Möjligt för mindre städer att mäta sig med metropolerna – brytpunkt för landsbygden

Vy från Kristinestad
Bildkälla: Wikimedia Commons

Trots att många aspekter i metropolerna är långt ifrån optimala, lockar ändå städerna unga, högutbildade. Författaren och PR- och kommunikationskonsult Per Schlingmann, som höll ett framtidsseminarium om regionutveckling 8.3 i Vasa, trodde tidigare att digitaliseringen och globaliseringen skulle leda till att städernas geografiska läge blev mindre viktigt, men där hade han 100 procent fel. Platsen är numera viktigare än tidigare och urbaniseringen drivs på av digitaliseringen. Orsaker är bl.a. att ekonomiska kretslopp är starkare i stora städer, samt de sociala möjligheter städerna erbjuder.

För att mäta sig med metropolerna, måste de mindre städerna locka innovatörer och arbetskraft genom att ha en tydlig identitet och idé över vad staden eller orten ska vara, ju mindre ort desto tydligare identitet.

Stadsdel i Vasa blev självständig för tre dagar

Brändö i Vasa
Bildkälla: projektet Medibothnia

Stadsdelen i Brändö i Vasa har en stark vi-anda, och som symboler för det får stadsdelen nu en egen flagga. Därtill arrangerades ett flertal evenemang under den s.k. Brändökarnevalen. Genom en folkomröstning har Juha ”Mehis” Wahlström blivit vald till borgmästare. Han har nästan hela sitt liv bott på Brändö och tog sitt nya ämbete med ro och sade skämtsamt: ”Mina vänner har redan länge skojat och kallat mig för greven av Brändö, så det här med borgmästare är väl bara en logisk fortsättning”. Som den nye borgmästaren ville Wahlström jobba för Smulterös framtid (en liten ö invid stadsdelen, red. anm.) och kollektivtrafikens utveckling.

Brändöjippot är en del av Settlementföreningens projekt Det nya lokalsamhället, vilket leds av Anne Majaneva. ”Projektet syftar till att stärka den lokala identiteten och till att söka nya verktyg för att engagera invånare i att ta del av lokalsamhället”, säger Majaneva som med glimten i ögat lovade att Vasa efter evenemangets slut skulle få fusioneras med Brändö. Enligt Majaneva kommer idén till en ”självständighetsförklaring” från Vilnius, där man haft liknande jippon.

Mindre orter skapar starkare lokal identitet

Den lokala identiteten är starkare på mindre orter jämfört med större och österbottningar känner mer för sin hembygd än nylänningar, visar en omfattande enkätundersökning där hälften av dem som svarat har hjärtat på en annan ort än där de bor. Två tredjedelar av dem som någon gång har bott i Larsmo (Österbotten) eller Sibbo (Östnyland), har gett de orterna sitt hösta betyg som i undersökningen kallas för hjärteorter. Enligt Sulevi Riukulehto, forskningsdirektör i ämnet regionalhistoria vid Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet, visar en enkätsvaren från finlandssvenskarnas flyttvanor att det verkar vara lättare att rota sig på en mindre ort. Till synes liknande orter får väldigt olika betyg, och också grannkommuner får olika omdömen i enkäten, vilket beror enligt Riukulehto på att det är flera olika faktorer som skapar en lokal identitet. Han har utarbetat en teori om hembygd, där hembygden består av det naturliga landskapet, den bebyggelse som människan har skapat, men också av den mentala miljön, en bit som kan skilja sig mycket även om orterna till yttre faktorer är lika.