Kommuner i förändring – beaktas landsbygden?

Under Kommunmarknaden (9-10.9) ordnades en tillställning (10.9) där man diskuterade beaktandet av landsbygden i förändringsprocesser och beslutsfattande. Som redskap erbjöds landsbygdssäkring. Genom att binda landsbygdssäkringen till kommunindelningsutredningen har man fått positiva erfarenheter från pilotområden.

Finland är ett land med stor och varierande landsbygd. Kommunstrukturreformen har lett till att även många städer blivit ”landsortsbetonade”. Landsbygden med sina invånare och företag är en viktig resurs, vilket bör tas i beaktande vid planering, beredning, beslutsfattande och förverkligande av ärenden.

”Landsbygdssäkringen hjälper till att fastställa det som påverkar landsbygden. Om man inte fastställer det som påverkningar landsbygdens invånare och företag, så tar man inte heller det i beaktande. Syftet med landsbygdssäkringen är att öka de positiva verkningarna som riktas mot landsbygden och avstyra negativa”, sammanfattade överinspektör Hanna-Mari Kuhmonen på arbets- och näringsministeriet.

På landsbygden värdesätts närservicen

För ett tag sedan utkom vid Vasa universitet publikationen Palvelut läheltä, i vilken man utredde landsbygdsbornas syn på förändringar inom kommunservicen och servicen inom statens lokalförvaltning. Åtta orter på olika håll i Finland var forskningsområden. I undersökningen kom oron för landsbygdens framtid klart fram. Att servicen flyttas allt längre bort förskräcker invånarna, för redan nu finns många problem med servicens tillgång och åtkomlighet. Särskilt för ordnandet av hälsovårdstjänsterna gavs negativ feedback. Även flyttningen av servicen för statens lokalförvaltning till nätet retar många. På landsbygden kräver man jämbördig behandling och möjligheten att sköta ärenden vid en fast servicepunkt på den egna orten. Utgående från forskningsresultaten borde man för ärendehantering och vardagsknog ute i kommunerna och städerna söka goda lösningar genom att lyssna till invånarna och utreda olika alternativ istället för att koncentrera servicen. Man borde allt mer slopa kommungränserna inom kommunservicen, så att inte boendeorten bestämmer för mycket vad för slags service som är tillgänglig.

Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Nationell framgång med modern landsbygdspolitik

OECD:s tionde internationella landsbygdskonferens hölls i Memphis Tennessee 19-21.5. Det centrala budskapet från konferensen var att det behövs en modern landsbygdspolitik, då man försöker nå en bättre konkurrensförmåga och välfärd på landsbygden. Värd för konferensen var USA:s jordbruksminister Tom Vilsack. Temat under sammankomsten var främjandet av nationell framgång med modern landsbygdspolitik. Konferensen samlade ca 200 deltagare från över 20 länder. Det genomgående temat under dagarnas program var OECD:s definierade mål om en ny landsbygdspolitik, där det centrala är en förbättring av välmåendet hos landsbygdens invånare. Konferensens centrala teman var landsbygdsområdenas ekonomiska tillväxt som en del av den nationella tillväxtstrategin, olika landsbygdsområden och deras möjligheter och utmaningar, medborgarnas deltagande, samt förbättring av tillgängligheten för service på landsbygdsområden.

Fem videor om landsbygdsinvånarnas vardag

Servicen på landsbygden väcker debatt. I det färska regeringsprogrammet lovas även många förändringar, vilka har inverkan på landsbygdsinvånarnas och företagens vardag. Genom fem videor får man nu ta del av landsbygdsinvånarnas vardag. Videorna har publiceras första veckan i juni, då även bloggar som hör till respektive ämnen publicerades.

• 1.6, vägarna: video Maaseudun tiellä, blogi
• 2.6, talko: video Yhdessä tekemisen voimaa, blogi
• 3.6, el: video Ilman sähköjä, blogi
• 4.6, SOTE-servicen: video Palveluja ihmisille, blogi
• 5.6, kombinerad service: video Monipalvelupiste, blogi

Videorna är 3-5 minuter långa och är tillgängliga för alla. Videorna kan visas t.ex. på seminarier och möten, eller länkas till sociala medier och e-post. Videorna har producerats som ett samarbete mellan Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och Kommunförbundet, som en del i landsbygdens serviceprogram.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi med länkar till videorna och bloggar.

Vilsen vägpolitik – professor Hannu Katajamäki om felsatsningar i vägnätet

För landsbygdens invånare och företag är särskilt vägarna framgångens livsnerver. Men vägarna i Finland är dock i ett uppseendeväckande dåligt skick, inte enbart de lokala vägarna, utan också region- och riksvägarna. Samtidigt håller Finland på att förstärka sin ställning som skogsindustriland, vilket är en glädjande trend. Att få virket smidigt från skogen till fabriken, förutsätter att man fäster allvarligt avseende vid småvägarnas vägnät, t.ex. Äänekoskis nya bioproduktfabrik behöver virke från olika delar av landet, t.o.m. från Österbotten. De lokala vägarna måste vara mycket hållbarare i framtiden än i dag. Under njugghetens tider måste man avväga noggrant hur resurser ska allokeras för att utveckla vägnätet, men en snabb blick på planer och arbete som är på gång väcker frågor, t.ex. i Laihelas centrum i korsningen mellan riksvägarna 18 och 3 planerar man en superrondell som kostar nästan 30 miljoner euro. Den nuvarande enkla korsningen i Laihela orsakar inte några stora problem, utan det skulle räcka om man gjorde vägarna en aning bredare i korsningsområdet.

Rapport från den trettonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen

I och med årets Landsbygdsriksdag i Pedersöre 28-29.3, som hölls undantagsvis på ett udda årtal, var det nu för trettonde gången som evenemanget ordnades. Sammanlagt deltog ett sjuttiotal personer. Från vår finlandssvenska Landsbygdsriksdag i Pedersöre går nu en del förslag vidare till ERP, som hålls i Österrike den 4-7 november 2015. Dessa motions- och gruppdiskussionsförslag samt andra finländska förslag går via takorganisationen Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf. Målet är att Europas landsbygdsbefolkning ska få komma till tals. Övriga motioner och gruppdiskussionsförslag från vår finlandssvenska Landsbygdsriksdag vidarebefordras till nationella beslutsfattare. I de motioner där förslagen vidarebefordras till europeisk nivå, samt även de frågor (oberoende av rangordning) från arbetsgrupperna som berör landsbygdspolitiken på denna nivå, finns tilläggstext under respektive fråga i detta dokument. Övriga motioner och ställningstaganden vidarebefordras alltså till nationella beslutsfattare. Denna rapport baseras på det stora arbetet med motionsbehandlingar och gruppdiskussioner som förts under Landsbygdsriksdagen. Omröstningen av motionsbehandlingarna och förslagen i gruppdiskussionerna utfördes för första gången med mentometrar.

Rapporten kan läsas i sin helhet på webbplatsen landsbygdsriksdagen.fi.

Reformeringen av SOTE-servicen tas upp på seminarium i Helsingfors

Jämlikheten förbättras, vården blir smidigare, närservicen tryggas. Så här utlovades det i slutet på senaste valperiod när förslaget till social- och hälsovårdsreformen (SOTE) föll. Reformeringen fortsätter nu under den nya regeringen och riksdagen. Hur går det? Tar man under den nya beredningsrundan bättre i beaktande olikheterna mellan landets regioner? Hur konkretiserar man SOTE-reformen som bättre service även för landsbygdens invånare?

Ta del i seminariet där man diskuterar social- och hälsovårdsservicens reformering ur landsbygdsinvånarnas synvinkel. Seminariet hålls 21.5  kl. 13.30-16.00 i undervisnings- och kulturministeriet, Jukola-salen, Sjötullsgatan 1, Helsingfors. Tillställningen arrangeras av Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och fyra av dess nätverk.

Mer info och länkar till program och anmälan (görs senast 18.5) finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Här finns även länk till Kunta-tv för att följa med seminariet direkt eller som bandat.

”Viljan att bevara landsbygden livskraftig borde vara större”

Päivi Kujala, som tidigare var chef för landsbygdsnätverksenheten och biträdande generalsekreterare för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen under programperioden 2007-2013, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om den gångna programperioden där samarbetet mellan EU:s landsbygdspolitik och den nationella byggdes upp. Men trots att nätverken har haft kraft, så har Kujala saknat ännu större gemensam vilja att bevara livskraften på landsbygden. Läs hela blogginlägget här under:

Viljan att bevara landsbygden livskraftig

Under åtta år har jag verkat som chef för Finlands landsbygdsnätverk. Det finaste med arbetet att utveckla landsbygden och nätverksarbetet har varit de människor på olika håll i Finland som varit väldigt engagerade i sitt arbete.

Missa inte Landsbygdsriksdagen i Pedersöre!

Gå inte miste om den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre 28-29.3. Evenemanget hålls i Anderssénsalen vid Sursik skola. Det kommer inte bara att handla om ”vanliga” landsbygdsförhandlingar, utan det lovas ett projekttorg, en ”giftshop”, en utomordentlig kulturell upplevelse under kvällsfesten m.m. Landsbygdsriksdagen är samtidigt en röst för byarna, organisationerna och människorna på landsbygden. Även gräsrotsrörelserna i städerna är välkomna med, för problemen är ofta de samma fastän omgivningen varierar. Allt om Landsbygdsriksdagen med anmälningsproceduren (OBS! anmälan senast 10.3), info och program finns på dess hemsida. Landsbygdsriksdagstidningen kan även laddas ner från den här adressen. Se även Facebook.

Kom även ihåg att lämna in motionerna! Motionerna kommer att utredas av Svensk Byaservice på förhand, men besluten tas på Landsbygdsriksdagen efter det att de diskuterats i arbetsgrupper. Sista inlämningsdag för motionerna är 10.3 och görs på Byaservice hemsida. Arrangörer för Landsbygdsriksdagen är Svensk Byaservice och Aktion Österbotten rf.

Europeiska landsbygdsriksdagen hålls i Österrike

Följande europeiska landsbygdsriksdag, European Rural Parliament (ERP), hålls i höst i Österrike 4-7 november. Förslag kommer att samlas in från alla länder som deltar i ERP (den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen är med på ett hörn vad gäller förslag från Finland), och kommer under juni månad att bearbetas på nationell nivå, för att efter ERP sammanställas och formas till ett manifest som ska lämnas över till EU:s politiker och myndigheter, liksom politiker på nationell nivå. Men det ska även spridas till landsbygdens gräsrötter och det civila samhället. ”Målet med ERP är att Europas landsbygdsbefolkning ska komma till tals på europeisk nivå, och att de intressen som landsbygden har återspeglas i nationell och europeisk politik”, säger Lena Husén, internationell sekreterare på Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL). Riksdagen ska även främja självhjälp, solidaritet, utbyte av god praxis och samarbete på landsbygden i hela Europa. Det här kan man läsa om i HSSL:s första nyhetsbrev för i år som även bl.a. tar upp små skolor, en jämställdhetsenkät, den nya verksamhetschefen och en hel del annat.

Nyhetsbrevet (1/2015) kan läsas på HSSL:s hemsida.

Kom ihåg anmälan till Landsbygdsriksdagen!

Missa inte den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre 28-29.3. Evenemanget hålls i Anderssénsalen vid Sursik skola. Det kommer inte bara att handla om ”vanliga” landsbygdsförhandlingar, utan det lovas ett projekttorg, en ”giftshop”, en utomordentlig kulturell upplevelse under kvällsfesten m.m. Landsbygdsriksdagen är samtidigt en röst för byarna, organisationerna och människorna på landsbygden. Även gräsrotsrörelserna i städerna är välkomna med, för problemen är ofta de samma fastän omgivningen varierar. Allt om Landsbygdsriksdagen med anmälningsproceduren (anmälan senast 10.3), info och program finns på dess hemsida. Landsbygdsriksdagstidningen kan även laddas ner från den här adressen. Se även Facebook.

Kom även ihåg att lämna in motionerna! Motionerna kommer att utredas av Svensk Byaservice på förhand, men besluten tas på Landsbygdsriksdagen efter det att de diskuterats i arbetsgrupper. Sista inlämningsdag för motionerna är 10.3 och görs på Byaservice hemsida. Arrangörer för Landsbygdsriksdagen är Svensk Byaservice och Aktion Österbotten rf.

Innovationspolitiken bör även vara landsbygdsorienterad!

Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) håller som bäst på och förnyar sina hemsidor. Under bloggsidan finns en text av specialsakkunnig Ann-Sofi Backgren på IDNET och innovationer på landsbygden. Här skriver Backgren bl.a. om att landsbygden har en potential som ännu långt är outnyttjad. Genom nya grepp och piloteringar kan olika aktörer på landsbygden genom sin verksamhet bidra till att testa nya koncept, vilket kan göras inom ramen för den platsbaserade politiken med fokus på innovationer, entreprenörskap och entreprenöriellt tänkande. Hela blogginlägget finns här under:

Innovationer på landsbygden?!

EU 2020-strategin har satt som mål att göra Europa mer konkurrenskraftig. Detta skall ske i form av bland annat smart specialisering, innovationer och kunnande. Även Nordiska Ministerrådet har i sin strategi lyft fram ”det innovativa Norden” som fokusområde.

Rättvisa för landsbygdsborna

”Nu krävs det handling och inte bara visioner för att vara med på banan när boendemönstret i framtiden säkerligen förändras till landsbygdens fördel. För det är precis som Josefin Heed på organisationen Hela Sverige ska leva säger i tidningen Land: ”Det är inte fel att bo i stan. Men det ska inte heller ses som sämre att bo på landsbygden.”” Det skriver Mats Jönsson på webbplatsen helagotland.se i en debattartikel som kommenterar landsbygdsinslagen i årets svenska budgetförslag.

Landsbygdssäkring görs i två kommunindelningsutredningar

I höst genomförs en landsbygdssäkring – en bedömning av konsekvenserna för landsbygden – inom ramen för två kommunindelningsutredningar, vilket höjer beredningsprocessens kvalitet, när frågor som gäller landsbygden och dess invånare granskas närmare redan innan kommunindelningsutredningarna färdigställs. Landsbygdssäkringen görs i kommunindelningsutredningen för Brahestad, Siikajoki och Pyhäjoki i Norra Österbotten, samt i kommunindelningsutredningen för Nilakka som omfattar Pielavesi, Keitele, Tervo och Vesanto kommuner i Norra Savolax. Avsikten med pilotprojekten är att koppla bedömningen av konsekvenserna för landsbygden till kommunindelningsutredningen, till dess olika faser, och att dokumentera processen.

Minska möjlighetsgapet mellan stad och land

Människor i alla åldrar behövs för att landsbygden ska kunna leva och blomstra, men någonting sådant kommer inte att ske, ifall inte samhällets makthavare, organisationer och invånare arbetar med att förändra de missvisande attityderna mot ungas möjligheter på mindre orter. Stannar man kvar, likställs det ofta med att man saknar ambitioner. Många vuxna uppmanar oss unga att flytta härifrån, men är inte sena med att välkomna oss tillbaka när vi utbildat oss och skaffat barn. Vore det inte en bättre strategi att uppmuntra, göra oss delaktiga och betrakta oss som den resurs för bygden vi faktiskt är? Vuxna landsbygdsbor har ett stort ansvar för att förändra attityden mot oss unga som väljer att stanna kvar. Precis som ett liv i staden kan ett liv på landsbygden kan vara hållbart, kreativt och erbjuda framtidsmöjligheter. Om unga ska stanna kvar på landsbygden, måste möjlighetsgapet mellan stad och landsbygd minskas.

Läs hela debattartikeln (från 18.9), Tvinga inte oss unga att flytta till städerna, på webbadressen aftonbladet.se. Skribenter är Anna Frestadius, Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, Elin Larsson, Vi unga och Josefina Andersson, nätverket U LAND. Se även webbadressen landsbygdsnatverket.se om storstadsnormen i fokus på konferens om unga.