Kategorier
2014 Nyhetsbrev 21/2014

Kulturstaten nedmonteras – professor Katajamäki om storhetsideologin och den decentraliserade bildningsmodellen

Businessman Conducting a PresentationVår framgång har varit baserad på en decentraliserad bildningsmodell, där kärnan har varit små skolor, lokala bibliotek och gymnasier. Men den hejdlösa dragningen till storhetsideologin gnager bit för bit fundamentet för vår fina modell. Att lägga ned små skolor med kortsynta motiveringar och att inte begripa små biblioteks betydelse för lokala samhällen, har blivit vardag. Nu vill man även ha färre landskapsbibliotek. Den nya social- och hälsovårdsreformen, som baserar sig på fem geografiskt onaturliga monsterregioner, har inspirerat några koryféer: i framtiden behövs bara fem landskapsbibliotek, ett för varje jätteregion. Geografisk blindhet och svag uppfattning om meningen med Finland triumferar, och människor som jag, som älskar vår decentraliserade bildningsmodell, är mycket bekymrade.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 04/2014

Det perifera samhället måste själv ta tag i sin framtid

Kommunvapen - Kaskö, Kristinestad  och Närpes
Bildkälla: Wikimedia Commons

Under 1990-talet introducerades olika former av kontrakts- och marknadslösningar, som delvis ersatte den traditionella hierarkiska, byråkratiska förvaltningsmodellen. Den här utvecklingen ledde i sin tur till en övergång från government till governance, vilket betyder att även den andra och tredje samhällssektorn inbjöds att delta i planeringen av samhället genom olika former av samarbeten, t.ex. Leader-programmet, som lyckats engagera en mångfald av aktörer till att samarbeta för utvecklingen av den egna hembygden. Den finländska staten verkar nu åter gå in för en starkare styrning, mer government, vilket främst motiveras av behovet av större förvaltningsenheter och av att governance-systemet gett upphov till organisationer som ligger utanför direkt demokratisk kontroll, men det ligger också nära till hands att misstänka att government-vändningen är ett svar på en allmän uppfattning på statlig nivå, att styrningen av samhällsutvecklingen varit på väg att falla staten ur händerna.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 45/2013

Skål för Finland, för landets små lokalsamhällen – professor Katajamäki reflekterar över Himanens framtidsrapport

Framtidsrapport - Kestävän kasvun malliHistorien har format vårt lands mosaik av vidsträckt landsbygd, små städer och en varierande natur. Utav detta uppstår inte ett Storstads-Finland. Men de överdimensionerade metropolernas trevare stöder lösningar som är centraliserade och fjärmade från människornas vardag, vilket småningom börjar tära på Finlands framgångs verkliga faktorer. Metropolmodellerna är mekaniskt kopierade från ett genuint storstadssamhälle, som Finland inte kan jämföras med. Geografiskt finns det inte heller här något att göra. Finlands konkurrensförmåga utgår även i fortsättningen från de små lokalsamhällenas närekonomi, vilket gör att platsen blir jämbördig i huvudstadsregionen, landskapscentrum, landsbygdsstäder, på landsbygden, samt i stadsdelar och byar. Finlands kommande framgångar grundar sig på platsernas mångfald. Om platsdiversiteten utarmas, så minskar sannolikheten för nya finländska framgångshistorier och den lyckosamma slumpens möjlighet avtar.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 37/2013

Delad glädje är dubbel glädje – fiberoptikseminarium i Mariehamn och Stockholm

Fibertrådar 2Seminariet med rubriken Fiberoptikens optimala användning inom kultur, näringsliv och samhällsservice, omfattar diskussioner och musikupplevelser, där Alandica i Mariehamn och Finlandsinstitutet i Stockholm är sammankopplade i realtid. Överföringshastiget med max 2 millisekunders fördröjning ger möjligt att interagera inom ljud och bild i realtid oberoende av platsen i världen. Musik och teater kan nu spelas med skådespelarna på olika orter under seminariet samtidigt i Mariehamn och Stockholm. Enligt Ålands landskapsregering förbättrar denna teknik kommunikationsmöjligheterna, utan att man behöver resa från öarna, och således öka den enskilde medborgarens delaktighet.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 37/2013

”Beslutsfattarna har storhetens bjälke i ögat” – professor Hannu Katajamäki om snedvridet framåtskridande

Businessman Midair in a Business MeetingFinlands framgångsmöjligheter gnagas bort inifrån, för förutsättningarna att njuta av kultur och att bilda sig håller på att bli smalare och allt mer beroende av var man bor och hur välmående man är. Samtidigt lever utvecklingseliten i en virtuell verklighet, där man med konsultkartor försöker inbilla sig hur våra kommuner är en del av utvecklingsbågar, utvecklings-korridorer eller en medlem av innovationskoncentrationernas strategiska allians. Med iver talar man nu om kunnandets ekosystem, medan bildning och kultur har blivit främmande och skrämmande ord. När byskolor och små bibliotek läggs ned, blir på samma gång kulturlivet fattigare. Beslutsfattarna har storhetens bjälke i ögat och fattar inte mera att även små enheter är en del av deras ekosystem. När en medborgare försöker berätta hur viktiga små skolor och bibliotek är för lokala samhällen, kan kommunens elit tycka att sådana tankar är marginella för de stör kommunens stora och riktiga visioner. Det behövs nya framsteg, och även du måste ta ansvar för framtiden och tänk storsaker.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 34/2013

Historiskt momentum för Vasaregionen tycker stadens fullmäktigeordförande

Tidningen Mega 2013, vecka 40Den kaka som vi tillsammans skapar blir allt mindre i förhållande till den kaka som – för att täcka servicebehovet – borde kunna fördelas. Det är inte längre enskilda stater, kommuner, städer eller byar – utan regioners konkurrenskraft som är avgörande för den enskilda individens framtid. Det finns inte längre någon motsättning mellan stad och landsbygd inom samma region. Antingen mår båda bra, eller så mår båda dåligt, för en stad är välmående endast om landsbygden runtom är välmående, och vice versa. Om man ser på sysselsättningen, samt industrins omsättning, förädlingsvärde och export per person, ligger Vasaregionen och Österbotten i topp i Finland. Den framgångsrika energiteknologiindustrin i Vasaregionen har till stora delar byggts upp av energiska och innovativa ingenjörer från den svenskspråkiga landsbygden, medan framsynta politiker och tjänstemän i Vasa har, genom att bygga upp högskoleenheter och institutioner, skapat en produktiv miljö som möjliggjort en vidare expansion.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 30/2013

Länge leve byggnaden! – dags igen för firandet av Byggnadsarvsdagarna

Dagarna för Europas byggnadsarv 2013 - publikationen Länge leve byggnaden!Dagarna för Europas byggnadsarv (DEB) ordnas varje höst, och evenemanget öppnar porten till värdefulla byggnader och andra intressanta objekt runt om i Europa. I Finland ordnas huvudevenemangen den andra helgen i september, i år den 6-8 september. Syftet med DEB är att öka kunskapen om mångfalden i kulturarvet, och evenemangen skall locka till diskussion och främja kännedomen om och uppskattningen av det lokala byggnadsarvet. Varje år utser deltagarländerna ett tema som behandlar något delområde inom byggnadsarvet, vilket för Finlands del i år har temat Länge leve byggnaden! Till årets program hör bl.a. tävlingen Kulturmiljöskaparna för barn och unga, artikelserien Länge leve byggnaden! i bloggen för byggnadsarvsdagarna (på finska), temapublikation Länge leve byggnaden! Nytt användningsändamål – nytt liv och lokala evenemang.

Mer info om DEB finns med länkar på webbplatsen.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 28/2013

Internationalism ger ELARD-presidenten Rinne mersmak

ELARD - logoPetri Rinne har varit verksamhetsledare för den regionala utvecklingsföreningen Joutsenten Reitti ry sedan år 2001. År 2010 valdes han till president för den internationella takorganisationen för EU:s Leader-aktionsgrupper ELARD (European LEADER Association for Rural Development). Rinne har trivts bra i arbetet och internationalism ger arbetet mersmak. Han började intressera sig för internationalism redan under studietiden, och studerade landsbygdsutveckling vid University College Dublin på Irland åren 1996-1997. Hans språkkunskaper ökade och gnistan till samarbete med andra länder. Sverige och Estland utgör Finlands mest naturliga samarbetsparter, eftersom de är mest bekanta för oss och de liknar vårt land mest.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 28/2013

Projektet CULTrips skapar liv och rörelse i byarna

Projektet CULTrips - logoIdén bakom det internationella projektet CULTrips är att man bekantar sig med olika kulturer under vägledning av lokalbefolkning och bybor. Projekt-parterna består av sju Leader-områden från fem olika länder: Från Finland föreningen för landsbygdsutveckling i Mellersta Karelen, Keski-Karjalan Jetina ry och Leader-föreningen i Joensuuregionen, Raplamaapartnerluskogu från Estland, Urfahr-West och Oststeirisches Kernland från Österrike, Valle Umbra e Sibillini från Italien, samt huvudkoordinatorn för det inter-nationella projektet Redange-Wiltzfrom från Luxemburg.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 23/2013

Konceptet Homestay i YTR:s nätkolumn

Homestay - kotimajoittajan opasI Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) nätkolumn för juni månad (1.6) skriver specialsakkunnig Raija Ruusunen vid YTR:s temagrupp för turism om hur konceptet Homestay för med sig exotik av ett nytt slag in i landsbygdsturismen. Konceptet innebär inkvartering som tillhandahålls av privatpersoner i sina egna hem, eller i byggnaderna runt gården, utan några betydande ekonomiska ambitioner, men dock mot betalning. Här under följer texten, som finns på YTR:s hemsida, i sin helhet:

Välkommen till mitt hem!

Min första gäst var en erfaren resenär som rest mycket runt om i världen. Inkvartering i ett vanligt hem var en ny upplevelse för honom. Jag tog honom med till den lokala butiken för att köpa frukosttillbehör. Samtidigt frågade jag honom vad han helst skulle vilja äta och plockade karelska piroger från det lokala bageriet i min kundkorg.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 11/2013

Engagemang och entreprenörsanda håller byn Tolg levande

Impuls 2-2013Ungefär trettio kilometer norr om Växjö ligger Tolg, en socken som breder ut sig över storslagna granskogar, sjöar och betesmarker, men befolkas bara av 550 personer. Det lär en gång ha bott 2 000 människor där. Men även om befolkningsantalet har sjunkit sedan dess, är det inte alls en utflyttningsbygd, utan hit vill unga drivna människor med drömmar om ett annat sätt att leva flytta. En av dem är Maja Söderberg som utvecklat mobilsamåkning.se (Landsbygdsnätverkets pris för Årets Landsbygdsinnovation 2011). På hemsidan fyller man i varifrån och vart man vill åka. Systemet hjälper sedan till att matcha önskemålen med dem som har lagt in var de skall köra. Hemsidan öppnade för ett och ett halvt år sedan, och i dag har tolgborna samåkt över 42 000 kilometer, vilket är mer än ett varv runt jordklotet. Konceptet sprider sig nu till andra orter i Sverige.