På många ställen inom Sveriges glesbygder är den traditionella servicen som skola och affär på väg att försvinna. Men nu ska en ny satsning i 11 pilotkommuner i landet bromsa den utvecklingen. Sveriges TV4-nyheterna har besökt Gunnarsbyn utanför Boden där man vänt den negativa trenden.
Se inslaget på webbplatsen tv4.se.
”Vi har allting mellan himmel å jåod. En brandkår, en kyrko, en handilsbåod.”, sjunger Jakob Norrgård, Axel Åhman och Kevin Holmström i sin nyaste låt ”Kom ti byin”, som även är titelspåret på KAJ:s nya album. Låten är en berättelse om killarnas egna hembyar i Vörå, Österbotten, men fungerar samtidigt som en hyllningssång till alla småorter. Jakob listar fem saker som bidrar till det faktum att småorter alltid kommer att ha en speciell plats i hans hjärta.
Uppgifterna med länk till videon är från webbplatsen svenska.yle.fi.
På vilket sätt påverkar nedläggningen av byskolor barns och barnfamiljers vardagsliv och syn på lokalsamhället. Magdalena Cederings doktorsavhandling analyserar betydelsen av byskolor ur ett vardagsperspektiv, där undersökningsområdet är Ydre kommun i Östergötlands län. Följande frågeställningar är relevanta att söka svar på: Hur påverkar skolnedläggningar barns och barnfamiljers sociala nätverk, rörelsemönster och fritidsaktiviteter, samt på vilket sätt påverkar skolnedläggningarna familjernas och barnens känsla för och beskrivning av bygden?
I Cederings studie avser skolnedläggningar det flöde av aktiviteter som diskussionen och sedermera beslutet om nedläggning gett upphov till i barnens och barnfamiljernas vardag. Det politiska beslutet, protesterna, organisering inför eventuell friskoleetablering, oro för bygden, förändrad skolmiljö, nya skolupptagningsområden, samt skolskjutsars sträckning, kan därför ses som en del av nedläggningsprocessen. Processen av att lägga ned skolor sträcker sig även över tid och därför har Cedering återkommit till intervjupersonerna upp till tre gånger för att följa den påverkan nedläggningsbeslutet gett.
Uppgifterna är från Cederings avhandling, Konsekvenser av skolnedläggningar – En studie av barns och barnfamiljers vardagsliv i samband med skolnedläggningar i Ydre kommun.
Hannu Katajamäki går i pension under detta år och tycker att det nu är läge att skriva sin sista kolumn i Vasabladet. Under sina nästan 15 år som kolumnist har Katajamäki skrivit bl.a. om hur viktigt samarbetet över språkgränsen är, om små lokala samhällen och om deras betydelse för ”lyckans geografi”. Han har skrivit att det finns alternativ till stordriftens och centraliseringens ideologi, om närhetens ekonomi och småskalighetens skönhet. Han har skrivit för små skolor och bibliotek.
Katajamäki har skrivit att det på medborgarnivån inte finns en abstrakt makroverklighet och tomma fraser, utan en vardag med sorger och drömmar. Lyckans betingelser baserar sig på en geografisk varierande och brokig mikroverklighet, där förutsättningarna för ett gott liv är platsbaserade.
Är byaverksamheten och Leader-arbetet den lokala utvecklingens grundelement? Ja, det är de verkligen. De är platsbaserade och sektorövergripande, inte de enda aktörerna, men deras betydelse ökar vid sidan av städernas invånarverksamhet och närdemokratin. Även den lokala utvecklingens betydelse och volym inom kommunerna kommer säkert att öka, då SOTE-reformen avreglerar den lokala förvaltningen från ”de största uppgifterna”, som ännu hittills inte haft någon effekt. Jag önskar innerligt, att den allmänna förståelsen som berör elementen i den lokala utvecklingen och deras närmanden sinsemellan ökar. För att det lokala ska bli det centrala, behöver man flera justeringar i förhållningssätt och praxis: Vi aktörer tar mer ansvar för de lokala behoven. Vi ökar självfinansieringen genom att öka medlemsantalen i våra föreningar, samt genom att ta i bruk ordentliga medlemsavgifter.
Under programperioden 2007-2013 genomförde Finlands 54 Leader-grupper totalt 94 internationella Leader-projekt och 86 förberedande projekt. Antalet projekt varierade regionspecifikt, men när man ser på alla projekt, hörde Finland till de allra aktivaste länderna inom EU visar en studie från Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet. Studien, Kansainvälisyys ja paikalliskehittäminen – Selvitys kansainvälisistä Leader-hankkeista 2007-2013, gjordes på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet och handlade om internationellt samarbete och internationella projekt i samband med Leader-arbetet inom Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013. Materialet bestod av enkäter till projektgenomförare och aktionsgrupper, intervjuer med nyckelpersoner, skiftliga dokument, samt projektregisterinformation.
Temaområdena för de internationella projekt som genomfördes via Leader-grupperna, handlade ofta om ungdomar.
Modern regionpolitik innebär ett skapande av förutsättningar för varje skilt område, där geografin beaktas i beslutsfattandet. Regionpolitiken ger skjuts åt rättvisan: varje område har rätt att utvecklas utifrån sina egna utgångspunkter. Invånarna i alla lokalsamhällen är lika viktiga. Den här principen maximerar välfärden och tillväxten i ekonomin. I den stora offentligheten används regionpolitiken ändå tendentiöst. Det ges betänkliga fantasier. Landskapens intressebevakning, försvarandet av de små bildningsuniversitetens tillvaro, motsättandet av nedskärningar i landsbygdsservicen eller strävan att förbättra de lokala vägarnas skick stämplas för landets bästa som skadlig regionpolitik. Finland är fortfarande de små lokalsamhällenas och de spridda bosättningsstrukturernas land. Geografin bör respekteras och att försvara beslutsfattandet vad gäller rättvist bemötande av olika områden bör stödas och värdesättas.
Uppgifterna är från (5.11) professorn i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäkis blogg.
Den lilla bybutiken i Svartå, Raseborg har fått en ny kundgrupp de senaste veckorna, då Siwa är närmaste butik för de asylsökande i Mjölbolsta, trots att den ligger sju kilometer bort. Men en liten butik i ett litet bysamhälle är inte van vid att plötsligt göra affärer på arabiska. Men man lär sig av varandra. Enligt Svartå Siwas biträdande butikschef Eija Sironen går de längs riksväg 25, men det är nog lite otryggt. De senaste gångerna har några också haft cyklar, och nu har de även börjat hitta stigar så att de går längs järnvägen.
Svartå är ett litet samhälle där alla känner alla och flyktingarna är ett nytt inslag i byn, vilket helt klart delar åsikterna. Det som är nytt är alltid skrämmande och kulturskillnaderna är förstås jättestora, men Sironen verkar nöjd över de nya kunderna, ett tiotal per dag.
Utgångspunkten för kreativ förvaltning är vårt lands varierande geografi med små lokala samhällen. Där ligger medborgarnas vardag, och det är nödvändigt att utveckla kreativ förvaltning nerifrån. Kreativ förvaltning garanterar medborgarna ett gott liv och lyckans elementer är platsbaserade – vi behöver alltså platsbaserad politik. När man analyserar medborgarnas vardagsbehov på de lokala samhällenas nivå, kan man identifiera naturliga gränser för de nya förvaltningsområdena, vilket inte bara gäller juridik, ekonomi och förvaltningsmodeller, utan också geografi.
”Om man inte respekterar och tar hänsyn till geografin, störs medborgarnas vardag och förvaltningen diskriminerar medborgare som lever på mindre orter.”
Storleken på de funktionellt förnuftiga förvaltningsområdena varierar mellan landets olika delar, där medborgarnas geografi definierar den kreativa förvaltningens naturliga områdesindelning.
Ett europeiskt nätverk, The European Association for Information on Local Development (AEIDL), vill få in exempel på lokalt arbete för flyktingar och för integration. Man vill lyfta fram dessa initiativ för att underlätta för både flyktingar och alla som arbetar med flyktingar – så hör av er till dem och få ert arbete publicerat på en europeisk hemsida! Språk är engelska eller franska.
Mer information om initiativet och AEIDL finns (på engelska) på aeidl.eu. Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.
Se även European Association for the Education of Adults (EAEA:s) uttalande angående flyktingkrisen. Per Paludan Hansen, rektor för Liberalt oplysningsforbund i Danmark och också ordförande i EAEA, poängterade fria bildningens viktiga roll vid mottagandet och organiseringen, samt integreringen av flyktingarna som nu kommer till våra länder.
Emellanåt ger en ändlös debatt om regionutveckling och förespråkandet för lokala samhällen mig uppfyllande stunder. Den hittills största fick jag uppleva den 6 september 2015 i Brahestad, där Byaverksamhet i Finland rf:s (http://www.kylatoiminta.fi/) årliga, stora begivenhet LOKAALI hölls.
LOKAALI kulminerade i ett festseminarium, och i samband med seminariet kungjordes även Årets by och andra erkännanden, som Årets landsbygdsprofil. Utnämningen till Årets landsbygdsprofil är enligt Byaverksamhet i Finalands styrelse…”erkänsla för synlighet i offentligheten och medierna i samhällsdiskussioner rörande byaverksamhet och landsbygd, samt som befrämjare av ett positivt anseende och en positiv image för landsbygden och byarna”.
Fritidshusägare som ”osynlig befolkning” i Sverige påverkar landets kommuner och deras förutsättningar för utveckling. En studie från Umeå universitet visar att ägarens syfte med fritidshuset, var man väljer att köpa det och hur man använder det, skiljer sig åt på olika håll i landet. Andreas Back, doktorand i kulturgeografi vid Umeå universitet, menar att det är stor skillnad på varför man köper fritidshus i Strömsund och Norrtälje, bara för att ta två skilda exempel. Fritidshustypen som dominerar i Strömsund utmärks av bl.a. längre avstånd mellan ägarens bostad och fritidshuset, lägre fastighetsvärden och ökande mängd fritidshus, medan fritidshustypen som dominerar i Norrtälje däremot utmärks av korta avstånd mellan ägare och fritidshus, höga fastighetsvärden, men också minskande antal fritidshus genom konkurrensen med den reguljära bostadsmarknaden.
Maria Thulemark, som är verksam vid Högskolan i Dalarna och Örebro universitet, säger att vi vet redan att vacker natur är en dragningskraft, men hennes forskning visar att det sociala är viktigt för att människor ska stanna kvar. Genom att välkomna människor in i gemenskapen, kan små orter locka fler att flytta till trakten, menar hon. Thulemark har i sin doktorsavhandling i kulturgeografi intervjuat inflyttare, entreprenörer, beslutsfattare, turismanställda och säsongsarbetare i Idre, Sälen och Wanaka, Nya Zeeland. Ytterligare har hon använt statistik från databasen Bergslagsdata, där man kan följa individer under lång tid.
I dag kännetecknas små landsbygdsorter av en åldrande befolkning, utflyttning och avbefolkning. Men turistdestinationer på landsbygden har en positiv inverkan och kan möta den negativa trenden, t.ex. är det inte några problem för skidorter att locka säsongsarbetare till sig.
På senare tid har jag noterat i medierna inlägg där direktörer som är ”för begåvade”, men hamnat i den offentliga förvaltningen, borde byta till företag. Man utgår kanske ifrån att det är mindre krävande att styra ett samhälle än ett företag, vilket inte stämmer alls. Den moderna offentliga förvaltningen förutsätter modiga visioner och konkreta åtgärder, vilket i landets alla delar garanterar ett gott liv för medborgarna och förutsättningar för företagen att nå framgång. Den moderna förvaltningen kan och vill förstå medborgarnas och företagens vardagsrealiteter, medan de skandallösa misslyckandena med kommunreformen, samt social- och hälsoreformen, var inte bara bevis på politisk, utan också på administrativ okunnighet.
Finland är den stora geografins och de små lokalsamhällenas land. De små lokalsamhällena bildar ett kontinuum; det är omöjligt att säga var staden börjar eller var landsbygden slutar. Indelningen i städer och landsbygd är en konstjord relikt från en svunnen tid. För medborgarna är det mer fruktbart att identifiera olika lokalsamhällen och utveckla samhället med beaktande av deras variationer – nerifrån uppåt. På det här sättet garanterar man medborgarna en rättvis behandling i olika bostadsmiljöer. Diskussionen om städer och landsbygd förvirrar mer än det förklarar. Sett ur lokalsamhällets synvinkel är det inte vettigt att fråga: ”Ska hela landet vara bebott?” Den här primitiva frågan körs på nytt, t.ex. i valmaskiner.
