen till lokala förhållanden. I helhetsprogrammet ser man landsbygden som en oskiljaktig del av samhället och nationell framgång. Enligt visionen är landsbygden en god livsmiljö för entreprenörskap och främjande av kreativitet. I helhetsprogrammet ingår fem teman, vilka är:

1. Deltagande och närdemokrati
2. Boende och service
3. Infrastruktur och markanvändning
4. Näringsliv och kunnande
5. Ekosystemservice

Uppgifterna är från Byaverksamhet i Finlands hemsida.

ERA och ERCA slogs ihop

Den 12 november, dagen innan den europeiska landsbygdsriks-dagen i Bryssel, upplöstes formellt European Rural Alliance (ERA) på sitt årsmöte och gick upp i European Rural Community Alliance (ERCA). Till ordförande för den nya sammanslutningen av europeiska landsbygdsorganisationer valdes Staffan Nilsson, som är en av ordförandena för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL). ”Jag får tacka för förtroendet! ERCA blir den organisation som binder ihop landsbygdsutveckling på europeisk nivå. Det var ett bra steg framåt att slå ihop ERA och ERCA, splittring leder ingen vart – man blir starkare tillsammans. Nu gäller det att arbeta för att organisationen får fler medlemmar, sätter en hög ambitionsnivå, drivs av en aktiv styrelse och får tillräckligt med resurser för att utföra ett utåtriktat och effektivt arbete. De frågor som ERCA kommer att driva måste ner på regional och lokal nivå, om människor skall känna sig delaktiga”, säger Staffan Nilsson. Samarbete med Partnership for Rural Europe (PREPARE) finns också på agendan, eftersom de har ett gemensamt intresse, och att ta stora steg framåt när det gäller synlighet: ”Som ordförande skall jag se till att vår röst blir hörd och att vi blir kända av EU-institutionerna”, säger Nilsson.

Uppgifterna är från HSSL:s hemsida.

HNSL höll möte hos HSSL

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) hade besök av landsbygdsutvecklare från både Finland, Norge, Danmark och Färöarna, då Hela Norden ska leva (HNSL) höll sitt möte på HSSL:s kansli med Inez Abrahamzon vid HNSL:s ordförandeklubba. Vad pratade man om då? ”Vi pratade om lokal planering, skolor och fiber, och det finns ingenting som säger att ett bredband inte kan gå över en nationsgräns”, berättade Abrahamzon. Hur man skall få till ett praktiskt samarbete inom Norden till nytta för alla, stod även på dagordningen. Med alla menar Abrahamzon verkligen alla – för det lokala planet att nå politiken och för kloka politikerbeslut att nå det lokala planet.

”För all utveckling är lokal, även den globala”.

Uppgifterna är från HSSL:s hemsida.

”Finländska välfärdssamhället har nått sin kulmen”

Bildkälla: Wikimedia

Kommunförbundets VD Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma anser att det är historiskt att landets högsta ledning erkänner att den offentliga sektorn inte mer kan växa och skriver:

”Det finländska välfärdssamhället har tydligen nått sin kulmen och har inte längre ekonomiska förutsättningar att öka den offentliga sektorns storlek eller utgifter. Vi är i en situation där det inte går att ta itu med något nytt om vi inte är beredda att avstå från något gammalt och utnyttja dessa resurser för det nya. Hittills har vi i kommunerna kunnat bygga nya tjänster på de gamla”.

”Studiecirkeln urmodellen för demokrati”

Den f.d. ärkebiskopen i Sverige KG Hammar menar att det ibland verkar som om politiker är rädda för lokala opinioner. Engagemang och debatt bör tvärtom välkomnas, för till demokratin hör att alla är beredda att förändras av väl underbyggda synpunkter.

”Studiecirkeln är därför urmodellen för hur demokratin borde se ut.”

I Sverige har men en lång tradition med samtal på lokal nivå. Man måste se upp så att det inte förloras i och med att markandstänkandet breder ut sig. Hammar, som ofta agerat som något av en demokratins väktare som står upp mot orättvisor och för de små människorna, har mottagit årets Sokratespris på Studieförbundet Vuxenskolans förbundsstämma i Västerås i juni.

Uppgifterna är från en längre artikel, skriven av Sven Rosell, i tidningen Impuls 5/2013.

För första gången i vårt lands historia utgår man inte från lokalt anpassade lösningar som drivkraft i samhällspolitiska reformer – professor Stefan Sjöblom

Problemen som finns i kommunreformen, gör det angeläget att fundera på färdvägar som kunde leda framåt, där en av de viktigaste frågorna gäller lokalsamhällets framtida roll. Ännu in på 1990-talet var Finland utpräglat lokalt, och i ett längre historiskt perspektiv märker man snabbt att lokalsamhället spelat en viktig roll i alla skeden av den finländska samhällsutvecklingen. Men för första gången i vårt lands historia är det nu helt åsidosatt som drivkraft i samhällspolitiska reformer, i den meningen att man inte mera utgår från lokalt anpassade lösningar.

”Det leder till ett perspektivfel i politiken som betyder att man nervärderar den lokala variationens och de lokala drivkrafternas betydelse för att lösa samhällsproblemen. Det är av många orsaker en farlig väg.”

Det enda som är beständigt är förändring – om byråkrati och egna initiativ

Trots att utvärdering på utvärdering visat att exempelvis små projekt, eller ännu bättre enkla pengar utan byråkrati, ger mycket bra effekt, så går trenden åt andra hållet med större projekt, färre som genomför dem och större snårighet i byråkratin. Myndighetsstrukturerna förmår inte att ändra sig, men det går att ha ordning och reda på finanserna och samtidigt tillåta nytänkande och kreativitet. Speciellt viktigt är att den friheten finns på landsbygden, eftersom kapitalflödena inte snurrar där mer än på sin höjd något varv innan de försvinner, företrädesvis till storstadsregionerna, och där penningflöden snurrar, där skapas en annan slags marknad, ett slags självspelande piano – förglesning och förtätning hör ihop.