Konceptet Homestay i YTR:s nätkolumn

I Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) nätkolumn för juni månad (1.6) skriver specialsakkunnig Raija Ruusunen vid YTR:s temagrupp för turism om hur konceptet Homestay för med sig exotik av ett nytt slag in i landsbygdsturismen. Konceptet innebär inkvartering som tillhandahålls av privatpersoner i sina egna hem, eller i byggnaderna runt gården, utan några betydande ekonomiska ambitioner, men dock mot betalning. Här under följer texten, som finns på YTR:s hemsida, i sin helhet:

Välkommen till mitt hem!

Min första gäst var en erfaren resenär som rest mycket runt om i världen. Inkvartering i ett vanligt hem var en ny upplevelse för honom. Jag tog honom med till den lokala butiken för att köpa frukosttillbehör. Samtidigt frågade jag honom vad han helst skulle vilja äta och plockade karelska piroger från det lokala bageriet i min kundkorg.

Två viktiga skeenden på EU-nivå för byarörelsen och landsbygden i Sverige debatteras i artikel

Det pågår nu två betydelsefulla skeenden på EU-nivå, vilka är viktiga för svenska byarörelsen och landbygden. Det ena är kommissionens förslag att samordna EU-programmen så att de passar de lokala behoven och det andra att EU:s finansiering av Sveriges landsbygdsprogram skall minska med 20 procent, vilket motsvarar 500 miljoner per år. Läs vad man tycker i debattartikeln här under:

Behåll finansieringen av lokal utveckling/Hur tänker regeringen? Mer pengar till lokal utveckling!

Just nu pågår på EU-nivå två stora processer (skeenden) som kan påverka den svenska landsbygden och Byarörelsen stort. Det ena är kommissionens förslag att samordna EU-programmen så att de passar de lokala behoven. Det är utmärkt. Det andra är att EU:s finansiering av Sveriges landsbygdsprogram skall minska med 20 procent vilket motsvarar 500 miljoner per år. Om inte Sverige kompenserar genom att öka sin medfinansiering blir det sammantaget en minskning med 7 miljarder under programperioden 2014-20. Det är dåligt.

”Möjligheterna att tillämpa Sveriges landstingsmodell i Finland borde undersökas” – professor Hannu Katajamäki

På senare tid har regeringen vässt sin ett-alternativs strategi kring stora reformer, där social- och hälsovårdsreformen nu är ett uttalat redskap för kommunreformen. Egentligen offentliggjorde samlingspartisten Petteri Orpos koordineringsgrupp för social- och hälsovården ingenting nytt. Redan under Matti Vanhanens regering beslöt man för kommun- och servicestrukturreformens del att en eftersträvansvärd ministorlek för en kommun är 20 000 invånare, en gräns som baserar sig på uppfattningar och inte på forskning.

”Mekaniskt folkmängdstänkande lämpar sig inte för ett land som Finland med stor geografisk yta, liten population och små lokala samhällen.”

Regeringens linjedragning om social- och hälsovårdens organisering skulle försätta kommuner med färre än 20 000 invånare i en pinsam situation, för de skulle vara tvungna att söka sig till suddiga samarbetskonstellationer.

Regioner och lokala samhällen lika viktiga – professor Hannu Katajamäki

Finlands konkurrensförmåga och framgång har rest sig nerifrån, från lokala samhällen. Det här fundamentet har inte förändrats, och Finland blomstrar även i framtiden om vi kan ta hand om alla lokala samhällens och alla invånares möjligheter till framgång och lycka. Det är alltför vågat och grundlöst att anta att framgången bara kan födas i vissa miljöer, och ännu oskäligare är det att tro att Finland kan bli ett storstadssamhälle. Principen för Finlands äkta regionalpolitik är att skapa förutsättningar, och alla regioner och lokala samhällen är lika viktiga. I regional utveckling gäller ett slags evolution: man måste erbjuda den gynnsamma slumpmässigheten maximala möjligheter, och man måste ge rum till oväntade kombinationer.

”Om man tryggar mångfaldiga möjligheter kan det fantastiska hända: de riktiga människorna och de riktiga sakerna möts på de riktiga platserna. Genom att skapa likvärdiga möjligheter för alla regioner och lokalsamhällen, skapar man nya uppfattningar, nya arbetsplatser, nya hjältesagor.”

Frivilligsentralerna i Norge sammanför de hjälpbehövande med de hjälpvilliga

I Løten kommun med 7300 invånare motsvarar de frivilligas insatser mer än åtta årsarbeten. Samhället är en av de många småkommuner som bildar Hedmark fylke norr om Oslo. Ah Yimaa, som kommer från Thailand och bor i Løten med sin norske man, är en av de invandrare som tagit chansen att lära känna norrmän genom Frivilligsentralens arbete. Nästan varje kväll är det någon aktivitet i huset och på dagarna är det navet i de 90-talet frivilligas största åtagande – matleveranser till de äldre. Torild J. Edvardsen samordnar alla de frivilliga insatserna och är som daglig ledare den enda personen som har lön. Hon är anställd av kulturdepartementet som står bakom frivilligsentralerna, vilka finns i de flesta av Norges 428 kommuner och skall fungera som en mötesplats för människor i lokalsamhället – både för den som behöver hjälp och den som vill hjälpa till.

Broschyr om vindkraft som landsbygdens möjlighet i förnyad version

Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds (SLC:s) broschyr Vindkraft – landsbygdens möjlighet har uppdaterats och finns nu i nytryck på både svenska och finska. I broschyren lyfts viktiga markägaraspekter fram som bör beaktas i vindkraftsprojekt, bl.a. gällande arrende av mark och ersättning för vindkraftsproduktion och vindupptagningsområde. SLC betonar att principerna för utnyttjandet av mark- och havsområden för vindkraft skall på ett rättvist sätt gagna både markägarna, vindkraftsföretagen och lokalsamhället. Alla markägare inom vindupptagningsområdet bör få en skälig ersättning för erbjuden mark- och vindupptagningsområde. Även tillståndsförfarandet vid vindkraftsetableringar lyfts fram i broschyren. SLC framhåller att också mindre vindkraftsparker borde behandlas i kommunal markplanering för att ge kommuninvånare och intressegrupper yttrandemöjlighet. SLC förespråkar att förbindelser från vindkraftverk till det allmänna elnätet dras som jordkablar framom luftledningar, för att minimera både ingreppen i naturen och olägenheterna för markägarna. Grundläggande för alla vindkraftsetableringar är att från början föra en öppen dialog med alla berörda markägare och med övriga intressegrupper i samhället.

Uppgifterna är från SLC:s hemsida med länk till broschyren.