Kan Leader-åtgärder vända avfolkningstrenden? – I samma båts verksamhetsledare resonerar kring Leaders inverkan

Genom Leader-stöd kan vi varken bygga bostadshus eller direkt skapa permanenta jobb. Det vi kan är att stärka lokalgemenskapen genom en trevligare levnadsmiljö, bättre utbud på evenemang, en förbättrad gemensam infrastruktur och ett rikare kulturliv. Den stora frågan är, att kan vi med dessa åtgärder vända avfolkningstrenden?

Jag tror allt mer att vi har en nyckelroll i detta, men vi är förstås en del av ett mycket större spel. Vi kommer in med att ge möjligheter till upplevelser, om ortsborna själva kavlar upp ärmarna för att få utveckling till stånd. Lokalsamhället och gemenskapskänslans betydelse är ytterst viktig då det kommer till att locka inflyttare. För det kan vara en liten detalj som påverkar om en familj flyttar in till kommun X som erbjuder förmånliga naturnära tomter eller till kommun Y som erbjuder boende i naturnära förhållanden.

Byarna som postmoderna lokalsamhällen

Då man talar om finländska byar och deras framtid, så pejlar man nuvarande läge ofta förgäves via det förgångna. Viktigare vore att ventilera byarnas plats som en del i den globala utvecklingen. Vad kunde byarna ha att ge den postmoderna människan? Fast världen och landsbygden förändras, så kommer lokala samhällen att alltid finnas. Men de grundar sig inte på den traditionella uppfattningen om samhällen, utan de är postmoderna samhällen med dess egenskaper.

Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Kaisu Kumpulainen är doktor i samhällsvetenskaper och ordförande för Maaseudun uusi aika ry.

Community Business diskuteras på seminarier i Österbotten

Håkan Björk, född i Gamlakarleby och bosatt i Umeå, har sedan slutet av 80-talet agerat språkrör, främjare och inspiratör för en ny affärsmodell. Ett nytt sätt att se på ekonomi och företagande. Hans definition av och vision om social business är synonymt med pionjären för social business, nobelpristagaren Muhammad Yunus definition. Modellen Community Business (gemenskapsföretagande, på finlandssvenska samhälleligt företagande) är hämtad från Skottland och har stått som förebild när modellen harmonierats till nordiska förhållanden.

Björk har varit med om att starta och driva ett flertal företag enligt principerna för Community Business (social business) i Västerbotten i syfte att utveckla en ny företagsmodell för att skapa social och ekonomisk utveckling i lokalsamhället, bidra till det nordiska välfärdssamhällets förnyelse och lösa problem för utsatta regioner.

Forskningsprojekt om landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Den 25 april hölls en pressinformation i Vasa om forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen som tar fasta på den till synes tilltagande trenden av centraliseringar och förstoringar av förvaltningsområden. Landsbygdssäkring innebär i praktiken att säkerställa att invånare bosatta överallt i landet får en likvärdig politisk behandling, det vill säga att de olika förutsättningar som råder i olika delar av landet beaktas i planeringsskedet av politiska beslut. Det är forskardoktor Kenneth Nordberg vid enheten för Demografi och landsbygdsforskning vid Åbo Akademi i Vasa som leder projektet, vilket genomförs i samarbete med Landsbygdspolitiska rådet/IDNET, Kommunförbundet och Helsingfors universitet. Här nere finns pressmeddelandet från tillfället:

Nytt forskningsprojekt vid Åbo Akademi i Vasa: Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

Forskardoktor Kenneth Nordberg vid enheten för Demografi och landsbygdsforskning vid Åbo Akademi i Vasa leder projektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen, som finansieras av LEADER-programmet och Kulturfonden.

Po Tidholm turnerar med projektet Lokalsamtal

Po Tidholm
Bildkälla: Wikimedia Commons

Vad valen i USA och Storbritannien, som slutade med seger för Trump och Brexit, visade är att det finns en överraskande stor grupp människor utanför städerna som inte känner sig delaktiga i det stora moderna, urbana samhällsprojektet. Befolkningstäthet är en viktig faktor, vilket visade sig även i de franska och tyska valen. Givetvis har det betydelse också i Sverige. När SOM-institutet i Göteborg undersöker tilliten i samhället visar det sig att landsbygdens befolkning inte riktigt litar på demokratin, på EU, på institutionerna, eller ens på storstadsbefolkningen.

Missnöjet måste tas på allvar, utan att uttrycken med nödvändighet bekräftas. Folk måste få prata, bli hörda och sedda – bli tagna på allvar. Politikerna måste tala om den regionala obalansen, formulera sig kring orättvisorna. Hur ser behoven ut, vilka frågor är viktiga? Det vet bara de som bor på platsen.

Samverkan mellan kommunen och lokala samhället ska rädda servicen

På många ställen inom Sveriges glesbygder är den traditionella servicen som skola och affär på väg att försvinna. Men nu ska en ny satsning i 11 pilotkommuner i landet bromsa den utvecklingen. Sveriges TV4-nyheterna har besökt Gunnarsbyn utanför Boden där man vänt den negativa trenden.

Se inslaget på webbplatsen tv4.se.

”Du kan ta poitjin ur byin men it byin ur poitjin!” – humorgruppen KAJ hyllar det lilla bysamhället i ny raplåt

Bildkälla: Humorgruppen KAJ:s Facebooksida

”Vi har allting mellan himmel å jåod. En brandkår, en kyrko, en handilsbåod.”, sjunger Jakob Norrgård, Axel Åhman och Kevin Holmström i sin nyaste låt ”Kom ti byin”, som även är titelspåret på KAJ:s nya album. Låten är en berättelse om killarnas egna hembyar i Vörå, Österbotten, men fungerar samtidigt som en hyllningssång till alla småorter. Jakob listar fem saker som bidrar till det faktum att småorter alltid kommer att ha en speciell plats i hans hjärta.

1. Alla känner alla, och alla hälsar på varandra.
2. Havsnära boende med vatten och frisk luft gör en harmonisk.
3. Nycklar till alla hus, så man kan gå till ungdomsföreningen eller idrottslokalen precis när man vill, och hem till folk också om man kommer ihåg att berätta det för dem.
4. Man blir bra på att ha tråkigt, men lär sig även att hitta på en hel massa egna grejer.
5. Talkoandan genomsyrar allt, och alla är med om något ska fixas.

Uppgifterna med länk till videon är från webbplatsen svenska.yle.fi.

Hur påverkas barn och barnfamiljer av skolnedläggningar?

På vilket sätt påverkar nedläggningen av byskolor barns och barnfamiljers vardagsliv och syn på lokalsamhället. Magdalena Cederings doktorsavhandling analyserar betydelsen av byskolor ur ett vardagsperspektiv, där undersökningsområdet är Ydre kommun i Östergötlands län. Följande frågeställningar är relevanta att söka svar på: Hur påverkar skolnedläggningar barns och barnfamiljers sociala nätverk, rörelsemönster och fritidsaktiviteter, samt på vilket sätt påverkar skolnedläggningarna familjernas och barnens känsla för och beskrivning av bygden?

I Cederings studie avser skolnedläggningar det flöde av aktiviteter som diskussionen och sedermera beslutet om nedläggning gett upphov till i barnens och barnfamiljernas vardag. Det politiska beslutet, protesterna, organisering inför eventuell friskoleetablering, oro för bygden, förändrad skolmiljö, nya skolupptagningsområden, samt skolskjutsars sträckning, kan därför ses som en del av nedläggningsprocessen. Processen av att lägga ned skolor sträcker sig även över tid och därför har Cedering återkommit till intervjupersonerna upp till tre gånger för att följa den påverkan nedläggningsbeslutet gett.

Uppgifterna är från Cederings avhandling, Konsekvenser av skolnedläggningar – En studie av barns och barnfamiljers vardagsliv i samband med skolnedläggningar i Ydre kommun.

”Vi har framgång tillsammans eller så har vi ingen framgång alls” – professor Katajamäki i sin sista kolumn i Vasabladet

Hannu Katajamäki

Hannu Katajamäki går i pension under detta år och tycker att det nu är läge att skriva sin sista kolumn i Vasabladet. Under sina nästan 15 år som kolumnist har Katajamäki skrivit bl.a. om hur viktigt samarbetet över språkgränsen är, om små lokala samhällen och om deras betydelse för ”lyckans geografi”. Han har skrivit att det finns alternativ till stordriftens och centraliseringens ideologi, om närhetens ekonomi och småskalighetens skönhet. Han har skrivit för små skolor och bibliotek.

Katajamäki har skrivit att det på medborgarnivån inte finns en abstrakt makroverklighet och tomma fraser, utan en vardag med sorger och drömmar. Lyckans betingelser baserar sig på en geografisk varierande och brokig mikroverklighet, där förutsättningarna för ett gott liv är platsbaserade.

Det lokala är det centrala – professor Eero Uusitalo i ledaren för Landsbygd Plus

Är byaverksamheten och Leader-arbetet den lokala utvecklingens grundelement? Ja, det är de verkligen. De är platsbaserade och sektorövergripande, inte de enda aktörerna, men deras betydelse ökar vid sidan av städernas invånarverksamhet och närdemokratin. Även den lokala utvecklingens betydelse och volym inom kommunerna kommer säkert att öka, då SOTE-reformen avreglerar den lokala förvaltningen från ”de största uppgifterna”, som ännu hittills inte haft någon effekt. Jag önskar innerligt, att den allmänna förståelsen som berör elementen i den lokala utvecklingen och deras närmanden sinsemellan ökar. För att det lokala ska bli det centrala, behöver man flera justeringar i förhållningssätt och praxis: Vi aktörer tar mer ansvar för de lokala behoven. Vi ökar självfinansieringen genom att öka medlemsantalen i våra föreningar, samt genom att ta i bruk ordentliga medlemsavgifter.

Finland bland de aktivaste i EU att genomföra internationella Leader-projekt

Under programperioden 2007-2013 genomförde Finlands 54 Leader-grupper totalt 94 internationella Leader-projekt och 86 förberedande projekt. Antalet projekt varierade regionspecifikt, men när man ser på alla projekt, hörde Finland till de allra aktivaste länderna inom EU visar en studie från Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet. Studien, Kansainvälisyys ja paikalliskehittäminen – Selvitys kansainvälisistä Leader-hankkeista 2007-2013, gjordes på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet och handlade om internationellt samarbete och internationella projekt i samband med Leader-arbetet inom Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013. Materialet bestod av enkäter till projektgenomförare och aktionsgrupper, intervjuer med nyckelpersoner, skiftliga dokument, samt projektregisterinformation.

Temaområdena för de internationella projekt som genomfördes via Leader-grupperna, handlade ofta om ungdomar.

Regionpolitiken används som tillhygge

Modern regionpolitik innebär ett skapande av förutsättningar för varje skilt område, där geografin beaktas i beslutsfattandet. Regionpolitiken ger skjuts åt rättvisan: varje område har rätt att utvecklas utifrån sina egna utgångspunkter. Invånarna i alla lokalsamhällen är lika viktiga. Den här principen maximerar välfärden och tillväxten i ekonomin. I den stora offentligheten används regionpolitiken ändå tendentiöst. Det ges betänkliga fantasier. Landskapens intressebevakning, försvarandet av de små bildningsuniversitetens tillvaro, motsättandet av nedskärningar i landsbygdsservicen eller strävan att förbättra de lokala vägarnas skick stämplas för landets bästa som skadlig regionpolitik. Finland är fortfarande de små lokalsamhällenas och de spridda bosättningsstrukturernas land. Geografin bör respekteras och att försvara beslutsfattandet vad gäller rättvist bemötande av olika områden bör stödas och värdesättas.

Uppgifterna är från (5.11) professorn i regionalvetenskap vid Vasa universitet Hannu Katajamäkis blogg.

Flyktingar ny kundgrupp för bybutiken i Svartå

Den lilla bybutiken i Svartå, Raseborg har fått en ny kundgrupp de senaste veckorna, då Siwa är närmaste butik för de asylsökande i Mjölbolsta, trots att den ligger sju kilometer bort. Men en liten butik i ett litet bysamhälle är inte van vid att plötsligt göra affärer på arabiska. Men man lär sig av varandra. Enligt Svartå Siwas biträdande butikschef Eija Sironen går de längs riksväg 25, men det är nog lite otryggt. De senaste gångerna har några också haft cyklar, och nu har de även börjat hitta stigar så att de går längs järnvägen.

Svartå är ett litet samhälle där alla känner alla och flyktingarna är ett nytt inslag i byn, vilket helt klart delar åsikterna. Det som är nytt är alltid skrämmande och kulturskillnaderna är förstås jättestora, men Sironen verkar nöjd över de nya kunderna, ett tiotal per dag.

Kreativ förvaltning genom funktionellt förnuftiga områden

Utgångspunkten för kreativ förvaltning är vårt lands varierande geografi med små lokala samhällen. Där ligger medborgarnas vardag, och det är nödvändigt att utveckla kreativ förvaltning nerifrån. Kreativ förvaltning garanterar medborgarna ett gott liv och lyckans elementer är platsbaserade – vi behöver alltså platsbaserad politik. När man analyserar medborgarnas vardagsbehov på de lokala samhällenas nivå, kan man identifiera naturliga gränser för de nya förvaltningsområdena, vilket inte bara gäller juridik, ekonomi och förvaltningsmodeller, utan också geografi.

”Om man inte respekterar och tar hänsyn till geografin, störs medborgarnas vardag och förvaltningen diskriminerar medborgare som lever på mindre orter.”

Storleken på de funktionellt förnuftiga förvaltningsområdena varierar mellan landets olika delar, där medborgarnas geografi definierar den kreativa förvaltningens naturliga områdesindelning.

AEIDL söker exempel på lokala initiativ för flyktingar

Demonstration ”Gleiche Rechte für alle” (flykting-solidaritets demonstration) 16.02.2013 i Wien
Bildkälla: Wikimedia Commons

Ett europeiskt nätverk, The European Association for Information on Local Development (AEIDL), vill få in exempel på lokalt arbete för flyktingar och för integration. Man vill lyfta fram dessa initiativ för att underlätta för både flyktingar och alla som arbetar med flyktingar – så hör av er till dem och få ert arbete publicerat på en europeisk hemsida! Språk är engelska eller franska.

Mer information om initiativet och AEIDL finns (på engelska) på aeidl.eu. Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.

Se även European Association for the Education of Adults (EAEA:s) uttalande angående flyktingkrisen. Per Paludan Hansen, rektor för Liberalt oplysningsforbund i Danmark och också ordförande i EAEA, poängterade fria bildningens viktiga roll vid mottagandet och organiseringen, samt integreringen av flyktingarna som nu kommer till våra länder.