Långlivad stadsbo framtidens människa – landsbygdsbefolkningen störst år 2021

Enligt en FN-prognos kommer världens befolkning att öka med 2,3 miljarder fram till 2050 och utgöra sammanlagt 9,3 miljarder människor. I slutet av seklet skulle det finnas över 10 miljarder människor. Tillväxten koncentreras till städerna, där befolkningen ökar i snabbare takt än befolkningen överlag. Landsbygdens befolkning är som störst år 2021, ca 3,4 miljarder människor, men börjar sedan minska stadigt. Just nu bor aningen fler människor i städer än på landsbygden, men redan år 2050 bor redan 70 procent i städer, att jämföras med 29 procent 1950. Men stigande levnadsstandard bromsar upp befolkningstillväxten och ökar välfärden.

”Men kommer världen faktiskt att se ut så som prognoserna tror om 50 år?”

Ingen vet det med säkerhet, men trots det lönar det sig att göra upp prognoser, för de gör det lättare att skissera upp framtiden och anpassa sig till förändringar. Ultralånga prognoser spår framtiden utgående från saker man känner till och bygger på invecklade dynamiska modeller som ständigt justeras för att förutsägbarheten skall bli bättre.

Uppgifterna är från en notis i Vasabladet (23.2).

Ta ställning till framtidens landsbygd!

Jord- och skogsbruksministeriet bereder ett program för utveckling av landsbygden 2014-2020, där ett av målen i programmet är att skapa nya arbetstillfällen, en mångsidigare näringsstruktur på landsbygden och tillväxt. Företagande utgör grunden för utkomsten på landsbygden, särskilt till följd av att utbudet av andra sysselsättnings-möjligheter är mindre. Man hoppas att så många som möjligt deltar i nätdiskussionen och ger synpunkter på möjligheterna för företagande på landsbygden och vilka metoder som kan tillämpas för att förbättra möjligheterna.

Gå in på webbplatsen otakantaa.fi och rösta.

Landsbygdens projekt- och nätverksträff hålls i år i Lahtis

Den 18-19 april arrangeras landsbygdens projekt- och nätverksseminarium i lärocentret Fellmannia i Lahtis. Träffen samlar aktörer från olika håll, allt från förvaltning till förverkligare av nationella projekt, samt byaaktörer. Under dagarna får man bekanta sig med god praxis och resultat av nationell projektverksamhet, landsbygdspolitiska helhetsprogrammets beredande, diskutera lokal funktionalitet och landsbygdspolitikens internationella strategi. Man funderar även på hur man kunde utveckla nationella projekt, nätverksverksamhet och landsbygdspolitiska strategier för den kommande programperioden. Tillställningen ordnas av Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR), landsbygdsnätverksenheten och Tavastlands ELY-central.

Uppgifterna är från YTR:s hemsida och finns även i händelsekalendern på landsbygd.fi (program och anmälan inom kort).

Stad och landsbygd hand i hand för Vasaregionen

I dagens värld lever och dör städer och landsbygd i samma region tillsammans, så att antingen lyckas man tillsammans skapa en produktiv miljö eller så gör man det inte. Den framgångsrika industrin i Vasaregionen har till stora delar byggts upp av energiska och innovativa ingenjörer från den svenskspråkiga landsbygden, medan framsynta politiker och tjänstemän i Vasa har byggt upp de högskoleenheter och institutioner som möjliggjort en vidare expansion. Vi har 5-10 år på oss att ta tillvara denna potential och säkerställa att den står kvar. Sydösterbotten är en allvarlig påminnelse om hur det går, ifall aktiva åtgärder försummas. Att vi nu tillsammans med grannkommunerna kommit igång med bl.a. Vasaregionens strukturmodellarbete och annars även regelbundet träffas i olika sammanhang, inger hopp inför framtiden.

Allt svårare få service på landsbygden – invånarna och planläggarna talar olika språk

Det blir allt svårare att få service på landsbygden, trots att beslutsfattarna i samband med alla reformer lovar det motsatta. I kyrkobyn i Pernå, Lovisa vet invånarna hur det går till när kommunen försvinner i en fusion. Servicen centraliseras, allt blir mer byråkratiskt och byggnader står tomma, trots att de är i funktionsdugligt skick. Än finns det en skola kvar i byn, Kyrkoby skola, där man hoppas att trenden en dag skall vända. Enligt skolföreståndaren Denise Lindh borde det inte vara svårt att få nya invånare, men det borde vara politikernas och tjänstemännens sak att se utanför stadsgränsen, och hänvisar till fusionen med Liljendal, Strömfors och Lovisa. Professorn i samhällsplanering vid Tammerfors tekniska universitet, arkitekten Staffan Lodenius, har hört liknande historier från många olika håll i landet, men kritiserar inte i sig kommunreformen. Han säger dock att invånarna på landet och planläggarna talar olika språk och ser på utvecklingen på olika sätt.

”Man ska inse i den här diskussionen vad den andra talar om och varför.”

Kyrkoby skolas elever trivs både med skolan och att bo i byn. ”Det är bra när här inte kör så mycket bilar, det är renare luft”, säger Emma-Maria Boberg, medan Emil Ahoranta håller med: ”Vi har sportplanen nära och man får alltid spela där”.

Uppgifterna är från (11.2) webbplatsen svenska.yle.fi.

Ojämn fördelning av lantbruksstödet från EU

EU:s lantbruksstöd fördelas ojämnt, då man ser på var de organisationer som får stöd har sin hemvist. I förhållande till antal kommunin-vånare gick mest stöd till Oripää i Egentliga Finland, nästan 600 euro per kommuninvånare år 2012. Siffran för Kärsämäki var 304 euro och för Jockis 288 euro. Bland kommunerna i Svenskfinland ligger Närpes etta med 279 euro per invånare, följt av Korsnäs (166 euro), åländska Sund (166 euro), samt Kronoby (152 euro). I Närpes är det speciellt växthusnäringen som får EU-pengar, varav Andelslaget Närpes Grönsaker får ett stöd på nästan 600 000 euro. Men flera andra bolag i kommunen lyfter stöd på över 100 000 euro. Stöden, som kommer från Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, kan bl.a. gå till att förbättra livskvaliteten på landsbygden och diversifiera näringslivet där, eller för att stöda export av jordbruksprodukter till länder utanför EU. Det största enskilda stödet, 1,9 miljoner, gick till mejeriföretaget Valio. Men även jord- och skogsbruksministeriet, utvecklingsföreningen Satafood, Jyväskylä Yrkeshögskola och Proagria Norra Karelen är stora stödmottagare. Statistiken är för budgetåret 2012 (16.10.2011-15.10.2012) och innehåller inte stöd som har betalats ut till fysiska personer (t.ex. privatpersoner och produktionsringar).

Uppgifterna är från webbplatsen svenska.yle.fi. De kommunvisa EU-stöden i sin helhet hittas på Landsbygdsverkets sidor. Se även pressmeddelande från (7.2) Svenska lantbruksproducenternas centralförbund rf om att en stark jordbruksbudget är nödvändig för Finland och EU.

Det enda som är beständigt är förändring – om byråkrati och egna initiativ

Trots att utvärdering på utvärdering visat att exempelvis små projekt, eller ännu bättre enkla pengar utan byråkrati, ger mycket bra effekt, så går trenden åt andra hållet med större projekt, färre som genomför dem och större snårighet i byråkratin. Myndighetsstrukturerna förmår inte att ändra sig, men det går att ha ordning och reda på finanserna och samtidigt tillåta nytänkande och kreativitet. Speciellt viktigt är att den friheten finns på landsbygden, eftersom kapitalflödena inte snurrar där mer än på sin höjd något varv innan de försvinner, företrädesvis till storstadsregionerna, och där penningflöden snurrar, där skapas en annan slags marknad, ett slags självspelande piano – förglesning och förtätning hör ihop.