Välkommen till publiceringen av utvärderingen hur barns utbildningsmässiga och sociala rättigheter förverkligas i landsbygds- och skärgårdsområden, samt hur nedläggningar av grundskolor påverkar områdenas livskraft. Utvärderingen är beställd av Landsbygdspolitiska rådet (MANE), delegationen för skärgårdsärenden (SANK) och Barnombudsmannens byrå. Utvärderingen är genomförd av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) under perioden 9/2021 – 11/2022.
Etikett: Landsbygd
Med en videoserie på tre filmer vill Svenskfinlands Byar uppmuntra till att flytta ut på landsbygden. I avsnitten får vi bekanta oss med tre olika livsöden som alla har en sak gemensamt, de valde lugnet, naturen och gemenskapen som finns på landsbygden och i skärgården. Filmerna hade premiär i samband med den Finlandssvenska landsbygdsriksdagen på Kimitoön (26-27.10.2022) och kan fritt användas. Du hittar dem enkelt genom att följa länken här nere till Svenska lantbrukssällskapens förbunds Youtube-kanal.
Videoserien “Drömmen om livet på landet” föddes när Svenskfinlands Byar fick tilläggsfinansiering för att göra en insats som främjar inflyttningen till landsbygden. I videoserien visas livet på landsbygden och i skärgården ur en sådan vinkel att det kan stämma in på vilken idyllisk plats som helst i Svenskfinland. I avsnitten träffar vi människor som valt att flytta till landet, de som vuxit upp och valt att stanna på landet och en familj som lever ett rikt liv ute i skärgården.
Den 8 november kl. 17.30-19.30 avslutas webbinarieserien Ylpeydellä kylästä (Stolt över byn) med det fjärde webbinariet som behandlar landsbygdsboendets utveckling, Kyläasumisen kehittäminen – uudet tuulet ja toimivat esimerkit. Man får höra hur befrämjandet av flyttning till landet inte bara är försäljning av tomter och hus, utan även möjliggörandet av nya boendeformer, samt framhållandet av gemenskapsandan. Vidare får vi veta hur boendet på landsbygden ännu kunde utvecklas och hurudana fungerande exempel som finns på ett nytt slags boende i byn.
Mer info med länk till anmälan finns (på finska) på webbplatsen suomenkylat.fi.
Finlands befolkningspyramid tippar över och kompetensbristen växer. Även landsbygdskommuner konkurrerar om unga och kvalificerad arbetskraft. Vi behöver utbildnings- och yrkesbetingad invandring och flyttning till landet, så att vi kan tillhandahålla tjänster i kommuner och byar och säkra arbetskraft till landsbygdsföretag. Hur ska nästa regering lösa utmaningen? Hur får vi internationalitet och yrkeskunnig arbetskraft till landsbygden? Seminariet, som hålls 23.11 kl. 14-16.30 i Lilla Parlamentets medborgarinfo, Arkadiagatan 3, Helsingfors, kommer även att streamas. En länk sänds till de som anmält sig.
Mer info (på finska) med program och länk till anmälan (som görs senast 21.11) finns på webbplatsen suomenkylat.fi.
Den 8 november kl. 17.30-19.30 avslutas webbinarieserien Ylpeydellä kylästä (Stolt över byn) med det fjärde webbinariet som behandlar landsbygdsboendets utveckling, Kyläasumisen kehittäminen – uudet tuulet ja toimivat esimerkit. Man får höra hur befrämjandet av flyttning till landet inte bara är försäljning av tomter och hus, utan även möjliggörandet av nya boendeformer, samt framhållandet av gemenskapsandan. Vidare får vi veta hur boendet på landsbygden ännu kunde utvecklas och hurudana fungerande exempel som finns på ett nytt slags boende i byn.
Mer info med länk till anmälan finns (på finska) på Facebook.
Landemia-projektet ordnar ett diskussionstillfälle om landsbygdsboendets framtid, Maaseutuasumisen tulevaisuu, den 16 november i Seinäjoki /Frami B (Kampusranta 9). Man får bl.a. ta del av info om Landemia-projektet och dess forskningsresultat. Tillfället, som avslutas med en paneldiskussion, kommer även att streamas. Länken meddelas senare på webbplatsen landemia.fi.
Mer info med program och länk för anmälan finns (på finska) på webbplatsen landemia.fi.
Inför riksdagsvalet 2023 har Finlands Byar publicerat sitt riksdagsvalsprogram. I programmets sju punkter slår man slag för rättvis omställning, barn och unga som landsbygdens framtid, närservicepiloter, trygghetskänslan som finns på landet, smidig trafik och fungerande nätförbindelser, multilokalitet, samt Leader- och byaaktörer vilka stärker landsbygdens livskraft. Läs Finlands Byars riksdagsvalsprogram i sin helhet här nere (eller i PDF-form på suomenkylat.fi):
Krishållbara byar i Finland – målsättningar i riksdagsvalet 2023
Inledning
4000 byar och 52 Leader-grupper öser ut idéer! Frivilligt arbete bedrivs i byar och stadsdelar för att utveckla lokalsamhället.
Landsbygdssäkring ingår hädanefter i justitieministeriets anvisning för konsekvensbedömning av lagförslag som revideras för närvarande. Med hjälp av en ny anvisning är det nu möjligt att lättare identifiera vilka konsekvenser lagförslag och program har för landsbygden.
Förhållandena i olika områden i Finland varierar stort beroende på faktorer så som geografi, näringsstruktur, socioekonomiska skillnader samt kultur. Landsbygden fungerar till stora delar på annat sätt än städerna och således skiljer sig även konsekvenserna för beslut, program och bestämmelser på landsbygden och i städerna. Vid lagberedning är det skäl att fråga sig vilka konsekvenser som identifieras när ärendet i fråga överförs till landsbygdskontext.
Vilka faktorer främjar eller hindrar möjligheterna till nytt arbete på landsbygden sett ur kvinnors perspektiv. Det här undersöktes i projektet Uuden työn mahdollisuudet maaseudulla naisten näkökulmasta (UUTTU).
Undersökningen Naisten tietotyö maaseudulla finns att läsas (på finska) på webbplatsen mdi.fi.
Enligt Finlands Byars framtidsutskott för ungdomar är det regionala studielånet ett av verktygen för ett jämställt och tillgängligt Finland.
”Det regionala studielånet säkrar utbildning av hög kvalitet för landsbygdens barn, samt vården av äldre. Dessutom stöder den regionala studielånskompensationen målen för den jämlika regionalpolitiken. Förutom landsbygdskommuner kommer även unga kvinnor med högre utbildning att dra mest nytta av modellen. Den regionala studielånskompensationen förbättrar utbildade unga kvinnors möjligheter att få jobb på landsbygden i sitt drömyrke och att återvända till sin hembygd. Experter inom kvinnodominerade områden, som förskolepedagoger och talterapeuter, behövs akut i landskapen för att minska inlärningsskillnaderna bland barn på landsbygden”, säger Karoliina Ahtiainen, ordförande för framtidsutskottet för ungdomar.
Mer info finns (på finska) på webbplatsen suomenkylat.fi.
Vi lever i omställningens tid. Sedan finanskrisen 2008 har det stått klart att samhällets system, som de strukturerats under efterkrigstiden, är förlegade och måste anpassas till den nya tidens krav. Det här blev tydligt framförallt på det ekonomiska och finansiella området, men också de demokratiska, sociala och ekologiska systemen hade redan en längre tid uppvisat besvärande brister. Det visade sig dock att en kursändring var svår att genomföra i praktiken, samtidigt som problemen blev allt mer uppenbara, till exempel genom den tilltagande klimatkrisen och framgångarna för brexit-rörelsen och trumpismen. När corona-pandemin slog till var därför förändringstrycket uppskruvat i många av samhällssystemen. Det är ju så att en radikal förändring ofta blir möjlig först i och med en kris.
Landsbygden diversifieras, även inom en enskild kommun. Byar som finns nära sysselsättningsområden lockar nya invånare och vardagen är livaktig, medan befolkningen i vissa byar minskar och åldras, samt att stimulanserna för utveckling är knappa. Den huvudsakliga skiljelinjen i det kommunala utvecklingsarbetet går dock mellan kommunens centralort och den omgivande landsbygden. Utvecklingen av den senare bygger framför allt på lokalsamhällens aktivitet.
Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.
Invånare i fem österbottniska byar – Terjärv, Jeppo, Munsala, Molpe och Maxmo – undersöks som bäst i ett projekt. Österbotten är det första området som undersöks, men tanken är att få finansiering så liknande projekt genomföras i Nyland och Åboland. Det forskarna vill veta, är varför folk stannar kvar på landet i en tid av urbanisering.
Enligt projektledare Ida Haapamäki är projektet unikt och säger att hittills har man nästan enbart undersökt varför människor flyttar. Man har sett stannandet som ett passivt icke-beslutstagande, men vi menar att ett beslut att stanna är minst lika aktivt som ett beslut att flytta.
Personer över 30 år och som är etablerade invånare i någon av byarna har intervjuats i små grupper för forskningen. Många av de som har intervjuats är återvändare, t.ex. personer som återvänt då de blev pensionärer, eller sådana som återvänder efter en tid av studier och jobb på andra orter.
Hur ser framtiden ut för frivilligverksamheten och föreningarna? Vilka är utmaningarna och möjligheterna i färdplanen för medborgarverksamheten? Nätverksprojektet för att säkerställa förutsättningarna för ett gott liv på landsbygden (HYMY-nätverket) inbjuder medborgarorganisationer på landsbygden till möte 25.5 kl.10.00 via Teams med fortsatta diskussioner under hösten.
I samarbete med medborgarsamhällsaktörer på landsbygden kommer man att dryfta hur organisationsverksamhet och annan samhällelig verksamhet kan stärkas, särskilt inom områden där gemenskapen och medborgarverksamheten är liten eller sårbar inför framtiden.
Uppgifterna (på finska) finns på webbplatsen msl.fi med länk till anmälan.
Landsbygdspolitiska rådet sammanträdde den 10 maj under ledning av sin nya ordförande, jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen. I sitt öppningstal betonade Kurvinen betydelsen av en levande landsbygd som grund för beredskapen och försörjningsberedskapen i hela landet.
– Finlands strategiska självständighet förutsätter en levande landsbygd, fungerande matförsörjning, rent vatten, förnybar energi och starka lokalsamhällen, sade minister Antti Kurvinen när han öppnade landsbygdspolitiska rådets (MANE:s) möte.
Mer info finns på webbplatsen mmm.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 