Genom kulturen testas gränser, nya erfarenheter erhålls och självförtroende byggs. Ett omfattande kulturliv i bygden innebär att invånarna har en bas att bygga andra aktiviteter på, och kulturaktiviteter har visat sig vara mycket värdefulla när nyanlända ska bli en del av gemenskapen och ger en grund för sammanhållning och förståelse mellan människor från olika bakgrunder.
Läs mer vad Riskorganisationen Hela Sverige ska levas ordföranden Staffan Nilsson och Åse Classon tillsammans med styrelsen för Hela Sverige ska leva Jämtlands län skriver i en debattartikel i Östersunds-Posten.
Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) kommer att befinna sig i Almedalen i juli. Den 7 juli arrangerar HSSL ett seminarium i Ideella trädgården, där man diskuterar sina fem fokusfrågor: Digital infrastruktur, kultur, finansiering, service och lokalt utvecklingsarbete. Tid och beskrivning hittas i Almedalsveckans program. Sök på ”Hela Sverige ska leva”. Almedalsveckan hålls 3-10.7.
Det talas och skrivs om när- och välfärdsservice, närdemokrati, servicelöften, samt kundnära service, vilka produceras över förvaltningsgränserna. Det talas även om kostnadseffektiv service, experimentkultur och en fullständig omvälvning av grundskolan. Vad betyder det här för landsbygdens ungar? Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen har konstaterat att Finlands fördel är en möjligast jämbördig regionutveckling, där man fastställer hela Finlands möjligheter. Kampanjen för befrämjande av landsbygdens företagsamhet inleddes med en tillställning i januari, där Tiilikainens besked var kraftigt: Potential finns bara det existerar mod. Ordföranden för riksdagens kulturutskott Tuomo Puumala betonar satsningen på kultur och bildning just nu, då den ekonomiska tillväxten är trög. Det här är många viktiga saker för landsbygdsinvånarna, men hur passar egentligen landsbygden med sina styrkor och utmaningar in i regeringens spetsprojekt?
Läs mer (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Skribenten Suvi Pesonen, som är närskolföreningens nya ordförande för Kanta-Hämeen Vähikkälästä, tror på förändring genom samarbete. Pesonen bor på landsbygden och är mor till sex barn.
Under programperioden 2007-2013 genomförde Finlands 54 Leader-grupper totalt 94 internationella Leader-projekt och 86 förberedande projekt. Antalet projekt varierade regionspecifikt, men när man ser på alla projekt, hörde Finland till de allra aktivaste länderna inom EU visar en studie från Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet. Studien, Kansainvälisyys ja paikalliskehittäminen – Selvitys kansainvälisistä Leader-hankkeista 2007-2013, gjordes på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet och handlade om internationellt samarbete och internationella projekt i samband med Leader-arbetet inom Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013. Materialet bestod av enkäter till projektgenomförare och aktionsgrupper, intervjuer med nyckelpersoner, skiftliga dokument, samt projektregisterinformation.
Temaområdena för de internationella projekt som genomfördes via Leader-grupperna, handlade ofta om ungdomar.
Landsbygden, glesbygden har oftast en snedvriden åldersstruktur, många gamla och få unga, varav följer låg nativitet som kombineras med utflyttning och obefintlig inflyttning. Samtidigt har landsbygden ofta resurser, t.ex. finns den förnyelsebara energin och de ”gröna” möjligheterna där, men problemet är att det inte finns arbetskraft som kan ta hand om och utveckla resurserna. Till detta kommer ett mer akut problem; vem tar hand om den åldrande befolkningen på landsbygden? Slutsatsen är att landsbygden behöver fler människor och landet behöver i framtiden fler människor på landet.
Parallellt med detta pågår en stor flyktingkris i hela Europa. Hur ska man ta hand om alla människor som flyr hit över gränsen? Lösningen kunde vara enkel, låt det ena problemet lösa det andra, men i verkligheten är lösningen långt ifrån enkel. För det första är de som söker sig till Europa ofta inriktade på att bo i städer, och för det andra är det inte heller säkert att en landsbygdsrörelse, som uppskattar tradition och djupa rötter i det lokala, vill ha in totalt främmande kulturer och religioner i hjärtat av sin by. Men för att citera socialpsykologen Johan Asplund:
”Vem har sagt att det konfliktfria samhället är det goda samhället?”
Årets by i svenska Österbotten 2015 består av sex byar i Östra Korsholm som svetsats samman genom ett utvidgat samarbete. Tack vare detta har man utvecklats till en knutpunkt, både för invånare och för föreningarna i området. Även Årets byavänligaste kommun, Byaverksamhetens vägvisare och Årets landsbygdsaktör har utsetts. Det är Aktion Österbotten rf som står för utnämningarna i samarbete med Österbottens förbund. När nere följer hela pressmeddelandet (från 22.6) från Aktion Österbotten. Själva utmärkelserna delades ut lördagen den 27 juni vid sportplanen i Skatila. Se webbplatsen alvbyarna.weebly.com, samt byar.fi.
Årets by i Österbotten
Älvbyarna i Östra Korsholm
Nomineringstexten lyder så här: Älvbyarna representerar både till sin struktur och i sin verksamhet ett nytänkande som kan fungera som modell för andra byar i hela landet.
Europeiska unionens Program för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013 har haft en stor betydelse för den finländska kulturverksamheten. Programmet har möjliggjort över ettusen projekt, bidragit med drygt 70 miljoner euro i finansiering och skapat en oberäknelig mängd upplevelser och erfarenheter genom verksamheten. Utredningen Kulttuurin kehittäminen maaseudulla vittnar också om att föreningarna har en nyckelroll i utvecklingen av kulturverksamheten på landsbygden. Utredningen har gjorts för att man ska få en bättre helhetsbild av hurudana projekt som genomförts inom ramen för landsbygdsprogrammet och hurudan utveckling av kulturfrågor som aktörer på landsbygden anser vara viktiga och vilka frågor som fått mindre uppmärksamhet. Informationen hjälper politiker, tjänstemän, utvecklarinstanser och kulturaktörer att rikta sitt framtida stöd till utvecklingen av kulturen på landsbygden. Utredningsarbetet har gjorts i samarbete mellan Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens nätverk för livskvalitet och undervisnings- och kulturministeriet.
Uppgifterna är från utredningen, vilken kan läsas (på finska) på webbplatsen minedu.fi.
Seminarium om byggnadskultur och levande byar i Lovisa hålls den 27 mars kl. 10-16.30 i Kuggom gamla folkhögskolefastighet (numera Kuggom traditionscentrum) i Pernå, strax utanför Lovisa. Förmiddagens tema har rubriken Med idyllen som dragplåster, medan eftermiddagen har rubriken Levande byar i Lovisa. Bland det som tas upp, finns bl.a. följande rubriker: Från kärnkraftsstad till trähusidyll, Byarna inom Lovisa stads strategi, Byaverksamhetens utmaningar och ”Kirkonkylä, lähes kaikkien kaupunkiemme esi-isä – Kyrkbyn, förfadern till nästan varje stad i Finland”. Arrangör är Finlands svenska hembygdsförbund rf (FSH) i samarbete med Finlands Hembygdsförbund rf & Traditionscentrum Kuggom.
Mer info, program och anmälningsuppgifter (anmälningstiden gick ut 19.3 men intresserade kan höra sig för om det går att efteranmäla sig) finns på FSH:s webbplats.
Svensk Byaservice och Aktion Österbotten rf har gett ut pressmeddelande inför den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre den 29-29 mars. Bland annat kommer Riksorganisationen Hela Sverige ska levas ordförande Staffan Nilsson att delta. Han är bl.a. ledamot av EU:s Europeiska ekonomiska och sociala kommitté, och även med i ledningen för den europeiska Landsbygdsriksdagen som hålls för andra gången i höst. Idéer och krav kommer nämligen att samlas upp nationellt för att diskuteras på europeisk nivå. Här kommer vår finlandssvenska Landsbygdsriksdag att bli en del av denna kaskad. Den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen, som ju infaller några veckor före riksdagsvalet, ger även en möjlighet att framföra landsbygdens åsikter till de kommande beslutsfattarna på nationell nivå. Landsbygdsriksdagens teman kommer att bygga på de motioner som kommer in, men ett sprudlande kulturprogram och möjlighet att visa upp projekt, produkter och idéer, är även på agendan.
Pressmeddelande 27.1.2015
HSSL:s ordförande Staffan Nilsson gästar den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i Pedersöre
Staffan Nilsson
Den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen, som hålls 28-29.3.2015 i Anderssénsalen vid Sursik skola i Pedersöre, gästas bl.a. av Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) ordförande Staffan Nilsson. I Bjuråker utanför Hudiksvall är Nilsson bonden som har 30 mjölkkor, i Bryssel är han makthavaren som möter regeringschefer, EU-kommissionärer och inflytelserika samhällsorganisationer på daglig basis.
Landsbygdens starka sidor handlar ofta om möjligheten att njuta av naturen, att leva på ett hållbart sätt och att ha ett vardagsliv utan stress, medan landsbygdens svaga sidor ofta har ett samband med tjänsternas dåliga tillgänglighet, infrastrukturen och de begränsade hobbymöjligheter. För att olika slags landsbygdsområden ska kunna motsvara människors önskemål bör staten och kommunerna profilera sig som möjliggörare av olika utkomst-, boende- och levnadskoncept, vilket sker exempelvis genom att verksamhetsmöjligheterna (reglering i liten skala), boende- och byggnadsmöjligheterna (möjliggörande planläggning), samt deltagande- och påverkningsmöjligheterna (fungerande närdemokrati) tryggas på landsbygden. Företagandet intar en central roll i förverkligandet av landsbygdens alternativa framtidsvisioner.
Det finns tydliga skillnader i hälsa och välmående mellan städer och landsbygd, visar en ny regional undersökning som gjorts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Vad beträffar arbetsförmåga, övervikt och tillräckligt kulturutbud, ser situationen sämre ut för landsbygdens del i jämförelse med städerna. Över 860 000 av finländarna i arbetsför ålder anser att deras arbetsförmåga har försämrats. Situationen är bäst i Esbo och Helsingfors, där andelen som anser att deras arbetsförmåga har försämrats är lägst – var femte esbobo och var fjärde helsingforsbo anser att deras arbetsförmåga blivit sämre. Sämst är situationen i Villmanstrand, Kouvola och Björneborg, där ca var tredje upplever att deras arbetsförmåga försämrats.
I uppbyggandet av en laddning av stadslandskapet tar man fasta på en gammal lokal kultur, en tradition eller t.o.m. en fördom, snyggar upp den och presenterar platsen som ett spännande ställe för den post-moderna, välbärgade människan att bo på, eller placera sitt kansli eller ateljé i. Därtill satsar man på att skapa kreativa hot-spots genom att få universitet och deras campus att ligga vägg i vägg med ateljéer och musikhus. På det här sättet vill stadsplanerarna skapa innovativa miljöer, som skapar något nytt, något som man i dag inte ännu vet vad det är. Man gör alltså en investering i det okända, man litar på att i dagens post-moderna samhälle kommer en dylik investering att löna sig, t.o.m. vara spjutsspetsen mot framtiden. På landsbygden stöder man också innovationer genom olika program, men det finns en uppenbar skillnad i strategi. Inom landsbygdsutvecklingen tänker man sig att innovationerna tas om hand, när de en gång gjorts av någon – i huvudsak är tankegången att man bara skördar det som spontant växer upp av sig själv. Bakom inställningen ligger en tanke om att framtiden nog tillhör staden, medan landsbygden äger det förgångna.
De bästa landsbygdsgärningarna år 2014 har utsetts. Vinnarna har främjat företagande, kultur, boendetrivsel och självförsörjning av energi på landsbygden. Under landsbygdsgalan den 29 oktober i Sibeliushuset i Lahtis premierades bland landsbygdens utvecklingsprojekt Kymmenedalens yrkeshögskola, Ilomants´ kommun, Levón-institutet vid Vasa universitet, HaiArt ry och Yrttiaika-kooperativet. De prisbelönta idéerna presenterar bästa praxis som vid spridning medför nytta även på annat håll. Professor Hilkka Vihinen fick hedersomnämnandet som landsbygdsutvecklare, medan publikfavoriten blev Amazing Lande-projektet i Saarijärvi stad, genom vilket unga kom med i landsbygdens utvecklingsarbete. Det var Landsbygdsnätverket som utsåg vinnarna i tävlingen Bästa praxis 2014 bland hundratals inkomna förslag.
Allt som allt har man med medel från Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2014 finansierat ca 6 000 utvecklingsprojekt och gett stöd till cirka 11 000 företag.
Aktion Österbotten har utkommit med sitt senaste nyhetsbrev, där man bl.a. tar upp den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen som man är medarrangör för. Det är trettonde gången den arrangeras och hålls i år i Anderssénsalen vid Sursik skola i Pedersöre 4-5.10. Denna gång kommer det inte bara att handla om ”vanliga” Landsbygdsriksdagsförhandlingar, utan det lovas projekttorg, en giftshop, en utomordentlig kulturell upplevelse under kvällsfesten m.m.
Det internationella projektet Kultursommar med Tyskland och Sverige fortsätter sin framfart, och bl.a. i höstas besökte finländare och svenskar Ostprigniz-Ruppin i Tyskland. Det serverades upplevelser av alla de slag som de sedan förevigade på själv valt sätt; bild, foto, skulptur, text m.m. I slutet av maj och i början av juni i år var det så dags att besöka Dalsland-Årjäng i södra Sverige, och på samma sätt bereddes besökarna möjlighet att uppleva sin omgivning på alla tänkbara sätt, t.o.m. genom att färdas i varmluftsballong. I höst står Österbotten värd för besökare från Sverige och Tyskland.
I fjol drog sommarteatern vid Åliden i Nederpurmo 4 500 åskådare, årets revy i Purmogården hade en publik på nästan 3 000 personer och Purmo loppisrace, ett fenomen som fick sin början i Purmo år 2011, lockar ut tusentals människor på fyndjakt varje sommar. De här exemplen på evenemang gör Nederpurmo till en levande by för invånarna och till ett utflyktsmål för folk längre ifrån. Plussar man sedan till byarådets engagemang kring Stinasholma och hembygdssällskapets verksamhet på Åliden museiområde, tidsresorna vid Fagerbacka fäbodställe och fotbollsföreningen IF Standards matcher, börjar man ha täckt in många av de ca 700 personer som bor i byn Nederpurmo i Pedersöre. Anette Forsström-Fellman, ordförande för Nederpurmo byaråd, gläder sig å hela byns vägnar, medan Linda Finnberg, ordförande i Purmo hembygdssällskap, ser utmärkelsen som ett kvitto på att purmoborna gjort något rätt.
Genom kulturen testas gränser, nya erfarenheter erhålls och självförtroende byggs. Ett omfattande kulturliv i bygden innebär att invånarna har en bas att bygga andra aktiviteter på, och kulturaktiviteter har visat sig vara mycket värdefulla när nyanlända ska bli en del av gemenskapen och ger en grund för sammanhållning och förståelse mellan människor från olika bakgrunder.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 