Kategorier
2013 Nyhetsbrev 26/2013

”Vår nuvarande servicenivå skulle rasa vid en fusion” – Ilmolas kommundirektör om kommunens vägran att göra utredning

Two wooden mannequins pushing puzzle pieces togetherEnligt kommuntidningen Kuntalehtis uppgifter pågår fusionsutredningar på olika nivå i minst 130 kommuner, vilket är en tredjedel av alla kommuner i Finland. Bland kommunerna som vägrar finns Ilmola med 12 000 invånare i Södra Österbotten. Finns det inte några klara sanktioner, kommer vi inte att gå med i en utredning, menar kommundirektören Seppo Pirttikoski. Alla partier i kommunen är ense i frågan. På frågan varför kommunen vill fortsätta vara självständig, säger Pirttikoski:

”Vi har knappt någon kö till hälsovårdscentralerna, 13 byskolor och utmärkt dagvård.”

Men finansministeriets överdirektör Päivi Laajala påminner om att kommunerna bör följa lagen.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 23/2013

Observationer från studien Den nya kommunen

Kommunförbundets och Magmas studie Den nya kommunenDe finländska kommunernas antal har minskat med långt över hundra på tio år, och även om den reform av kommunstrukturen som för närvarande förbereds på många sätt avviker från tidigare kommunsammanslagningar, kan det vara intressant att söka lärdomar ur de senaste årens erfarenheter. Man kan fråga sig om resultatet av sammanslagningarna motsvarade förväntningarna och granska om de ursprungliga löftena uppfylldes, samt också fundera på hur det gick med servicen och närdemokratin. Liksom i Danmark så är de svar man får i Finland om sammanslagningar beroende av vem vi frågar; de som är mest kritiska till en sammanslagning, är de som bor i små kommuner och i kranskommuner kring de urbanare städerna. Det har utförts utredningar kring tidigare kommunsammanslagningar, men det dröjer många år innan vi verkligen sitter med facit på hand, eftersom vissa effekter och inbesparingar syns först med många års fördröjning. Magma och Kommunförbundet önskar ändå redan nu, med tanke på den pågående strukturreformen, presentera en lite annorlunda studie av de tidigare erfarenheterna med särskild tonvikt på några mindre kommuner i förändring.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 22/2013

”Möjligheterna att tillämpa Sveriges landstingsmodell i Finland borde undersökas” – professor Hannu Katajamäki

Veterinarian Examining BulldogPå senare tid har regeringen vässt sin ett-alternativs strategi kring stora reformer, där social- och hälsovårdsreformen nu är ett uttalat redskap för kommunreformen. Egentligen offentliggjorde samlingspartisten Petteri Orpos koordineringsgrupp för social- och hälsovården ingenting nytt. Redan under Matti Vanhanens regering beslöt man för kommun- och servicestrukturreformens del att en eftersträvansvärd ministorlek för en kommun är 20 000 invånare, en gräns som baserar sig på uppfattningar och inte på forskning.

”Mekaniskt folkmängdstänkande lämpar sig inte för ett land som Finland med stor geografisk yta, liten population och små lokala samhällen.”

Regeringens linjedragning om social- och hälsovårdens organisering skulle försätta kommuner med färre än 20 000 invånare i en pinsam situation, för de skulle vara tvungna att söka sig till suddiga samarbetskonstellationer.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 21/2013

Byskolors distriktsgränser och okränkbara kommungränser

Chalkboard with Math ProblemI slutet av 1980-talet pekade de ekonomiska kurvorna brant nedåt och sparobjekt skulle hittas. Fler än en gång låg smockan i luften då den tidigare stadsdirektören i Närpes Gustav Skuthälla vid något byamöte föreslog att deras byskola skulle stängas. Det skulle sparas. Bångstyriga, småskaliga bybor som inget förstår, tänkte Skuthälla då inför deras hotfulla protester. Det gör han inte mera. Byskolan var mer än en skola, där lärare kom och gick, men skolbyggnaden bestod. Här hade generation efter generation bybor lärt sig de grundläggande kunskaperna, att läsa, skriva och räkna. Att hota med nedläggning av en byskola var att provocera de finaste och känsligaste nervtrådarna hos varje bybo, för byskolan förenade mera än något annat – ett monument som pantade på byns själ. Till råga på allt överbevisades Skuthälla om att det ekonomiskt ger ganska så små vinster att lägga ned en byskola.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 18/2013

HFD fastslår: Fullmäktige kan köra över sina kommundelar!

DomarklubbaDen 8 november 2011 besökte många – nästan alla – byastugan i Österby. Det bjöds inte på underhållning eller kaffe – det bjöds på demokrati. Det var i alla fall vad byarådet och byborna trodde då. Österby byaråd ordnade nämligen en inofficiell folkom-röstning om byns kommuntillhörighet. Bakgrunden är att Pensala by är uppdelad mellan två kommuner, Vörå och Nykarleby. Österby kallas den del som ligger inom Vörå kommun. Gränsen går delvis direkt genom bebyggelsen och svänger så att när man åker genom byn, så kör man över kommun-gränsen tre gånger. Byns sociala liv och föreningsverksamhet beaktar förstås inte gränsen, det är en väl sammanhållen by. Men allt som har med kommunen att göra är åtskilt, dagvård, skola, åldringsvård, vägbelysning o.s.v. Detta skapar en konstlad gräns grannar emellan, t.ex. när man skall fundera på hur man skall få denna utbys röst att höras.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 15/2013

Kommunreform mot alla odds

KommunreformenRegeringen beslöt 4.4 att förpassa förslaget till kommunstrukturlag vidare till riksdagen, så tåget rullar vidare, oberoende av att processen ifrågasätts i grunden av större delen av de berörda kommunerna. Kommunförbundets sammanställning av de kommunala utlåtandena till kommunstrukturlagen visar att 176 kommuner har ställt sig negativa till kriterierna för kommunindelning, alltså över hälften av landets kommuner ställer sig skeptiska till att ett givet befolkningsunderlag, pendling, självförsörjningsgrad i fråga om jobb, samhällsstruktur och kommunens ekonomiska situation skall avgöra en kommuns omfattning. Kommuner som inte har någon uttalad åsikt om kommunindelningskriterierna, är 72, medan 56 kommuner ställer sig positiva, och inte oväntat är de sist nämnda landskapscentra och andra större samhällen som förutspås ha fördel av reformen. Av de två- och svenskspråkiga kommunerna är över 70 procent negativa till befolkningsunderlagskriteriet.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 13/2013

Svenska temagruppen gör kommunrunda i Svenskfinland

ny logo svet LITEN svenskaSvenska temagruppen i samarbete med Leader-grupperna och lantbruksprodu-centerna (SLC) kommer att besöka alla finlandssvenska kommuner som är intresserade av landsbygdspolitik. Framförallt kommer aktuella programfrågor att diskuteras. Det nya landsbygdspolitiska helhetsprogrammet skrivs som bäst och kommunerna åsikt är viktig. Dessutom är Leader-programmen för nästa period på slutrakan. Landsbygdssäkring, d.v.s. hur man beaktar landsbygdens särfrågor, kommer också att diskuteras med kommunledningen. I samband med utredningarna inför eventuella kommunsammanslagningar är landsbygdssäkringen ett viktigt redskap. Närmat, d.v.s. hur kommunen bättre kunde göra upphandlingar av sina egna producenter, kommer också upp till diskussion. Kommunrundan inleds i Kimito, Åboland 9.4 (och fylls på efter hand).

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 12/2013

Landskapsvis kommunsammanslagning skulle förbättra de flesta kommuners ställning visar undersökning

Utredning Kuntarakenne ja alueiden elinvoimaI undersökningen Kuntarakenne ja alueiden elinvoima drar utredarna generellt slutsatsen att kommunsammanslagning är ett förhållandevis svagt verktyg för den som vill förbättra livskraften i ett område, men att landskapen är hållbarare än både de nuvarande primärkommunerna och de föreslagna kommundelningsområdena. Man tar sikte på hur ekonomin, försörjningsbalansen och sysselsättningen utvecklas fram till åren 2020 och 2030. Sett till hela landet, så ser framtidsutsikterna mest ljusa ut i Mellersta Finland och de österbottniska landskapen. Kommunsammanslagningar på landskapsbasis skulle förbättra läget i 246 kommuner i landet, försämra situationen i 41 kommuner, samt inte betyda några förändringar alls i 49 kommuner. Det är mindre smart att genomföra fusionerna i mindre skala enligt Pellervoforskarnas beräkningar.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 07/2013

”Vad är det för nytta med små kommunsammanslagningar?”

Young Male Doctor Wearing Protective Headgear and Face MaskOm kommunerna skall sköta social- och hälsovården i egen regi, så behövs stora vårdområden, anser Ingås kommundirektör Jan Boström och menar att det området kunde vara en och samma kommun. Boström förespråkar ett brett vårdsamarbete som omfattar både Västra Nylands sjukvårdsområde och Lojo sjukvårdsområde. ”Det här kunde också vara en stor kommun”, säger Boström som menar att området t.o.m. kan vara lika stort som Västra Nylands räddningsverk, d.v.s. från Hangö i väster till Esbo i öster och Högfors och Nummi-Pusula i norr. ”Kommunreformen görs för att kommunerna inte har råd att upprätthålla dagens servicenivå. Om tio år kan man tänka sig att det finns tre hälsovårdsstationer i Västnyland – en i t.ex. Ekenäs, en i Lojo och en Kyrkslätt. Eftersom Ingåbornas pendlingsriktning är mot öst, så är det inte vettigt att åka åt andra håller för att få service”, säger Boström och påpekar att det därför skulle vara vettigare med en stor kommun. Han frågar sig även vad det överhuvudtaget är för nytta med mindre kommunsammanslagningar.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 07/2013

Korsnäs kommuns nya ledare hyllar det lilla lokalsamhället – Vasa vill att staten tvingar till kommunfusion

Wooden mannequins pushing puzzle pieces into the right placeI stora kommuner går den personliga kontakten förlorad och beslutsmakten finns alltför långt borta från folket, anser Sven-Erik Bernas och Jonas Lindholm, ny ordförande i kommunstyrelsen respektive -fullmäktige i Korsnäs. Bernas förhoppning är att malmletningen skall ge så gott resultat att gruvdrift igen blir aktuell, och att fler människor som söker en plats där de kan slå sina bopålar väljer Korsnäs. Det är nära till Vasa och Närpes. Bernas och Lindholm ser ingen orsak att Korsnäs skulle ge upp sin självständighet. Lindholm har envisats med att fråga ministrar, riksdagsmän och tjänstemän vilken nytta det är med kommunreformen, men ännu har ingen gett en vettig motivering. Han undrar varför inte stat och kommun kan göra likadant som alla normala företag – ta först reda på målsättningen för och nyttan med en reform. Det är klart att det finns områden där de måste ha samarbete, t.ex. sjukvården. En lista som Kauppalehti publicerade i fjol visade att Korsnäs i fråga om låg skuldsättning låg på sjunde plats bland landets kommuner, där de tio kommuner som hade bäst ekonomi hade alla mindre än 20 000 invånare.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 07/2013

Allt svårare få service på landsbygden – invånarna och planläggarna talar olika språk

LandsbygdsvägDet blir allt svårare att få service på landsbygden, trots att beslutsfattarna i samband med alla reformer lovar det motsatta. I kyrkobyn i Pernå, Lovisa vet invånarna hur det går till när kommunen försvinner i en fusion. Servicen centraliseras, allt blir mer byråkratiskt och byggnader står tomma, trots att de är i funktionsdugligt skick. Än finns det en skola kvar i byn, Kyrkoby skola, där man hoppas att trenden en dag skall vända. Enligt skolföreståndaren Denise Lindh borde det inte vara svårt att få nya invånare, men det borde vara politikernas och tjänstemännens sak att se utanför stadsgränsen, och hänvisar till fusionen med Liljendal, Strömfors och Lovisa. Professorn i samhällsplanering vid Tammerfors tekniska universitet, arkitekten Staffan Lodenius, har hört liknande historier från många olika håll i landet, men kritiserar inte i sig kommunreformen. Han säger dock att invånarna på landet och planläggarna talar olika språk och ser på utvecklingen på olika sätt.

”Man ska inse i den här diskussionen vad den andra talar om och varför.”

Kyrkoby skolas elever trivs både med skolan och att bo i byn. ”Det är bra när här inte kör så mycket bilar, det är renare luft”, säger Emma-Maria Boberg, medan Emil Ahoranta håller med: ”Vi har sportplanen nära och man får alltid spela där”.

Uppgifterna är från (11.2) webbplatsen svenska.yle.fi.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 04/2013

Finansministeriet ger tummen ner för Isnäs´, Kabböles och Sarvsalös överföring till Borgå

Tummen nerFinansministeriet har nyligen avgjort frågan om byarnas tillhörighet. Lovisapolitikern Jan-Eric Björkell (Sfp) och sex andra personer föreslog redan år 2008 att kommungränsen mellan dåvarande Pernå och Borgå skulle ändras så att de tre byarna blir en del av Borgå, som upplevs av många invånare som den mest naturliga centralorten. I folkomröstningen 2007 ville majoriteten av invånarna i byarna att Pernå skulle sammanslås med Borgå i stället för med Lovisa. Men Finansministeriet anser nu att de motiveringar som framförs inte är tillräckliga för att flytta kommungränsen. Efter kommunsammanslagningen år 2010 blev Pernå en del av nya Lovisa. I Lovisa har stadsfullmäktige beslutat att det saknas grunder för att överföra byarna till Borgå. Lovisa skulle förlora såväl invånare och betydelsefulla markområden om Isnäs, Kabböle och Sarvsalö blev en del av Borgå. Minskade statsandelar och bortfall av skatteintäkter skulle ha varit följderna, ifall Lovisa skulle ha förlorat byarna, så finansministeriets beslut var därför välkommet. Lovisa anser att staden klarar av att trygga servicen i området och upplever områdets utsikter att utvecklas som goda, medan man i Borgå är beredd att fortsätta utredningarna om det är möjligt att ändra kommunernas gränser.

Uppgifterna (från 24.1) är från webbplatsen ostnyland.fi.